löpsjuka
(dial) Rietz (1867) har detta passande namn för utsot*; diarré, och det lika talande döraflängjo; flänga, rusa på dörren, för samma sak.
som har (period av) starkt stegrad könsdrift. Gäller särskilt (hon)hundar och (hon)katter. NEO har ”hist.: sedan 1668. Jämför löpa. ”Trollkarln blir otroligt kättjefull, kvinnan nog där än så mer löpsk, rusar ut på halva kroppen.” (Hammarén 2001)
den period av starkt stegrad könsdrift under vilken vissa djur löper. NEO har”hist.: sedan 1732”. Se även brunst.
(dial) eldig, kåt enligt Lundblad/Josefsson (2021).
(euf) för lördagsnöjet framför alla andra innan nöjet flyttades till fredagen i och med införandet av lediga lördagar. ”Som piga fick hon kanske beröm om hon var sparsam och flitig, som leksak betraktades hon uteslutande som objekt: mannen fick i och med vigseln rätt över hennes kropp, det var hennes plikt att ställa sig till förfogande för de lördagliga dumheterna, som Strindberg uttryckte saken.” (Oldberg 1948)
(sl) kuk. Jämför godisbutik.
(sl) fitta. Se även under nöje.
(sym) kallas, inte minst på helgerna, en nerpissad och nerspydd tunnelbanevagn.
1 (fsv) lös, lösaktig, lättsinnig" Uppgiften från Söderwall (1890) som också har citatet: "jak är ostadhogher lather och lös." (Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1866) 2 folkmun.se har ”person lätt att få i säng”. Jfr lättfotad.
1(fsv) lösa; löst lif, utsot. (Söderwall (1890) 2 (åld) lösa kvinnor; horor, prostituerade. "De tillfrågades om de hade sett det 'lösa kvinnfolket' tillsammans med Jeppe ute i markerna vid gården." (Karlsson A & A 2020 s 94) Se vidare kvinna (2). 3 (sl) ”hångla med någon på en fest eller dylikt”. (slangopedia.se)
se förbindelse.
lättfärdiga, sedeslösa och slampiga kvinnor. Fornsvenska lösaktogher. ”Hist.: sedan ca 1520.” (SO) "Särskilt om kvinna som är utan ordnat arbete o försörjer sig genom otuktigt leverne.” (SAOB) ”År 1565 bestämdes i Bergen, att lösa kvinnor, som inläto sig med gifta män och inte förmådde gälda böterna, skulle utställas nakna framför kyrkodörren, skriftas och bortjagas från staden.” (Eriksson 1939) "Där stod det att prinsessan var lösaktig och höll sig till manfolk, som fanns i kungsgården, och nu var det så långt kommet att hon var med barn." (Folksagan i Sverige 2 s 234) "En lösaktig kvinna kunde få håret avklippt och upphängt." (Karlsson A & A 2020 s 38)
(lmo) behå.
(dial) är den som har diarré*.
(dial) 1 enligt Rietz (1867) använt i södra Skåne för ”löst lif, utsot”; diarré. 2 Gibson (1978) menar att ordet är förbrytarspråk i uttryck som ”gå på lösen”; vara lösdrivare, prostituerad, och ”sitta för lösen”; sitta inne för lösdriveri, prostitution.
(sl) prostituerad*.
(lmo) 1 "avföringspiller" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998). 2 lös avföring, diarré. Efter ett toalettbesök frågar A vännen B: "Kom det nån korv*? B: Nej bara lösgodis!"
se lönskaläge.
(åld) fornsvenska lösker; fri, ogift och kona; (dålig) kvinna, tjuvkona, horkona. Lös; fri. ”Dessa ’löskekonor’ eller ’dravelskvinnor' fanns inhysta hos personer som Ludvig spelman och Johan trappsopare, men också hos herr Gabriel Gustafsson Oxenstierna — en tid stadens ståthållare — och herr Åke Oxenstierna: i den senares hus levde och verkade hororna Malin, Anna och Margareta. Också ett bevis på tidens dubbelmoral!” (Eriksson 1988) Även löskekvinna. ”Oluf Eriksson i H. hafver belägrat en löskekvinna och brutit trolofven med en annan.” (Nyström 1921):
(åld) äktenskapsbryterska. Se även horkarl och löskekona.