FULA ORDBOKEN

mögalabba, mögalubba

(sk) smutsig, ovårdad kvinna.

mögbör

(sk) gödselkärra.

mögpackare

(so) uppgift från 24-årig man som berättar att ”under min lumpartid i Kristianstad några månader 1981—82 användes mögpackare som ett föraktfullt skällsord. I början höll folk inne med kunskapen om ordets betydelse (vad jag minns), men efterhand visste alla på plutonen att det betydde bög. Det anspelar på det homosexuella samlagets speciella karaktär. En kille från Åhus sa det särskilt ofta — han kan ha varit vår källa. Mög finns inte i ordboken, så det måste vara skånska — ordet betyder skit (en miljöförening i Landskrona delar varje år ut Mögborken till förtjänta företag eller kommunala organ; bork = rsv. burk)”. Jämför mökmöka.

mögtocke, mögatocke

(sk) smutsig, ovårdad person. ”En tupp är alltid ren och fin. Är den smutsig så är det illa ställt. En ’mögtocke’ är en som är ’redigt mögig å ente alls grann’.” (Ingar Wigårde, Dalby) Tocke; tupp. ”Ett favoritord är ’mögtocke’, det vill säga lortgris.” (Elisabeth Hemby, Svalöv) Se även tocke.

möj

(sl) (prata) skit. 2 prutt, fis.

möja

(sl) oskuld, mödis. Möj (dial) som i vara möj enligt Rietz (1867) ”visa sig oskuldsfull, anständig och mild”. 

mök, möka

(sl) 1 fis, fisa. Möka en fet; släppa en stinkande fis. 2 skit, skita.  Ordet finns med så sent som 1969 hos Gibson; Svensk slangordbok.

mökbunke

(dial) hög av smuts. (OFVG) Se även bunke.

mökfitta

(dial) smutsfärdig kvinna. (OFVG)

mökfärdig

(dial) smutsig av sig, osnygg. (OFVG)

 

mökhund

(sk) smutsgris, lortgris. Se även hund.

mökränkning

(åld) Söderwall (1888) har det fornsvenska uttrycket iungfru spiäl, iomfru spiäl  för mökränkning. I början av 1600-talet kallades brottet sexuellt umgänge mellan ogifta för mökränkning. Endast mannen straffades. Men under århundradets gång  blev brottsrubriceringen istället lönskaläge (se do) och både mannen och kvinnan straffades. Mökrenckning förklarat hos Swedberg (1720-t) med virginum (jungfru, mö) violatio (kränkning). Se vidare under och kränka.

möktocke, mögtäcke

 (sk dial) smutsgris. Se  också tocke.

möla, möllja

 se mollja.

mölja

(åld so) enligt Swedberg (1720-t) sparsam, gnidig, snål.

mönstra av för gott

(sjö sl) avlida, dö.

möpokal

(sl) orörd fitta. En trofé för någon att erövra. Se även pokal.

mördare

1 (sym) kuk. 2 (so) under 1600- och 1700-talen var mördare ett skällsord som i regel bestraffades med böter.   

mördarsnigel

(euf) kvinnligt könsorgan. Spansk (fransk) skogssnigel som blivit ett gissel bl a för trädgårdsodlare. Se även snigel.

mörkerman

(sl) kuk.

TILLBAKA TILL TOPPEN