(euf) 1 Byrman (1989) har ”han har satt för lås på henne”, om havande kvinna, meddelat av man ( f 1905). Byrman har ingen annan förklaring än kommentaren ”dunkelt uttryck”. En möjlig tolkning är att mannen låser (binder) kvinnan vid sig genom att göra henne med barn. 2 (sym) fitta som i ”sticka nyckeln i låset”. ”Då slank regeln ur låset.” (Aretino 2008) ”Vi kunde inte hålla tillbaka ett skratt då den ärovördige patern dragit nyckeln ur låset och som tecken på välbehag gav ifrån sig ett så hemskt väder*, [...] att det mullrade i hela klostret.” (Aretino 2008)

1 (euf) i norskans ”jeg lot som jek skulle” om tänkbart WC-besök enligt Tryti (1985). 2 (euf) låta (någon) underförstått komma när sig. ”– Du han? (Lät du honom?) – Tro int du ja gatt.” (Tror du inte jag blev tvungen.) (Palmenfelt 1994) 3 (sl) låta vibratorn gå varm; runka, onanera. 4 låta urin, låta gå; pissa. "Alldenstund barnet ofta har behov att låta urin eller avföring snart efter måltiden och alldenstund det märker, att det icke kommer ur den något obekväma ställning det befinner sig i då det hålles fram, så börjar det snart inse att fullgöra sin skyldighet.” (Isak Jundell: Det sjuka och det friska barnet. Sthlm 1927.) "Men om en stund viskade gumman att hon måste låta det våta gå." (Folksagan i Sverige 3 s 800)

(sl) lesbian*.

(sl) krypa i lä; flörta*.

se under lebb, lebba.

1 (sl) gå och (slå en) läcka; pissa. 2 (sl) menstruera. 3 (sym) fitta. ”... smeka och leka med den läcka som utmärker vårt kön och är så förunderligt vattentät.” (Cleland 1965/1749)

(euf) könsorgan ”... när den del av mig som så länge hungrat efter den kära läckerbit som nu så njutningsfullt proppades in i den...” (Cleland 1965/1749) ”Så stödde hon sig mot väggen, lyfte det ena benet, stack saken i magen på sig och svalde läckerbiten på stående fot.” (Aretino 2008)

(sk) lort* i  t ex kolädda.

(sl) 1 läder, läderbög, läderfjolla, lädergosse, läderman; bög. ”Läderbögar raggar av tradition upp och har gärna sex med varandra där det faller sig. Det kan vara på bastuklubb, videohak, läderbar eller någon offentlig toalett.” (Shocking Lies 2000) ”Han tyckte han påminde om en läderfjolla som han träffat i somras, förklarade den yngre kollegan.” (Persson 2003) 2 dra läder; runka. 3 läderpenis; löskuk*.

(sym) 1fitta. 2 läderlappar; blygdläppar. Se även under lapp.

(sl) analen, dajmkrysset*. Jämför stjärna.

(dial) Ordets  manlige meddelare mejlar följande: "Jag letade efter ordet Lädika eller Läddika som i min hembygd i nordöstra Blekinge användes om det kvinnliga könsorganet. Ordet betecknar annars ett invändigt fack med lock på en klädkistas kortare insida. Det kan tänkas att vår användning av ordet är en förvanskning av det latinska ordet Landic, som finns med i Fula ordboken." Personligen menar jag att det är det beskrivna facket på klädkistan som är upphovet till könsordet. 

(sl) läderartad kuk.

(åld) part i lägersmål*. ”Med sin ’sedel’ angav klockaren — maktens öga bland undersåtarna —en misstänkt lägerskvinna.” (Jarrick/Söderberg 1998) Se även kvinna.

(åld) part i lägersmål*. ”Nå, din lilla hora, hade du det lika ljuvligt som din bålde lägersman där i ödestugan?” (von Krusenstjerna 1933/2004))

(jur o åld) olovligt samlag enligt Schenberg (1739). Även Swedberg (1720-t) har lägersmål som han bl a förklarar med lönskeläge*. ”Med lägersmål menas i vidsträckt mening ’olovlig köttslig beblandelse’, men betecknar vanligen sådant, som ej utgör hor, blodskam och våldtäkt.” (Nyström 1921) ”Av de kvinnor i staden [Karlskrona] som fälldes för lägersmål under åren 1787—88 uppger två tredjedelar att de haft köttsligt umgänge med en okänd man.” (Helgesson 2003) Läger;  liggplats, bädd av fornsvenska lægher; liggande, bildning till ligga. ”Anders Eriksson i Ryssberg klagade att de hade haft olovlig beblandelse* och lägersmål med varandra ute på landet vid Rysshammar och där uti tillsammans avlat barn.” (Domboken för Ölme härad, 1645) Se också lönskaläge.

(euf) fornsvenska läggia. Ett gemensamt germanskt ord med grundbetydelsen ’få att ligga’; bildning till ligga. 1 Tysk slang har den Grundstein legen; lägga grundstenen, ta mödomen på en kvinna. ”Då sade Saraj till Abram: ’Denna skymf är ditt fel! Jag lade själv min slavflicka i din famn, men när hon märkte att hon väntade barn började hon se ner på mig’.” (Bib 2000 1 Mos 16:5) ”the frugha matte væl vardha blidha/ een tholkin riddara læggia vidh siin sidha.” (De kvinnor måtte väl bli glada att lägga en sådan riddare vid sin sida.) (Ivan lejonriddaren [1303] citerad hos Ferm 2002.) ”Ske Guds vilja, sa pigan, la sig under prästen.” (Ordstäv). Lägga upp (sig) (sl); om kvinna enbart betraktad som knullobjekt. Även lägga sig in och lägga sig till någon. ”En stadsvakt misstänker att hans trolovade lagt sig in med en annan man.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”... sedan Björkström sig med henne beblandat, Berggren även lagt sig till henne men genast stigit av, och sagt, icke kunna, emedan hans lem ej ville stå,...” (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 om ett våldtäktsfall) "Unga mannen i gästbod plägad (undfägnad på ett gästabud) lägger sig hos sin styvdotter och gör henne havandes." (Linné [1700-t] 2022 s 74)

Dansk slang har lægge rør ind för att ha samlag. Jämför nedlägga. 2 ”hon lägger ut”, blir tjockare: här skämtsamt om gravid kvinna. Om en kvinna som på nytt ska ha barn heter det i Kyrkhult i Blekinge ”ha di lajt pau ain te, sia du?” Detta enligt  man f 1937. (Byrman 1989) 3 (sl) lägga av, lägga en maräng, lägga en pelare, lägga en pizza; kräkas, spy. 4 lägga an på någon; flirta med, visa sexuellt (kärleksfullt) intresse för någon. 5 (sl) lägga av, lägga upp; dö. Även dö i lägga benen (näsan) i vädret, lägga en lars, lägga ner (in) skylten, lägga nyckeln under mattan, lägga en rem, lägga på locket (luren) och lägga vantarana på bordet. 6 lägga undan löständerna (lmo) ge någon oralsex. Då bör tänderna hållas borta. 7  lägga en kabel; skita.  Se även under kabel.

(sl) 1 snabbt påkommande naturbehov. 2 bajsa, skita.

(euf) knull, knulla. Fornsvenska läghra, medelnordtyska legeren och isländska legr; gravplats, samlag och läger; liggplats, bädd. Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen).” (SO) Ordet betyder egentligen lägga, utbreda sig, men används också i uttryck som lägra en kvinna, ofta då om olovligt samlag i juridisk eller annan bemärkelse. Swedberg (1720-t) har ”lägra sig med ene qwinno, concumbre cum muliere.” och hänvisar bl a till Bibel 1703: ”Om låckar en Jungfru, then ännu icke förlåfwad är, och lägrar henne: han skal gifwa henne hennes morgongåfwor, och hafwa henne til hustru.” (2 Mos 22:16

”Kvinnopersoner som låta lägra sig av deras brudgummar före bröllopsdagen, skall en prästman, om deras förhållande eljest är uppenbart, intet viga med annan brudeheder än den som våra stadgar eller vanlig plägsed tillåter.” (Nyström 1921) ”Stockholm är för litet sa Celie och skämdes på något sätt lite för att hon raggat på någon som Sylvia uppenbarligen redan hade lägrat.” (Cerise och Celie i Närstrid: Vanessa 2005) ”Jodå, här har vi lägrande under äktenskapslöfte — ett lägrande som resulterat i havandeskap och ett äktenskapslöfte som förnekas.” (Helgesson 2003) "Samma vecka uppdagades i en utby ett fall av fortsatt lägring av barn, där den skyldige var en känd kommunist." (Salama 1965)