gå

1 (euf)  gå på, gå över, gå i säng, gå ner;  knulla. ”Omhuldad på 20-talet var ’vattenglasteorin’; att gå i säng med någon var lika naturligt och odramatiskt som att dricka ett glas vatten.” (Matz 1984) Se även kliva och stiga på. Också gå in i någon. ”Han gick in i mig med den där saken. Den är stor och blöt och äcklig och jag är smutsig. Jag är det smutsigaste som finns”. (incestoffer uttalar sig i DN 8/5-1994) ”Åh min gud! Så den står, älsklingen min! Å, nu går den in...nu...m...m...m...mmmm..” (Harris 1965/1900) Linné (1979/1700-t) har gå tilhopa och gå under: ”En man bör ej tilhopa gå efter nyligen hafd coitus ...” och ”....at Hustrun heldre welat gå under plågor af allehanda slag, än som at en stund gå under mannen.” 2 gå ner (sl) ”utöva oralsex” enligt Thorén (1996) 1990-tals uttryck. Även gå hela vägen; för samma sak. 3 gå och ta bort, enligt Svantesson (1942) om abort. 4 orgasm, utlösning i slanguttrycket det går för någon. ”Gick det för dig”?; vanlig manlig undran till partnern efter knull. ”När det har gått för mig och jag ligger där alldeles kladdig, då skulle jag inte kunna vara elak mot någon. Aldrig starta ett krig. Allt är bara godhet. Jag tror inte man kan tänka en ond tanke när det går för en.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) ”Jag vill se dig dansa med henne. Det kommer att bli en upplevelse... bara att titta på er. Vet du, om det inte går i byxorna på dig, när hon börjar åla sig, så är jag skapt som en nors.” (Miller 1956)  Även låt gå!; uppmaning till utlösning, ejakulation. 5 (euf) gå åt olika håll och till olika platser eller gå på det d v s dasset för att uträtta sina naturbehov var vanligt förr, innan det blev inne att gå ut inne. Efter att i årtusenden gått ut kunde man med innetoalettens hjälp gå ut inne. En ”rövolution” så god som någon, eller som bonden uttryckte det om sommargästerna från stan: ”Di ä bra könstia, di äter ute å skiter inne.”

Under ganga tar Rietz (1867) upp bl a ”ga burrt mä byxuner”, gotländska för att gå ut och göra sitt tarv. Vidare ”gå nol [nord] om vägga”, värmländska för att gå utom dörren och göra samma sak som på Gotland. Ett uttryck som används än idag är ”gå bakom knuten”; för en piss utomhus. Lägesbeskrivande är  gå en trappa upp/ner och  gå på huset. "Doktorn undersökte honom inte särskilt noga, för karln sa ju bara som sanningen var, att han hade ont när han gick på huset." (Folksagan i Sverige 3 s 769) Även gå undan som i följande passus i Folksagan i Sverige (1 s 191): "Men en västgöte är människa han också, även om han inte är av det rätta folkslaget och fast affärerna gick så svindlande bra, blev han tvungen att gå undan ett litet tag, och då bad han en av kamraterna att ta över en stund."

Hymes (1964) berättar att Nupefolket i Nigeria använder ”att gå utanför”, när de ska ut och skita. Ett vanligt slanguttryck är ”gå på skitan” för den som vill klämma en skit. I 1703 års bibel 5 Mos 23:12 heter det att ”Uthan för lägret skalt tu hafwa en plats, ther tu uth uppå gårr til tina tarfwer”. I Bibel 2000 sägs det att: ”Du skall ha ett visst ställe att gå till utanför lägret.” Och så fortsättningen i vers 13 i 1703 års bibel respektive Bibel 2000: ”Och skalt hafwa en staka widh bältet, och när tu tigh ther uthe sättia wilt, skalt tu grafwa ther medh och när tu sutit hafwer, skalt tu medh mullene öfwerskyla thet af tigh gångit är./ Du skall ha en grävpinne i bältet, och när du behöver sätta dig där ute skall du gräva en grop med den och efteråt täcka över din träck.”

Gå på gården något som innebar att man förrättade sitt tarv någonstans ute på gårdsplanen. Under den kalla årstiden gick man sällan längre än ut på förstutrappan. Senare, när utedass blev vanliga, talade man om att gå på gården när man besökte sådana. Gårdsanknutet är också  gå bakom knuten.

Gunnar Tilander (1968) har bl a följande att säga i ämnet: ”Sannolikt går uttrycket gå te Kalle på hagen; gå på avträdet, vanligt i min födelsebygd i Kind i Västergötland, tillbaka till de tider, då man gick ut i det fria, ut på hagen, för att förrätta sitt tarv. Härmed stämmer att på hagen betydde i det fria, vilket kan förklara uttrycket.”

Ytterligare liknande gå-uttryck är ”Pär i hagen” (Bl, Bo, Got), ”Pelle på hagen” (Vrm), och ”Per i hage” (Mälartrakten, Vrm). Norskan har ”gå i/på gården”. Andra platser man gick till för att göra ifrån sig var huset och sopebacken, sopedyngan där man lade sitt avfall, och dyngehögen, där man så att säga förenade nytta med nöje, då ju människospillning tillsammans med kreatursdynga senare kom till användning som gödsel ute på åkrarna. Ännu i början av 1900-talet användes sop- och dynghögen som avträde i vårt land. Även ”gå och läcka”; pissa. 6 ”låta gå”  han lät det gå; han släppte en fjärt. 7 det är långt gånget; det är i slutet av graviditeten. Även gå sönder om att föda. 8 gå utpå i Jämtland detsamma som nattfrieri, nattlöpande, provnätter (se resp uppslagsord) 9 (sl) i en rad uttryck för att dö som gå i graven, gå i maskin, gå i mål, gå i sömn, gå iväg, gå ner, gå runt (bakom) hörnet, gå bakom knuten, gå på kontoret, gå ut bakvägen, gå bort, gå till väders, gå under isen, gå under jorden, gå ur tiden, gå till andra sidan, gå vidare och gå åt. ”Men Erich har fått sluta, som man sa hemma i Saarbrücken. Har gått i mål.” (Nesser 2004) Även gå by west som Dalnäs (2014) förklarar med ”gå all världens väg, gå förlorad, törna in för gott”. Och tillägger han: ”Bakom den lätt försvenskade engelskan döljer sig en sentida återanvändning av ett vikingabegrepp. När en vikingahövding dog till sjöss skulle han färdas till sällare jaktmarker i sitt eget skepp, som stacks i brand och sattes på västlig kurs, mot solnedgångens land [...] möjligen var någon av kelternas lycksalighetsöar den tänkta destinationen)”. 10 gå ute, gå på gatan, gå på stritan, gå på dosan om prostituerade. Se vidare under ute (3). 11 gå över; förföra. 12  Gå (stiga) av i Södertälje; avbrutet samlag.  Man går av innan man når slutstationen i detta fall Stockholm.