FULA ORDBOKEN

hästkur

(lmo) "ovanligt rymlig bekvämlighetsinrättning" enligt Uarda-Akademiens Ordbok (Lund 1998). Se även kur.

hästpäp, hästa dyngia

(dial) dynga*, lort.* (OFS) Söderwall (1888) har hästa dyngia; hästdynga, hästgödsel. Se även gödsel. 

hätta

(euf) fitta. ”Prästen han tog/ uti fittan och drog/ är icke detta/ min hätta?...” (Anonym hordikt i Köttets poesi 1995/2007)

hävd

fsv haevdh. Germanskt ord. Rietz (1867) har hävd ett uppländskt ord för gödsel, jämförbart med norska hævd. Han exemplifierar med häfda åkern; gödsla och odla åkern. SAOB (1933) betecknar ordet som utdött. Men i den gängse betydelsen ”långvarigt innehav eller bruk” lever ordet fortfarande.

hävda

(jur o åld) ta i besittning, äga,  lägra en kvinna ofta med befruktning som följd.  NEO har ”hist.: sedan 1532” och ”bet nyans av (bruka och) hålla i stånd (t ex egendom)”.  Hävda varandra; ligga med varandra. Förr även hävda med någon; ligga med någon. Trost (1988) har hävda i betydelsen förföra, våldföra. "Jag har velat hävda henne, svarade Per, men har dock aldrig kommit till själva verket förutom denna enda gång." (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018)

I en kyrkolag som Karl XI ”låtit författa” år 1686 står: ”Häfder Fästeman sin Fästemö, så bötes intet derföre.” I boken Hygienen för det fysiska äktenskapet (1901) används ordet häfdad;  befruktad: "Visserligen medför icke hvarje parningsakt (samlag) fortplantning, men den kan dock göra det, om ej kvinnan redan förut är häfdad (befruktad) och om bägge parterna äro friska, och om icke hinder med konst därför (s k preventivmedel) användes.”

Byrman (1989) har ”hävda någon med barn”; göra någon med barn. I detta sammanhang även det ålderdomliga ”han har hävdat henne” och ”han har hävdat till”, det sistnämnda enl sagesmannen (f 1906) från Kalix ”skämtsamt om människa, neutralt om djur, avser att man avsiktligt låter betäcka ett hondjur”. En havande kvinna kan också ”vara hävdad”. I en av Växjö Domkapitels akter från 1652 heter det: ”Hon blef hafuende af hanss häffd.” ( SAOB 12:1933) ”...att med lysning och vigsel fullkomna ett genom trolovning dem emellan slutet äktenskap, varunder hävdande (samlag) tillkommit.” (Helgesson 2003)

häxa

tyska Hexe av fornhögtyska hagazussa, hagazizza. Ordets ursprung är omstritt. Första ledet kanske av hag; inhägnad, gärdesgård, och då kan grundbetydelsen tänkas vara ”en som rider på gärdsgårdsstörar”. ”Hist.: sedan 1667.” (SO) 1 Under medeltiden påstods häxor tillbedja djävulen och hänge sig åt blodskam* och sodomi*. Redan i den hedniska forntiden var tron på häxor fullt utvecklad, bl a i Grekland och i Norden. Vad deras gärningar beträffar förde inte kristendomen med sig andra förändringar än att de nu var en följd av pakten med satan.

Den första häxprocessen ägde rum 1264 i Frankrike och 1484 utfärdade påven Innocentius VIII följande bulla: ”Vi har erfarit, att det i Övre Tyskland och många andra provinser är personer av båda könen som faller av från den sanna tron, har köttslig umgängelse med demoniska incubus och succubus, demoner i mansgestalt som hade samlag med nunnor och andra kvinnor medan de sov, något som kunde resultera i nya demoner, som genom trolldom med djävulens hjälp fördärvar, ödelägger och omöjliggör kvinnors nedkomst, djurs ungar, jordens frukter, vinbergens druvor och trädens frukter, som plågar män, kvinnor och djur med häftiga inre och yttre smärtor, som förmår männen från att avla, kvinnorna från att föda och båda i utövandet av deras äktenskapliga plikter.”

Resultatet av denna påvliga bulla blev bl a det beryktade verket Häxhammaren från slutet av 1480-talet, skriven av två tyska munkar, Jakob Sprenger och Henricus Institoris, verksamma inom den katolska inkvisitionen, i vilket tortyr rekommenderas för att komma tillrätta med häxeriet. Häxan anklagades för samröre med djävulen, vilket skedde under den s k häxsabbaten*. Den firades främst under Valborgsmässonatten och på midsommarafton.

Inte heller män gick fria. Reformationen bragte ingen bättring. Tvärtom bredde häxprocesserna ut sig till Danmark. Till Sverige kom de i större omfattning först efter trettioåriga kriget (1618—1648). Den sista processen ägde rum i Danmark omkring 1700, i Tyskland 1711 och Österrike 1740. En process i Sverige 1757 slutade med att den anklagade och torterade kvinnan frigavs. Ofta räckte det med att den utpekade mannen eller kvinnan hade något socialt avvikande beteende för att anklagas för häxeri. I Europa avrättades mellan 30 000—40 000 ”häxor” under 1600—1700-talen varav ca 300 kom från Sverige. 2 (so) nedsättande om bög men under  medeltiden och 1600-1700-talen var "att kalla någon för häxa en mycket allvarlig förebråelse och den som använde sig av detta invektiv* fick se till att ha bra på fötterna — annars kunde det slå tillbaka med full kraft." (Karlsson A & A 2020 s 60) En häxa var vid denna tid en trollkvinna som stod i förbindelse med djävulen.

häxsabbat

ordet är ”hist.: sedan 1865.” (SO) Om den orgiastiska sammankomst som häxorna hade med djävulen, därav även kallad djävulens synagoga. I Sverige ägde orgierna rum på det mytiska berget Blåkulla*. En ört som förknippas med häxmagi och Blåkullamyter är bolmört. Illaluktande, klibbhårig reser den sig meterhög vid vägkanter, och gamla avfallsplatser. Växten har gått under namn som den ondes pung, eller fanstestiklar. Andra gamla namn på växten är trollkål, galneört och dödsblommeört.

se under halm.

hög knäskada

(sl) gonorré. Se vidare under könssjukdomar.

höger

se  fröken höger.

höger och vänster

(sl) kvinnobrösten.

högerprassla

(sl) runka, använda högerhanden. Se även vänsterprassla.

höghus

se hus.

högmässa

(euf) även aftonsång. Andäktiga och tidsbundna samlag. ”Vilken kropp och vilket njutande! Jag tyckte det var det vällustigaste jag hittills smakat. Också sade jag det till henne och hon måste lova mig att annandagen göra en dylik aftonsång hos mig som denna högmässa.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Engelsk slang har say high mass; gå i högmässa och receive holy communion; ta nattvarden för fellatio*. Detta för den knäböjande ställningen. Jämför predika.

högreståndsfnask

(sl) lyxprostituerad. Se även lyxfnask.

högriskragga

(sl) att ragga* på någon där risken för avslag är stor.

högst upp

(sym) munnen. Beteckning för den högst upp liggande kroppsöppningen. "Min kuk ska borra sig igenom mellangärdet på pojkar och flickor; de skäggiga ska jag inte ge mig på utom högst upp". Carl Magnus Juliussons översättning av LXXV Priapus i Priapeia (2021). Den latinska ursprungstexten lyder: "Per medios ibit pueros mediasque puellas mentula, barbatis non nisi summa petet."

högtryckstvätt

(lmo) när man är rejält pissnödig vilket skapar tryck i strålen.

höjbrystad

(sk) högbröstad. Om stora bröst.

höjdarmajsa

(sl) pangbrud.

TILLBAKA TILL TOPPEN