sex mellan kvinnor. ”Hist.: sedan 1976.” (SO)

(sl) lesbisk.

(latin lesbicus) om homosexualitet mellan kvinnor. Men under stora delar av antiken, före andra århundradet e Kr, avsågs med vad vi idag benämner lesbisk kärlek, istället oralsex*. Lesbisk ”hist.: sedan 1904”. (NEO) Förmodligen har NEO fått uppgiften från Ekbohrn (1904) där ordet förklaras med ”onaturlig otukt mellan kvinnor”. Men Laskar (2003) visar att ordet lesbisk i betydelsen ’samkönad kärlek mellan kvinnor’ finns med redan i en svensk översättning av en tysk populärvetenskaplig sexhandbok från 1865.

Från ön Lesbos (Lesbos namn på en landsflyktig gud som ska ha gift sig med dottern till landets kung.) i Egeiska havet vars kvinnor ansågs särskilt intresserade av varandra. På denna ö levde och verkade skaldinnan Sapfo under 600-talet f Kr. I sin diktning lovsjöng hon kvinnlig skönhet och hennes erotiska dragning till det egna könet bekräftas i samtida källor.

Enligt den romerske skalden Ovidius (43 f Kr— 17 el 18 e.Kr) lär Sapfo ha sagt om sig själv: ”Jag har fått ersättning för bristande skönhet i ett skarpt intellekt.” Hon gifte sig med köpmannen Cercolas, men allt tyder på att äktenskapet aldrig fullbordades, för som Sapfo sa: ”Jag är och kommer alltid att förbli jungfru.”

”Man säger att kvinnorna på Lesbos är sådana tribader, som försmår att bli omfamnade av män och i stället njuter av kvinnor som om de var män.” (den grekiske författaren Lukianos [ca 120—ca 180] i sitt femte Hetärsamtal.) ”Jag vill också vara lesbisk. Hur gör man för att konvertera? Man låter bli att kopulera! tjuter Veronika.” (Drougge 1998/2003) Enligt flera undersökningar i olika länder anser sig bara några procent (2—3%) av de vuxna kvinnorna vara uteslutande lesbiska. I slang finns lespa och läspis. Se även sapfisk kärlek.

(eng sl) lesbisk*.

(grekiska fobos; fruktan) rädsla för lesbiska kvinnor eller för att själv vara lesbisk. Jämför homofobi.

(sl) lesbisk.

(no sl) lesbisk sex.

(lat) av latin leuko; vit, klar och grekiska rhoia; flöde, flytning. Vitaktig flytning från slidan. Leukorré kan bero på normal utsöndring från körtlar i slemhinnan. Om flytningen däremot är riklig och tjock kan den orsakas av en infektion och behandlas då med antibiotika.

(euf) enligt man (f 1929), står ordet här för knulla. ”När jag, hemma i Sikås i Jämtland, var Konsumknodd 1946—50  frågade alltid på måndagarna en ung mjölkbilschaufför: ’Ha du leverere nô i hâljen?’ (Har du levererat något i helgen?), och jag blev ju alltid stum och generad, jag begrep inte att han sökte maskera sin egen bristfälliga ’karlaktighet’ genom detta tal.”

(sl) fitta. Se även pastej.

(latin levir; svåger) svågeräktenskap. Sed eller plikt att en avliden mans bror har rätt eller skyldighet att gifta sig med änkan. Leviratet är en garanti för att den avlidne makens avkomma finns tillgänglig för dennes släkt också i fortsättningen. Dessutom är det en slags försäkring för de faderlösa barnen. I det antika hebreiska samhället praktiserades leviratet allmänt. Idag existerar det främst hos vissa grupper och stammar i nordöstra Afrika. ”En variant på detta (leviratet) är de i Afrika allmänna ’spökäktenskapen’, där en broder låtsas vara sin döde bror vid bröllopet och där barnen i sådana äktenskap anses tillhöra den avlidne brodern.” (Gaunt 1983)

kort för Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transexual och Intersexual. Se respektive uppslagsord.

(lymfogranuloma venerum) en elakartad variant av könssjukdomen klamydia*. Uppvisar sår på könsorgan och analöppning. I Sverige har tre fall hos män rapporterats (juli 2005). Sjukdomen behandlas på samma sätt som klamydia. Obehandlad kan den resultera i elefantiasis och yttra sig i enormt tjocka ben.

 franska libertin; utsvävande person, av latin libertinus; den frigivne, av liber; fri. Swedberg (1720-t) har libertin; libertinus.  NEO har ”hist.: sedan 1725”. Person som strävar efter oberoende från samhälleliga, moraliska och religiösa konventioner.

I 1600-talets Frankrike, där libertinismen uppstod, var de främsta libertinerna adelsmän som utmanade kyrkans moral genom sitt omoraliska leverne. Inte minst på sexualmoralens område levde libertinismen kvar till franska revolutionen. Men det var inte bara liderliga adelsmän som stämplades som libertiner utan även högst sedesamma intellektuella vilkas enda brott var att de ansåg att den katolska tron försvarades bäst om dess lärosatser diskuterades fritt. ”Och att hon minsann behöver lite trygghet efter att ha kastat bort halva sitt liv på en sådan libertin som min far.” (Nesser 2004)

(euf) från tyska Lieb; kärlek. Här om kuk. Se även sticka.

(lat) drift, lust, begär, åtrå. ”Hist.: sedan 1933”. (SO) Sexuellt begär. Energi som eggar lustkänslan. "I filmade sketcher är de nakna och aplikt kåta och kastar sig över karlar som tvingas fly undan deras omättliga libido." (K Lind 2018) Psykoanalysen ser i libidon den fundamentala energi som bestämmer alla livsprocesser, den för alla livsprocesser bestämmande energi, som blir verksam i själslivets dynamik. Freuds libidoteori säger i sin ursprungliga form att all strävan ytterst kan härledas till sexualdriften. I sammanhanget talas ofta om libido sexualis; könsdrift. Enligt Adams (1982) kunde libido också beteckna den sexuella akten, speciellt i prosa från den romerska kejsartiden (började 31 f Kr) och vid enstaka tillfällen även tidigare. "En min förtrogna var mycket libidinosus (kättjefull*).  Änteligen förlovad, satte han sig före [att] bliva beskedelig, men horade dock, fick gonorrhoea cum cancro (gonnoré med kräfta), med oändlig sveda och ängslan, curerades änteligen." (Linné [1700-t] 2022 s 104)

(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.

lidelse (latin pathe atimias) kallar Paulus i Romarbrevet 1:26 praktiserad homosexualitet. ”Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt.” (Bibeln 2000) Lidelse ”hist.: sedan 1758.” (SO) Fornsvenska lidhilse, danska lidelse. Efter franska passion, latin passio; lidande, lidelse. "Jag förklarade henne min lidelse i de varmaste ordalag. Jag sade henne att min lycka helt och hållet berodde av henne." (Boswell 1951) "Men Österköpings-Bladet är en anständig tidning, som inte ockrar på folks sämre lidelser..." (Stadsfiskalen i Österköping ur Moberg 2023) 

(tyska liederlich; slarvig, liderlig) ”Hist.: sedan 1700”. (NEO) Den som ohämmat ägnar sig åt främst erotiska utsvävningar är liderlig. I sammanhanget används också skällsordet liderligt stycke. "På Strand  fiskade jag upp ett litet liderligt stycke och gav henne  sex pence. Hon tillät mig att tränga in*." (Boswell 1951) ”Att hans mun, som bara lärt sig  att säga tack, biter liderligt i mjukt kvinnokött.” (Holm 2:1965) ”...att som Heiltags Källare vid torget, den hustru Westberg bebodt, varit illa beryktad för liderlighet och skörlevnad*...” (Helgesson 2003) "Tveklöst fanns en kulturell föreställning om kvinnans breda väg till undergång, via lösa förbindelser och liderlighet, som förknippades med stadens offentliga rum; med krogliv, baler och maskerader, med stadens blandning av nöjen och hets." (Lennartsson 2019 s 24) "Han som spottar ut vin på praktgolv av lakedaimonisk marmor må lyssna till kastanjetternas smatter, till ord som skys av en naken slavinna som bjuder ut sig på krogen, han må fröjdas åt fräckhet och allsköns liderligheter. (Juvenalis Elfte satiren s 167)