(åld so) förklaras hos Ludolf (ca 1650) med "meretrix pellax" av merterix; hora, glädjeflicka och pellax; bedräglig, listig. SAOB har "glädjot; lösaktig; slyna*, sluna*."

(sk) smetig blaska. ”E de du som satt gäggablagan på mattan i finerummet?” (Ohlmarks 2004) Se även gegg och blaga.

(sl) hora men också om flicka, brud och tjej. Uppgifter från slangopedia.se.

(åld) även jälla, jilla. Kastrera, snöpa främst  om (hus)djur. Fornsvenska gälda, gelda. Hist.: sedan slutet av 1200-talet." (Westgöta-Lagen).” (SO). ”Kärringen skulle gälla sin katt och det skulle ske en midsommarnatt, men kniven var slö och balla var glatt och kattdjäveln gjorde rundkast.” (Snus, mus och brännvin med Bengt Sändh & Finn Zetterholm)  "Efter ett tag kom björnen och sa:  — Du var mig en djävul på att gälla. Nu ska jag gälla dig." (Folksagan i Sverige 3 s 63) "De gällade honom som man gäller ett djur." (Lo-Johansson 1968) "Herrskapets skogstjuv, hundgällare (det vill säga en som kastrerar hundar) rackarknekt, Kronans tjuv! spydde Per ur sig." (Karlsson A & A  2017 s 40) Och från samma källa: "Att skälla någon för att vara gällare, eller kastrerare*, var ett synnerligen grovt tillmäle. (s 42) Se också  kastrera och snöpa.

(so)  kastrerad man dvs en snöping*. Swedberg (1720-t) har geller; snöper. ”Mannen jämförs i gällbässe och gälling med en kastrerad bagge, som alltså är den ursprungligs betydelsen av dessa båda dialektord. Det dalska belägget för gälling anger som betydelse ’impotent man’.” (Svahn 1999) I Skåne heter det gällader om snöpt djur.

(sl) gänga sig; gifta sig. Av gäng; grupp. ”Hist.: sedan 1949”. (NEO) 1 knulla. Thesleff (1912) har jenga; coire. Kanske från gäng; sällskap, och gänge (dial); sällskap, samkväm. Jämför umgänge och det vitsiga gänggäng; gruppknull. Men troligare är kopplingen till gänga engelska screw som i slang också står för knulla, dvs få in skruven i muttern. Det är inte ovanligt med hantverkarjargong när det gäller uppkomsten av s k fula ord.

Ursprunget till båda betydelserna är romani jenga; gifta sig. ”’Jag tror att satan rider dej,’ sa bonden. ’Ja, rider han mej, så bor han i dej, för att du så lite gängar mej,’ svarade bondens hustru.” (Anderberg 1977) ”Jag avskyr att gänga en kvinna som är hungrig. Det är som att stoppa mat i henne och sen dra ut den igen...” (Miller 1934) ”Om du verkligen vill gänga skallen av dig så kan du inte hitta bättre.” (Persson 2005) 2 I Ragunda i Jämtland säger man ”ha jängä fast”; ha gängat fast om den som blivit gravid, och i Småland och Blekinge sägs det ”han har gängat upp henne”; han har gjort henne gravid. Även uppgängad om samma sak. Uppgift från Byrman (1989).

(dial o euf) ”djefvul; lindrig ed.” (Rietz 1867) som också har det skånska exemplet: ”Ih! dä va gännan.”

(svr) enligt Hjelmqvist (1903) eufemism för ”djäflar anamma”. Förekommer enligt samma källa i Uppsala och Stockholm.

(euf) samlag,  handling, ”Med söta ord hade han på gatan tjust henne och flera gånger haft henne in i portgången, tills han slutligen dragit in henne i kammaren och fullbordat sin onda gärning, såsom hon sade.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Köttsens gärningar (åld) synonym till samlag enligt Strömberg (1979). Även ogudaktig gärning. ”Här förekom kraftuttryck som ’den ogudaktiga gärningen’, ’den sodomistiska synden’ och ’den skamliga och mycket oanständiga samt vederstyggliga handlingen'.” (Clementsson 2016)

(fsv) från tyskan. Söderwall (1887) har "Tysk kvinna (ss smädenamn)" och "aldrig skulu tässa gärppissor wardha mina arffwinga" hämtat från Margaretæ de Sancta Birgitta Chronicon. Ed E. Rietz 1844.  Söderwall jämför också med fsv garper, sv dial garp  som han förklarar med:" tysk som vistas i Norden, särsk. ss smädenamn på Tyskar från Hansestäderna". 

(sym) kuk. ”Genast steg den styva gästen in i mitt härbärge, men då den kommit in till hälften — ungefär fem tum — fastnade den.” (Chorier 1967)

se Hälsingland.

(sl) bråkig och påträngande kille som ingen tjej tänder på. Se även bock.

(euf) jävla förbannade helvete! Min jämtländske sagesman (f 1929) har hört uttrycket användas 1946 av 26-årig konsumanställd ångermanlänning. Enligt samma källa helvetesäck om 100-kilos vetemjölssäck.

(lmo) baklängesord för bög.

(sl) känslig del av kroppen, t ex skrevet. Får associationer till nazisten Josef Goebbels, en av Hitlers närmaste män.

(sl) variant av göb* som slangopedia.se menar ”mest används i adligt sällskap”.

(dial) gödsel i Nagu. (OFS) Kanske avses kommundelen Nag i Parkas, Finland.

kreatursspillning, jordförbättringsmedel. Nordiskt ord. Fornsvenska gødhsl. Verbalsubstantiv till göda. "Hist.: sedan ca 1385 (Klosterläsning).” (SO) Forna tiders bönder hade en rikedom i gödselhögen, som också allmänt kallades för gull-hög. Gotlänningen talade om gull-haug och om att ”kåira gull pa akurn”; köra ut guld på åkern. Ett annat gotländskt ord för gödsel är auding eller audung som går tillbaka på fornnordiska audr; rikedom. Uppgift hämtad från Rietz (1867). I ”finare” kretsar hade man dock inte samma inställning till gödsel och Tilander (1968) berättar om en fransk biskop på 1200-talet som sa om människan att hon var en säck gödsel och därför inte kunde kalla sig en avbild av Gud. För det var ju uteslutet att Gud hade en pockande tarm. I dessa upphöjda kretsar föredrar man jordförbättringshög framför gödselhög och göra bummelibum* framför gödsla, när det är fråga om att skita. Men för folket, den breda massan, är det konstlade onaturligt både i tal och sak, och därför är det naturligt att kalla konstgödsel påsaskit ute i bygderna. ”Det är med pengar som med gödsel, de är inte till nån glädje om de inte sprids”, efter den engelske statsmannen Francis Bacons (1561—1626) yttrande: ”Money is like muck, not good except if spread.” Dansk slang har ”være løbet varm i ajlepumpen” (gödselpumpen) om kåt kvinna.