(euf) prostituerad. Från  franska public, latin publicus; offentlig, allmän. ”Men hon var nu publique [offentlig] och bodde med en annan mamsell och bjöd oss till sig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Jämför esperanto publikulino; prostituerad, hora egentligen offentlig kvinna. Se även offentlig flicka, offentlig kvinna.

(för sl) bög i invandrartäta områden.

(sl) kuk. ”—Går man klädd som ett fnask får man puckar i skrevet!* hojtade svinet efter honom.” (Drougge 1998/2003)

(sl) 1 knulla. Även ’spela ishockey’.  Pucka (rom); säga; tala, prata. ”Jag menar, jag skulle inte vilja ta i en så pantad fitta med tång ens, men ändå kan jag tänka mig att pucka på henne.” (Skantze 1992) På min förfrågan om han vet något om ordets härkomst, gissar Alexander Skantze (brev 20/12-1995) att ”pucka förmodligen är besläktat med pöka* men verbformerna är ibland olika. ’Att pöka en brud’ respektive ’att pucka på en brud’ — fast jag har ibland hört det sista utan preposition också”. 2 spy. Kanske från engelska puke; spy. 3 (so) puckad; helidiot, dum i huvudet.

(so) dum i huvudet, idiot.

(sl) kvinnobröst.

(no sl) ha samlag med någon.

(sym) kvinnobröst.

(sl o so) bög. Under 1970- och 80-talen började ordet användas även som skällsord om dum och otrevlig person: ett riktigt pucko! Enligt Carling (2005) en ”relativt allmän, ursprunglig romaniglosa”. Kanske kommer ordet från chokladdrycken Pucko som lanserades 1954. Pucko i sin tur namngavs efter Chokladpuck, en av många puckglassar som GB haft i sitt sortiment alltsedan 1935. Glassen fick i sin tur namn efter ishockeypucken.

(sl) bög, homosexuell.

(sl) speciell puss endast för den man tycker väldigt mycket om.

(sl) 1 fitta. 2 få en pudding; föda barn. 3 snygg, sexig person. I den sistnämnda betydelse är ordet ”hist.: trol. sedan slutet av 1940-talet”. (SO) ”Hon satt bredbent i ett par knäkorta, ljusgula byxor som var till för att visa snarare än dölja. Hon var en riktig puddingpastej.” (Drougge 2011)

(sk) fluglarver som förekom bl a i utedassens latrintunnor.

(smn) fitta.

(latin ’vanhedrande’ av pudeo; skämmas, blygas) kvinnligt könsorgan. Pars pudendus (lat); könsdelar, genitalia. Grekiskans motsvarighet är aidoia; ”de nesliga delarna” pluralis av aidoian; penis. Enligt Adams (1982) återfinns ordet i sin substantiviska form skriftligt först hos den romerske politikern, filosofen och författaren Seneca d y (död ca 65 e Kr) medan adjektivanvändningen (pudens) kan spåras tillbaka till Ovidius (43 f Kr—17 eller 18 e Kr). ”Herregud, kvinna, vilken vacker pudenda du har!” (A Joanou: Ärkeänglar från Erotika 1996) Se även skam.

se näsa (4).

bildning till puder av latin pulvis; stoft och franska poudre med samma betydelse. Enligt NEO ”hist.: sedan 1845”. Pulvriserat gödningsmedel och en blandning av skit, kalk och torv. ”En folkskola, som årligen bevistas af 40 barn, antagligen dock endast under halfva tiden, lemnar omkring 100 tunnor pudrett.” (En bok om avträden 1984) ”Vet du hur de går för den som har fått magförkylning? Skvätt — pudrett bara — i ett, i ett.” (Ohlmarks 2004) "Båten befanns vara en pråm, kalkad ini och stinkande pudrett [ett göd-selämne]." (Meidal 2022 s 247)

(latin puella; flicka och publicus; offentlig) offentlig flicka*; prostituerad, sköka.

(franska puéril; barnslig av latin puerilis; till puer; barn, gosse) sodomi* i betydelsen analcoitus* enligt den romerske skalden och satirikern Martialis (40—104). ”Hela natten förlustade jag mig med en glädjeflicka, och jag har aldrig träffat någon så tygellös som hon. Efter att ha tröttat ut mig på alla de sätt bad jag att få nyttja henne puerilt (sodomi), och innan jag talat färdigt vände hon tillmötesgående på sig.” (Erotika 1992)