pussgurka, p-gurka
(sl) en person som gärna pussas och/eller som man gärna pussar. Se även gurka.
(smn) fitta. Se även pussy och murra.
(sl) puss, kyss.
(dial) sexuellt lösaktig kvinna. (OFVG)
(lmo) sugen på att pussa eller bli pussad. Se även nödig.
(lmo) cerat som används mot torra läppar.
(eng sl) kissekatt, kvinnligt könsorgan. I en svensk undersökning (1998) där ettusen pojkar och lika många flickor bl a fick svara på vilka ord de kände till/använde om kvinnans könsorgan kom pussy på nionde plats bland flickorna och på femte plats bland pojkarna på tio i topplistan. Fitta segrade hos båda könen. Men förutom kattkopplingen finns det förespråkare för att pussy istället ska kopplas ihop med ordet börs* också det med fittanknytning. "Vi lockade brudarna till våra snabba båtar och där mjukade vi upp deras pussies. Det gillade de." (Kalmér 2024 s 145)
(eng) fittmakt. ”Och vet ni varför? Jo, för att slampan har fattat köttfickans makt. Och hon är fullständigt bekväm och cool med att använda den makten. Det är värt vår beundran. Det är pussypower.” (Puma Swede 2012) Och från samma källa: ”Fatta att fittan är makt. Självklart är det upp till var och en om - och hur - man vill använda sin fittmakt.”
(nyo o lmo) ) ”positivt inställd till pussies (fittor)”. (SAO 2013)
(eng sl) bil som drar till sig tjejer. Se också pussy.
(euf) kort stöt av luft, vindpust. SO har "hist.:sedan ca 1650". Hallänning (f 1945) meddelar att "fis kan heta 'liten pust'. Hittat i Franska noveller/el.berättelser/ en pocketbok från 1960-talet, översatt till svenska av Sven Stolpe."
(fra) hora, prostituerad.
(eng sl) när läppstiftsförsedd kvinna suger kuk.
1 (dial o åld) kvinnligt könsorgan. Enligt Rietz (1867) är puta speciellt jämtländskt medan pytta förekommer mer allmänt. Lundblad/Josefsson(2021) har pytta; höna. Jämför skånskans puta (puda); kudde. Troligen från en germansk rot put; något uppsvällt. Detta i uttryck som puta ut, t ex knölar på huden eller om något knöligt och pösigt under kläderna. Danskan har put; samlag. Pytta; flicka, ung kvinna, och julpytta, en jullek som Rietz beskriver som följer: ”Man lägger sig baklänges på golvet för att med fötterna hemta ett föremål, satt vid hufvudet. Denna jullek utföres obesväradt af båda könen.” Minns att underbyxor var något som få kvinnor använde sig av på den tiden. 2 puta (för sl) prostituerad kvinna, hora. I betydelsen hora finns puta även i fornnordiskan. Också som skällsord. ”Ett halvblod som bodde ensam med en gammal puta.” (Skantze 1997) Jämför puta (spa o port) fnask* och puto*.
(sl) 1 (sbst) fitta. 2 (adj) homosexuell. Uppgift från Thorén (1996). 3 ”fnask” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1987. Kanske från puttana, det vanligaste italienska ordet för prostituerad och grekiskans putana; sköka av latinets putidum; illaluktande, stinkande. Puttana används även som svordom. Från Italien kommer spaghetti alla putanesca; pasta på horans vis. Franskan har putain; hora, luder.
(sym) fitta.
(so) manlig prostituerad. "Med ett ord som puto, beteckningen för en manlig hora, flätade Valera in kungens sexualitet i den politiska kritiken mot honom och gav därmed regalierna en annan innebörd." (Bagerius 2017)
(sl) sperma*.
rappa, belägga med puts, polera. 1 (sl) knulla. ”Jag är säker på att hon aldrig hade blivit putsad i den ställningen förut.” (Het Kärlek 1967) 2 putsa staken (salamin); runka. 3 förföra*.
1 (sl) fitta. Putta (dial); liten håla. 2 (gråspråk) famna en kvinna. Hos Rietz (1862-67) står ordet för kyssas och är hemmahörande i Uppland. Gråspråk var det hemliga språk som talades av de älvdalska gråarna; gårdfarehandlarna och var en variant av älvdalska.