(euf) 1 ”hur många gånger kan du”? Mannens bristande förmåga illustrerad av följande lilla saga, berättad av en föga imponerad 20-årig tjej: ”Det var en gång, så börjar alla män och slutar oftast också.” "Luthers nya recept: 2 à 3 gånger i veckan.” (Hallgren 1983) 2 gång, glädjegång, skallgång (sbst); fitta och kom i gång; om manlig utlösning i gången.

(sl) kuk. Se även järn.

(dial)  ”smutsa ned golvet med att spotta och spotta ut upphostat slem”. (ORB)  Jämför gör.

(euf) ordet hämtat från Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an (1838), som handlar om en äktenskapsliknande förbindelse utan vigsel. I början är också en gårandam en kvinna som lever i ett samvetsäktenskap, ett s k går-an-äktenskap. Senare blir ordet synonymt med hora, sköka. I Söndags-Nisse (nr 23/1866) talas det om ”damer, hvilka, såsom man pläga plär, ’gå-an’.” OFS har dam; hora.

(euf) vårtgård*. ”Efter hand svälla också brösten under hafvandeskapet, och bröstvårtorna förlängs. Samtidigt antager den 'gård', som omgifver de senare, en mörkare färg…” (Kress 1905)

(skol sl) enligt  Bergman (1934) allmänt om avträde. Kan mycket väl tänkas gå tillbaka på uttrycket gå på gården (se under gå 4).

(dial o åld)  Rietz (1867) har ”osedligt* umgänge *mellan dräng och piga som tjäna i samma gård”. Jämför gne (dial); ond vana samt hora, lösaktig* kvinna.

(sl) 1 (sbst) kuk. ”För den pickande näbben och den dinglande kuklika halsen”. (45-årig man) Jämför svan. 2 i plural gäss om prostituerade. ”Från Shakespeare känner man igen beteckningen ’Winchestergäss’ för offentliga kvinnor, inkvarterade i byggnader ägda av biskopen av Winchester.” (Erotikens historia 1963 del 1) I sammanhanget talas det också om den lilla gåsen; dvs kunden som nöjer sig med kyssar, smekningar och andra beröringar, men avstår från själva penetreringen.

(sk) bröstet.  Anspelar säkert på den i skåne så vanliga gåsen.

(sam) urin, piss. Jämför guzza.

1 (sl) tappad gädda; misslyckat knull. 2 gädda; fitta. "Hannah Lutz låter Selma bli konkret och köttslig, se sin snippa med spegel och döpa den till gäddan, bli vän med sin gädda, trots att den sviker och börjar blöda en dag." (Selma. Svindlande om att leva bortom sin tänkta död. Jenny Aschenbrenner i SvD Kultur 26 augusti 2023) 3 (sym) pedofil*. "Dumpens följare hurrar för varje infångad 'gädda', som de infångade männen kallas." (Dragning till småbarn är en social atombomb. SvD Kultur 3 juli 2022) Och från samma källa: "För varje infångad gädda räddas kanske femtio barn, säger Patrik Sjöberg."

(sl) ha gäddhuvud; vara mycket skitnödig. Skitkotten sticker fram ur rumpan som ett långsträckt gäddhuvud.

(åld so) förklaras hos Ludolf (ca 1650) med "meretrix pellax" av merterix; hora, glädjeflicka och pellax; bedräglig, listig. SAOB har "glädjot; lösaktig; slyna*, sluna*."

(sk) smetig blaska. ”E de du som satt gäggablagan på mattan i finerummet?” (Ohlmarks 2004) Se även gegg och blaga.

(sl) hora men också om flicka, brud och tjej. Uppgifter från slangopedia.se.

(åld) även jälla, jilla. Kastrera, snöpa främst  om (hus)djur. Fornsvenska gälda, gelda. Hist.: sedan slutet av 1200-talet." (Westgöta-Lagen).” (SO). ”Kärringen skulle gälla sin katt och det skulle ske en midsommarnatt, men kniven var slö och balla var glatt och kattdjäveln gjorde rundkast.” (Snus, mus och brännvin med Bengt Sändh & Finn Zetterholm)  "Efter ett tag kom björnen och sa:  — Du var mig en djävul på att gälla. Nu ska jag gälla dig." (Folksagan i Sverige 3 s 63) "De gällade honom som man gäller ett djur." (Lo-Johansson 1968) "Herrskapets skogstjuv, hundgällare (det vill säga en som kastrerar hundar) rackarknekt, Kronans tjuv! spydde Per ur sig." (Karlsson A & A  2017 s 40) Och från samma källa: "Att skälla någon för att vara gällare, eller kastrerare*, var ett synnerligen grovt tillmäle. (s 42) Se också  kastrera och snöpa.

(so)  kastrerad man dvs en snöping*. Swedberg (1720-t) har geller; snöper. ”Mannen jämförs i gällbässe och gälling med en kastrerad bagge, som alltså är den ursprungligs betydelsen av dessa båda dialektord. Det dalska belägget för gälling anger som betydelse ’impotent man’.” (Svahn 1999) I Skåne heter det gällader om snöpt djur.

(sl) gänga sig; gifta sig. Av gäng; grupp. ”Hist.: sedan 1949”. (NEO) 1 knulla. Thesleff (1912) har jenga; coire. Kanske från gäng; sällskap, och gänge (dial); sällskap, samkväm. Jämför umgänge och det vitsiga gänggäng; gruppknull. Men troligare är kopplingen till gänga engelska screw som i slang också står för knulla, dvs få in skruven i muttern. Det är inte ovanligt med hantverkarjargong när det gäller uppkomsten av s k fula ord.

Ursprunget till båda betydelserna är romani jenga; gifta sig. ”’Jag tror att satan rider dej,’ sa bonden. ’Ja, rider han mej, så bor han i dej, för att du så lite gängar mej,’ svarade bondens hustru.” (Anderberg 1977) ”Jag avskyr att gänga en kvinna som är hungrig. Det är som att stoppa mat i henne och sen dra ut den igen...” (Miller 1934) ”Om du verkligen vill gänga skallen av dig så kan du inte hitta bättre.” (Persson 2005) 2 I Ragunda i Jämtland säger man ”ha jängä fast”; ha gängat fast om den som blivit gravid, och i Småland och Blekinge sägs det ”han har gängat upp henne”; han har gjort henne gravid. Även uppgängad om samma sak. Uppgift från Byrman (1989).

(dial o euf) ”djefvul; lindrig ed.” (Rietz 1867) som också har det skånska exemplet: ”Ih! dä va gännan.”