1 (sl) dö i  lämna in (ansökan), lämna in handduken (hatten, skorna), lämna numret, lämna pinnen. Lämna in ”hist.: sedan 1944”. (SO) 2 lämna rummet (euf); toalettbesök. ”– Syster, säger han, han vill... Men inte heller Albert vet vilket ord som bör användas, ett uttryck som är anständigt och oskyldigt. Vi har ett ord för det när vi talar sinsemellan men det är oanvändbart i sällskap med en sådan fin dam. Men så påminner han sig något från sin skoltid och avslutar meningen med ’han önskar lämna rummet, syster’.” (Remarque 1929) 

skita, göra nummer två. (se do) Ett modernt konstifikt slanguttryck som, enligt slangopedia.se, står för bajsa, skita. 

(euf) enligt Urban Tjernberg, Göteborg (Matematisk formel för vomering. SvD 14/10-1996), tidningsjargong för spya.

fornsvenska lænd och isländska lend. Enligt Frisell (2021) är länd besläktat med engelska loin länd(kött) som är lånat från franskan.  ”Hist.: sedan mitten av 1300-talet (Gotlands-Lagen).” (SO) Gemensamt germanskt ord, besläktat bl a med latinets lumbus; länd. Ryggens nedersta del. I Den fascinerande kroppsdelen (Under molnen 1991) diskuterar Bengt Anderberg svårigheten med att på svenska hitta ett passande namn på ’den vackraste av alla kroppsdelar’. ”Inte kan man på allvar hylla ’stjärten’ eller ’skinkorna’! ’Han kramade hennes skinkor’. Vilket slaktaruttryck för denna underbara smekning! Rumpa är litet för komiskt, ända för kraftlöst, röv för grovt. Man har visserligen ’länder’, men det duger bara i högtidliga sammanhang.” Varpå Anderberg citerar Gustaf Frödings (1860—1911) Adam och Eva: ”Till lusta har du lockat mig/ med dina nakna länder.” ”Höga röster och muntra tillrop då någon släpper ur sig en spetsfundighet eller klappar länden på en piga.” (Helgesson 2003)

(fsv) mht lenne. Sköka. "ä sower länia till solin skiin synnan in." (Gamla Ordspråk. Utg. af  H. Reuterdahl 1840) Uppgifterna från Söderwall (1890).

(sl) slå en läns och länsa pumpen, förpiken; pissa. Läns betyder annars ”fri från vatten” som i ”pumpa båten läns”.

(euf) ’skjutsa länsman’; gå på dass, avträdet. Länsman tidigare lokal statlig polistjänsteman. Enligt folklivsforskaren och författaren Bengt af Klintberg (brev 31/12-1995) har uttrycket varit välkänt i Småland och Västergötland och förmodligen också i andra sydsvenska landskap. [Uttrycket finns med i OFVG med betydelsen ”ha avföring”.] I Västergötland finns också den längre formen ’skjutsa länsman från Böxebak till Backabo’, där det leks med ortnamnet Öxabäck.

En förklaring till uttrycket återfinns hos Moberg (1941), där det visserligen i stället talas om att ”skjutsa fogden”, men fogdens och länsmans sysslor överensstämde i många stycken och båda ansågs av folket vara förtryckare och överhetens handgångna män. Moberg talar bl a om en småländsk bys ofria bönder som tvingas göra dagsverken på herregården. ”Brändebols bönder fann dock, att de ägde en frihet kvar, den frihet som oxen tog sig, när han stannade i fåran och självrådigt lyfte på rumpan. Den friheten stod även bonden under herregården åter, att han, närhelst han ville och behövde, fick låta arbetet vila för att förrätta sitt tarv. Bönderna från Brändebol hade uppfunnit sin egen benämning för denna fria gärning: När de gick bortom för att göra sina behover, så sade de, att de skulle gå och giva fogden skjuts.”

Inte heller orden var fria för bönderna. ”De hade fått en herre även över tungan i sin mun.” Men, fortsätter Moberg; ”när de skulle gå och huka sig bortom och nyttja sin återstående frihet, så fördristade de sig att säga: Nu skall jag gå och skjutsa vår fogde! De orden var de icke förbjudna att yttra. För de orden kunde de icke näpsas. Icke kunde någon ådraga sig straff för att han ville betjäna den man, som husbonden satt över dem! [...] I de orden gav de ifrån sig all den känsla de hyste för mannen, som var satt över dem, i de orden uttryckte de all sin tillgivenhet för sin herre och husbonde.” Ironin i detta visar sig längre fram i romanen när samma uttryck blir signal och tecken till uppror. ”Klewen! Det är namnet, som alltid uttalas med hatsprängd stämma: Klewen! Det är det namnet, som lever i dem, när de förrättar sitt behov och uttalar sitt tecken: Vi skall giva vår fogde skjuts!”

(sl) korv.

fsv laepper. Germanskt ord med grundbetydelsen flik,snibb. I slangens tugga läpp; kyssas, pussas.

1(måns) vulva*. Källa; knallen Sandin död 1915. Uppgift från Bergman (1929). 2 (sl) tugga läpp; kyssas.

(euf)1 under rubriken ”Unik trafikskylt i Tjeckien” heter det från TT-AFP (jan 2006) att myndigheterna i den tjeckiska staden As, vid gränsen till Tyskland, har beslutat sätta upp en ny typ av trafikskylt. Den visar röda läppar mot en vit bakgrund och betyder att prostitution är tillåten. Skyltarna kommer att placeras ut längs en lugn väg som leder bort från staden och ska ses som en protest mot tjeckiska myndigheter för att de inte tagit itu med prostitutionen. Efter kommunismens fall har flera tjeckiska gränsstäder blivit sexdestinationer för torskar från Tyskland och Österrike. ”Hon tryckte nu sina egna läppar mot de andra läpparna som var framför henne, skilde dem åt med en rörelse av sin mun och stack in tungan med ett plötsligt hugg som åstadkom hela vågor av vällust genom hela min kropp. (Harris 1965/1900) 2 läppar kort för blygdläppar*.

(sl) fixa läppglans; kvinnlig onani.

(smn) fitta. Se även under läpp (1).

(sl) Uhrström (1911)  har ”benämning på kvinnsperson med icke alltför stränga seder”. Kanske förknippas lärka med prostituerad för dess fladdrande flykt. ”Nygatslärkorna opererade längs Stora och Lilla Nygatan.” (Pred 1990) Även berglärka (sl) egentligen en fågel som häckar i den svenska fjällvärlden. Uhrström (1911) har ”prostituerad av lägre klass”. Han jämför med lärka och ser ”en viss motsvarighet till parisiska argot [slang], — ’uttrycket Pontonniére; fille que se prostitue sous les ponts (kvinna som prostituerar sig under broarna)’.” Thesleff (1912) har bärjlärka, lärka med samma betydelse. Berglärkorna lär bl a ha hållit till i skrevorna på Åsöberget på söder i Stockholm. Och Ivar Lo Johnsson (1901—1990) skriver någonstans om lärkorna i Gamla Stans gränder.

Det finns ett område av Norrmalm i Stockholm som kallas Lärkstaden. Namnet har inget att göra med vare sig lärkfågeln eller lärkträdet. Istället lär namnet komma från de berglärkor (prostituerade) som förr hade sitt tillhåll i detta ”bergigt” kuperade område. ”Dolly, Dolly, ryck upp dig. Spriten gör dig galen, om du fortsätter som du börjat, blir du ’berglärka’.” (Haraldsson 1918) ”De s.k. berglärkorna utgöras av sådana yrkesmässigt skörlevande kvinnor, som äro djupt förfallna och uppehålla sig i en låg miljö.” (Eriksson 1939) ”Om man så vill, kan man bilda en fjärde grupp av de psykiskt och fysiskt förfallna äldre prostituerade, som i storstadsslangen och även i landskronastatistiken åsättes den larviga beteckningen ’berglärkor’.” (Erikson 1939) Thesleff (1912) har piplärka ”prostituerad av lägre slag”. Och från samma källa:” Bostonlärka kallades de prostituerade som sökte sina kunder på danspalats där det dansades boston. ”

(lmo) enligt slangopedia.se att "gå på toa under en middag för att onanera".

(sl) två backar läsk; stora kvinnobröst.

(sl) kuk. Se även kamrat.

(sl) kuk. Stång med borstliknande material eller fäste för tyglappar för rengöring av eldvapens lopp. ”När ryktningen var över talade hon äntligen klartext. — Gott sei Dank, sa hon, fortfarande med ryggen åt honom. Dank avlägsnade läskstången.” (Eckerbom, Kärlek 1/1965) Se även laddstake.

se lesb, lesp.