(fisv) enligt Göran Ek i Helsingfors ”slang för mödom”. Han ger exempel på logementsjargong: ”Drog du upp henne? Var hon mödare?”.

(sl) 1knäcka, spräcka, ta en mödis; knulla en oskuld*, mödom*. ”Sparar du den till maskarna?” Manlig fråga till kvinna som håller på sig, enligt uppgift från 24-årig man. "Halvt motvilligt kände han sig alltmera nyfiken på flickans far. Hade hon älskat honom? Var hon mödis då?" (Länsberg 1959) 2 pessar.

oskuld av mö; ogift kvinna, kvinna som inte haft sexuellt umgänge. Fornnordiska meydómr och fornsvenska mödomber.  Söderwall (1891) har förutom mö också mödoms lif;  kysk lefnad, kyskhet  och mödoms renlive; renlefnad, kyskhet. Ordet är släkt med tyska Magd och engelska maid; tjänarinna, samt med tyska Mädchen; flicka. ”Hist.: sedan 1000-talet (runristad berghäll, Hilleshög, Uppland).” (SO) ”Bourgeoisins döttrar existerar inte som könsvarelser. De var underkastade den gängse patriarkaliska disciplinen, och det innebar i detta avseende att de var en handelsvara på äktenskapsmarknaden, som bjöds ut först när de rätta möjligheterna yppade sig. Under tiden levde de i familjens skugga, och det sörjdes omsorgsfullt för att deras största trumfkort som kvinnor — mödomen — var intakt.” (Nørgaard 1966)

”Hon hade länge väntat på/ att få sin mödom sprängd/ och med en efter hand allt mer/ desperat lustlängtan drömt/ om en mångfaldigt fullbordad orgiastisk våldtäkt.” (Twilling 1967) ”Gu nåda me arma flecka,/ min mödom den haver ja me-a-me-a-mest./ I skogen, där ja vandrade,/ han fastna på ena kvest....” (Vrm) ”Gossen steg fram med en triumferande uppsyn, men tösen hade en tår i ögonen, förmodligen av medömkan över åskådarne, som inbillade sig att hon drog mödomen med sig till brudstolen.” (Wallenberg 1781/1960) Se även mödomshinna.

(lmo) Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm belägen i anslutning till Jungfrugatan.

hymen*. ”Hist.: sedan 1734”. (NEO) Halvmåneformat slemhinneveck som bildar en kant vid slidans mynning. Kan ibland skadas vid första samlaget, vilket setts som ett viktigt bevis för en bruds orördhet. I de kulturer där det är ett krav att kvinnan är oskuld vid giftermålet, har kvinnor vid behov stoppat en blodig bit svamp i slidan eller med läkares eller barnmorskas hjälp låtit sy ihop vaginalöppningen på ett sådant sätt att blödning kan framkallas. Ett annat sätt är att förskjuta mensen med hjälp av p-piller så att den kommer lagom till bröllopsnatten eller så finns det färgampuller att skjuta in i slidan. Nu kan dessa åtgärder i vissa fall visa sig överflödiga, då variationerna i mödomshinnans form gör det svårt, även för en läkare, att fastställa om kvinnan ifråga är mö eller inte. ”Det händer också att muslimska kvinnor kommer hit [Akademiklinikien i Sthlm] och vill ha en ny mödomshinna. Kvinnorna ska gifta sig och måste vara ’hela’ för att inte skämma ut familjen.” (Ska vi verkligen prata om den? Ottar 4/97) ”Han hade mycket vist dragit den slutsatsen att på en sådan plats där jag nu befann mig var det mycket otroligt att man någon längre tid skulle få behålla en så ömtålig sak som en mödomshinna.” (Cleland 1964/1749)

Umeåforskaren och tidigare barnmorskan Monica Christianson har tillsammmans med kollegan Carola Eriksson forskat kring myten om att unga kvinnor ska blöda vid första samlaget. De båda forskarna anser att orden mödomshinna och hymen bör tas bort från ordlistorna. Anledningen till att vi tror på mödomshinnan handlar dels om patriarkatets behov att kontrollera kvinnors sexualitet och dels på dålig kunskap. Monica Christianson rekommenderar unga kvinnor att titta på sitt kön i en spegel. ”Då skulle de se att det är en öppning. Saker ska benämnas vid dess rätta namn och det är slidöppning.”

Forskarna menar att om det gör ont eller blöder vid det första samlaget beror på om kvinnan har lust eller inte. Den icke existerande hinnan gör att kvinnor numera går till privata kliniker för att göra en s k hymenrekonstruktion. Slidöppningern görs trängre med hopp om att såret ska gå upp under bröllopsnattens samlag och resultera i blod på lakanet. Uppgift från Ottar (4/2005 och 1/2006) En undersökning bland svenska gynnasister, gjord 2005 av  Monica Christianson och Carola Eriksson, visar att majoriteten trodde på mödomshinnans existens. Intressant nog betydligt fler bland de unga kvinnorna än bland de unga männen. Uppgift från Melin/Parkvall (2016).   

Nordenmark (2011) menar att myten om mödomshinnan och att kvinnan skall blöda vid första samlaget som bevis för sin oskuld, ”troligen är en kvarleva från tiden då äldre män gifte sig med unga flickor och första samlaget skedde med våld och inte av lust...” Ottar  (4/2009) skriver under rubriken Stoppa slidkransimporten: ”I Egypten protesterar konservativa krafter mot en kinesisk webshopprodukt: ’Den artificiella slidkransen’. För cirka 300 kronor kan varje kvinna försäkra sig om den — av vissa så eftersträvansvärda — röda fläcken på lakanet på bröllopsnatten. Enligt den medföljande instruktionen bör man också ’jämra sig’ för bästa effekt.” Det här fick en parlamenstledamot från muslimska brödraskapet att protestera då han menar att ”produkten gör det lättare för kvinnor att ge efter för frestelser” och att importen måste stoppas för att upprätthålla ”arabiska värden”. Se även slidkrans och slidöppning.

ordet finns med i Tina Nevin (Fittfakta 2008) och är ett mer passande namn än mödomshinna. Mödomskrans finns också hos Wallenberg (1781/1960): ”Snart fullväxt vandrar han att mödomskransar plocka.” Än bättre är dock det ord Nevin också  gjort till sitt, nämligen slidkrans*. Se även krans.

”riktigare namn på mödomshinna, eftersom hymen är en slemhinnering som påminner om de gummiringar man ser på porslinskorkarna till vichyvattenflaskor”. (Kahn 1944)  Jämför under mödom och ring.

(sl) kuk.

(dial) moderpassion, moderhysteri. (ORB) Se vidare under hymen.

(dial) allmänt. 1 I Sydsverige även mög, mödj, möj; skit, gödsel och möga, möja; skita, gödsla. Samma stam som i mocka*. Också bildligt om skräp, smörja.  Rietz (1867) har exemplet: ”Hästen har inte mökat sej ida”, han har inte gjort något krakmök. Det sistnämnda ordet förekommer både hos Thesleff (1912) och Bergman (1934) som förbrytarspråk. Thesleff har också mögabunke; klosettunna. OFVG har smuts, gödsel, dynga och följande sammansättningar: barnmök, fårmök, fämök, glyttmök, horsmök, hundmök, hönsmök, komök, kärnmök, loppmök, svinmök, torvmök och vättjemök. 2 lägga av en mök; fjärta.

Ordet mök är tydligen gångbart än idag. Enligt Ulla-Britt Kotsinas undersökning i Stockholmsskolor visste 87,3 % att mök betydde exkrement och fjärt. ”Mök nämns inte alls efter 1912. Det visar sig emellertid att de gamla betydelserna av orden lever kvar, om än i mycket liten utsträckning. För mök utgörs den största delen av svaren av ord som fjärt, prutt, avgaser osv, men i 23 av 610 rätta svar förekommer också skit.” (1991) ”Därefter ägnade du dig åt att ’kasta mökar’, det vill säga du släppte väder i den kupade handen och öppnade den under min eller Minis näsa.” (Drougge 2007)  Jämför mökballong som enligt uppgiftslämnaren, signaturen G B i Malmö, var ”en skämtartikel som blåstes upp och oförmärkt lades där någon skulle sätta sig. Vid påsättningen uppstod ett om en brakskit påminnande läte”. Nils Haglund (f 1930) säger sig endast ha hört ordet möka i betydelsen släppa sig och att det hör till hans tidigaste ungdomsår i början och mitten av 1940-talet.

(sk) fjärta. Jfr mög, mök.

(sl) Thesleff (1912) har med ordet i betydelsen klosettunna. Se även mök, möka och klosett.

(sk) smutsig, ovårdad kvinna.

(sk) gödselkärra.

(so) uppgift från 24-årig man som berättar att ”under min lumpartid i Kristianstad några månader 1981—82 användes mögpackare som ett föraktfullt skällsord. I början höll folk inne med kunskapen om ordets betydelse (vad jag minns), men efterhand visste alla på plutonen att det betydde bög. Det anspelar på det homosexuella samlagets speciella karaktär. En kille från Åhus sa det särskilt ofta — han kan ha varit vår källa. Mög finns inte i ordboken, så det måste vara skånska — ordet betyder skit (en miljöförening i Landskrona delar varje år ut Mögborken till förtjänta företag eller kommunala organ; bork = rsv. burk)”. Jämför mök, möka.

(sk) smutsig, ovårdad person. ”En tupp är alltid ren och fin. Är den smutsig så är det illa ställt. En ’mögtocke’ är en som är ’redigt mögig å ente alls grann’.” (Ingar Wigårde, Dalby) Tocke; tupp. ”Ett favoritord är ’mögtocke’, det vill säga lortgris.” (Elisabeth Hemby, Svalöv) Se även tocke.

(sl) 1 (prata) skit. 2 prutt, fis.

(sl) oskuld, mödis. Möj (dial) som i vara möj enligt Rietz (1867) ”visa sig oskuldsfull, anständig och mild”. 

(sl) 1 fis, fisa. Möka en fet; släppa en stinkande fis. 2 skit, skita.  Ordet finns med så sent som 1969 hos Gibson; Svensk slangordbok.