hönökakor
(sl) kvinnobröst. En sorts brödkaka*. Se även kaka.
(dial) se kläpp.
(sl) kila om (vika om) hörnet: dö.
1 (fsv) medelnordtyska hore, horre. Frilla, sköka. "en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde." (Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1866) Även hörro liverne; otuktigt leverne och hörro limber; skökolem. Se också under hora och lem. 2 (sl) "brud som ligger runt." (folkmun.se) Se vidare hora, player och ligga runt.
(dial) hyska*.
(lmo) i uttrycket höstick i höstack, enligt den manlige uppgiftslämnaren (77 år) ”knull i hö, vanlig sysselsättning i det gamla bondesamhället då det gick livligt till i lador och på gärden”.
(sl) 1 kuk, penis. 2 hövdingbrunöga; rövhål. Se även brunöga.
(so) idiot, dumhuvud enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) med förklaringen: "Hövve har i åtminstone 70 år använts och används fortfarande som invektiv*, ofta förstärkt med jävla: Jävla hövve!"
(dial) kvinnliga genitalier*. Se även höna.
(dial) brunstig (om tacka). ”Hon va verkligen i ammum, gnydde ’trase, trase!’ å trodde sä no knullad av hela större jurvärlden...” (Teratologen. Fragment av surrogatpyret XIII. Tidningen Kulturen 1/ 2008)
(fno) i lag med. ”i bingum við þórdisi” (i lag med þórdis) (Fóstbræðra saga)
(dial) ”dräktig* om sto och andra djurarter”. (OFS)
(dial) "dräktig om får och getter" (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
(dial) dräktig om sto. (OFS) Fornsvenska i fol, i fola; med samma betydelse; till fornsvenska fol, foli; föl.
(sk o svr) i helvete heller.
(åld) ha samlag med någon. ”Han hade ’haffuet henne neder, och warit i hoop med henne 2. Gånger,...” (Schön 2010)
(dial) dräktig (om ko). Swedberg (1720-t) har i kalfko. Engelskan har in calf med samma betydelse. Saxon (1922) har " dräktig om ko; alltså här endast bildlikt ” och citatet: ”Settember, oktober ä svåra/ mä blöten å kyla. Dä/ e tröst mä dom ändå ä:/ att hösten ä ikalv mä våra.”
(sl) beteckning för porrberoende som har porrfilm inspelat på sin bärbara MP 3- spelare I Pod.
(dial) dräktig om sto. (OFS) Jämför stinn.
(sl) offentlig toalett enligt Ingers (1977) med förklaringen: ”En fristående bekvämlighetsinrättning av gjutjärn, belägen på platsen söder om domkyrkan [Lund] och borttagen på 1920-t. Namngiven efter Harald Wägners novell I Templets skugga (1910)."