FULA ORDBOKEN

portmonnä

(franska portemonnaie bildning av porter; bära och monnaie; mynt) 1 (sym) fitta. ”Hon tog till sig grabben och satte med ett enda knyck in hans kärlekspant i portmonnän och låste in den där.” (Salten 1983) Jämför pluska. 2 (euf) testikelpung. ”Jag tycker det låter bra mycket fräsigare att säga portmonnän än att dra till med pungen eller scrotum. Och vem fan vet vad en scrotum är?” (38-årig man)

poshte, pushte, pusti

(för sl)  assyriska/ syrianska, turkiska och grekiska. Använt i invandrartäta områden om bög, homosexuell. 2 prostituerad. 3 som skällsord. 

possan

(åld) ordet dyker upp i en skämtballad från Medeltiden presenterad i Kværndrup/Olofsson (2003): ”Och käringen for uti helvetet in/ Och alla sju djefvlar i possan sin”. Författarna förklarar det hela med att käringen samlar in de sju smådjävlarna i sin säck. Ordet possa förklaras i SOB med latinets sacculus som mycket riktigt betyder påse, liten säck och kanske är det också en vanlig säck det är fråga om. Succulus kan också betyda börs, pung och personligen tror jag att det här är fråga om den börs som käringen bär mellan sina ben. För ingenstans i visan talas det tidigare om att hon går omkring och bär på en vanlig säck. ”I possan sin” tolkar jag därför som att hon har en fitta som rymmer dessa sju smådjävlar. Hur som helst skulle possan vara ett alldeles utmärkt (barnspråks)ord för kvinnans könsorgan också i våra dagar.

possolinan

(sl) fittan.

posstelin

(sk) porslin*, nattkärl*. ”Tissa litta i posstelinet!”  (Ohlmarks 2004)

postament

(euf) bakdel*, ända*.  Sockel för staty eller kolonn. ”Strimmorna korsar varandra på hennes högröda postament som grenar mot gryningens rosa moln, vilket av någon anledning gör honom sorgmodig.” (Coover 2007)

postcoital

(latin post; efter och coitus; samlag) efter samlaget, då kvinnan bör inta postcoitalpiller, dagenefterpiller, om hon inte vill råka ut för en oönskad graviditet. Med hjälp av stora mängder östrogena hormoner hindras det befruktade ägget från att tränga in i livmoderslemhinnan.

posterior, posteriora

(latin posterior; bakre och post; bakom, efter) anus, bakdel.  Fornitalienska postione och fornfranska poistron med samma betydelse. ”... har han igår så vida bragts det han för dem (tinget) denne gärningen således; att han bekänt sig och av Per uti köttslig lusta och boleri hava brukat varandra ad priora et per posteriora,... (Skedevi socken ordinarie ting, 1701 om ett sodomibrott.) Jämför sodomi.

posthora

(sl) ”en person som stökar till trådar i diskussionsforum genom att skriva många och ofta helt innehållslösa inlägg enbart för att öka på sin posthistorik”. (slangopedia.se)

posti

(för sl) bög. Från grekiskan.

PostPorn

är ett nätverk som startade 2006. PostPorn kallar sig porrskådisar, konstnärer och porrproducenter som rör sig någonstans i gränslandet mellan film, konst och porr. Man uppmanar till både konsumtion, onani och kontemplation genom att bejaka sin egen sexulla lust. De drygt 200 medlemmarna gör fotokonst, porrfilm eller ljudporr tillsammans eller på egen hand.

pota

(för sl) i invandrartäta områden om prostituerad och som skällsord. Se även puta, pytta.

potatis, potatissäck

(sl) 1 pung. 2 slå vattnet av potatisen, hälla av potatisen; pissa.  Danskan har slå vandet fra kartoflerne. 3 potatis(säck); testikel (pung). ”Nej, inte så, ni måste krama mina potatisar härnere. Dom som hänger i en hudficka härnere mellan mina lår. Det är så skönt med fickor, flickor, eller hur?” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) 4 potatisar; kvinnobröst. 5 plocka sin sista potatis; dö. Se även under säck.

potatisöga

(sl) ollon*. Se även under potatis och öga.

potens

(latin potentia; förmåga, kraft av potens; mäktig, stark) främst om den manliga erektions- och samlagsförmågan. ”Hist.: sedan 1904”. (NEO) Motsats: impotens*. ”Men däremot, om potens är att erövra Polen, så är impotens en känsla av att arméerna har deserterat, att man verkligen är hopplös.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) För August Strindberg (1849—1912) var inte minst den egna sexuella potensen ett viktigt mått på manlighet. Han blev djupt förorättad om någon vågade ifrågasätta hans sexuella förmåga. Så konstaterade t ex en schweizisk läkare på en bordell att Strindbergs organ ”mätte i upprört tillstånd 16x4 centimeter”. Han organiserade också en allmän kukmönstring bakom krogen Fyllan på Djurgården i Stockholm och fick då av horan Vita Björn betyget approbatur sine laude d v s godkänt utan beröm. Han lär också ha konstaterat efter en kommentar från hustrun Siri von Essen, vad gällde pittstorleken, att ”skruven behöver inte vara för liten därför att muttern är för stor”. Se även under mutter (2).

potentat

(förbr) pamp*.  ”Den behornade potentaten, eufemism för dj-n el. f-n. Gammalt”. (Ingers 1977)

potentiell bög

(sl) bisexuell* person.

Potifar

(smn) 1  potta*.  En egyptisk hövitsman som hade en hustru som förgäves försökte förföra Josef. Omtalas i bibelns 1 Mos 39. Hjelmqvist (1901) menar att namnet har anknytning till Göteborgstrakten. 2 kuk. "Väldigt roligt att vara här, som om han varit hennes man, men Potifar var åter redo och det var det som kändes knepigt." (Länsberg 1959)

poto parao

(för sl) utstående rumpa*.

potta

fornsvenska potta, putta; lerkärl, ett lån från lågtyska pot, put med samma betydelse.  Tyska Pott, engelska och franska pot.  Potta ”hist.: sedan 1479 i betydelsen ’skålformat kärl’ och i betydelsen nattkärl ”sedan 1686”. Båda uppgifterna från SO. Ursprunget ovisst. 1 först mot slutet av 1800-talet kom ordet potta i mer allmänt bruk. Tidigare mest i sammansättningar som kammarpotta, kommoditetspotta, nattpotta, nattstolspotta, pisspotta, porslinspotta och sängpotta. Hos Bellman (1770-71 F E nr 21) heter det ”Hwart man sig vänder/ Pottor i gränder/ Klinga i gatan, hej lustigt Calas!” Swedberg (1720-t) har pisspotta, pissbecken. 

Förekommer också som skällsord: ”du din potta!” Något som Stolpe (1984) menar har bibliskt ursprung. Han hänvisar till 1541 års bibelöversättning, där det i Rom 9:21 heter: ”itt kaar til hedher, och thet andra til wanheder”. Det är detta kärl till vanheder Stolpe menar är begreppsbestämmande för skällsordet potta.

”Predikanten och jesuiten Bourdaloue (1634—1704) har fått ge namn åt en potta. Det var ett avlångt kärl som damerna förde med sig till kyrkan väl dolt under de långa vida krinolinerna. Bourdalouepottan kom väl till pass under långa predikningar.” (Lagercrantz 1962) Det berättas att denne Bourdaloue var en mycket populär präst vars predikningar alltid var välbesökta. Så societetens damer gick till kyrkan flera timmar i förväg för att försäkra sig om plats och vågade sen inte lämna kyrkbänken ens för de mest trängande behov av rädsla för att missa något eller förlora sin plats. Då kom bourdalouepottan väl till hands.

Om denna pottas fortsatta öden berättar Lagercrantz (1962): ”Fruntimmerspottan verkar ha varit särskilt omhuldad under slutet av 1700-talet. Att pottan så småningom föll i total glömska är svårförståeligt. Numera är okunnigheten så djup om den gräddsnipeformade tingesten att man vid antikvitetsintresserades bord kan riskera att bjudas på sås ur ett dylikt kärl.” Mot slutet av 1990-talet dök det upp en modern motsvarighet, en pissoir-á-porter, en bärbar potta för damer av vätskesäker papp som efter användning kunde slängas i närmaste papperskorg.  2 fitta, förekommer i Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstavlor (1718). I nedsättande betydelse om kärl där mannen tömmer sitt överflöd. 3 potta; injektionsspruta med narkotika. Enligt Holmén (1997). 4 potta (so) se vidare äckelpotta.

 

TILLBAKA TILL TOPPEN