(dial) 1 röv. 2 fitta. Se även fjäs(s)a och under fjås.

(dial) ”samlag, ha samlag”. (OFS)

(dial) knulla. Rietz (1867) har fjäsa; göra någon sin kur, kurtisera och fjässa; coire (Närke). Min far (f 1908) och närking använde ordet. ”Men den unge mannen sprang kvickt upp, och tagande henne mer död än levande i sina armar, satte han henne ned på sängen, allt under det han oavbrutet fjäsade för henne och överhopade henne med ömma namn.” (Bandello: En adelsman i Mantua får ligga med en dam i Kärlekshistorier... 1962) OFS har betydelsen ha samlag. Därtill fjås, fjäs; friare, älskare. ”Så greven menar på, att en kan få fjässa lite mer.” (Grafström, Kärlek 11/1969) Svahn (1999) har fjässa som skällsord i  ”lättfärdig kvinna” från Ukna i Småland. Finns belagt från landskapen Närke, Småland, Södermanland, Uppland, Västergötland och Östergötland.

(sl) kuk. Jämför fjäs, fjässa och filéer.

(dial) djävulen, fan. (OFS) Rietz (1867) har åländska fjätt; karl.

(sk) 1 knuffa. 2 fisa.

(so) håll käften!

(dial) urnordiska felho och fornsvenska fiøl. Sittbräda på dass, ursprungligen bräda, planka. Roger Hansson i Järfälla påpekar att den bräda på vilken man monterar vättar vid sjöfågeljakt kallas fjöl. Fornsvenska fiol, fiöl; bräde, planka, ursprungligen ’ngt kluvet’. Enligt Hellquist (1980) ett nordiskt ord troligen av lapska låneordet fiello; bräde. ”Hist.: i bet. ’sittbräda’ sedan 1739” (SO) Fiöhl förekommer hos Swedberg (1720-t) och fiööl finns med i Schenbergs ordbok från 1739. SAOB (1926) har fjöl; sittbräde på avträde, med följande förklaring och varning: ”äv. i riksspr.i vissa trakter; undvikes dock helst.”

Ett exempel på att ordet inte var riktigt rumsrent får vi i Eberhard Löfvendahl: Post- och järnvägsstationers namn i Götaland 1860—1940, där en tjänsteman på Poststyrelsen menade: ”Skulle icke allmänheten kunna lära sig ett annat namn som dertill är något snyggare? Jo, Borensberg får det heta.” Det mindre vackra namnet var Husbyfjöl rekommenderat av Konungens befallningshavande i Östergötlands län. Rääf (1946) rekommenderar följande för den som lider av matleda: ”För att bota, går man på ett afträdeshus och uppäter en brödbit som en annan uppsticker honom i munnen genom hålet i fjölen.”

(sl) 1 pissa, gå på dass.  Fjöl; sittbräda på dass. 2 i överförd bemärkelse också om ett sittknull. 3 hångla, smekas.

(sl) en tjugominuters skitstund på fjölet* som  också kan användas till annat än att skita. Se även fjöl.

(sl) knulla. Fjön (sl) barn. Även fjön som barnspråk för frö.

(sk) Lind (2016) har "som fjant* fast fjantigare". Se även fjåne.

1 (dial) dass.  Fähus, ladugård, av féhús; sammansättning av fä och hus.  NEO har ”hist.: sedan 1873”. Troligen för att dasset låg i direkt anslutning till fähuset, så att allt kom att ses som en enhet. ”Han hade spänt hästen för åksläden och flickan hade satt sig på hösäcken i slädens botten, då husbonden på gården kom springande ’Kullan, som du har med dig, har inte varit på fjöset’, sade han anklagande.” (Sollerman 1986) Skiten var värdefull som gödningsmedel och en del av betalningen för kost och logi. 2 (sl) rumpa. ”Man ser rätt upp i fjöset på dig, meddelade Jo som befann sig strax bakom.” (Drougge 2001) 3 (sl) fitta. Även i norsk slang. 4 (sl) fis.

1 (sl) fjös, fjösa; fitta. ”Då hade jag varit sexuellt medveten i flera år och väl bekant med hur skönt det var att ’pilla på fjösa’, som vi kallade onani.” (Johanna f 1978 i Alakoski/Mogensen 2008). 2 knulla. Jämför fjös (dial); fähus, ladugård, förr vanlig knullplats. Även fjös (dial); älskare, bänkfriare.

(sl) fitta.

(so) kvinna. ”Mamma får jag säga mus? Nej, det vet du väl att du inte får! I så fall flyger det omkring en djävla fladderfitta i vardagsrummet.”

(lmo) 1 prostituerad. Vitsigt om denna nattvarelse, där både fladder (flyktighet) och mus ingår som viktiga orddelar. Enligt Svahn (1999) skällsord om kvinna med förklaringen: ”Ordet associeras idag förutom med djuret också med slangordet mus för kvinnligt könsorgan, och skulle därför också kunna tolkas som ’kvinnan som fladdrar med musen’ dvs den kvinna som släpper till för vem som helst, eller den kvinna som släppt till så ofta att könsorganet blivit slappt och därmed fladdrigt.”  SAO (2013) har ”även om kvinna med många och flyktiga älskare”. 2 fladdermus, fladderöron; fitta, särskilt om den som har långa inre blygdläppar*. "Men att en kvinna skulle vara den som klär av sig och kör 'fladdermusen' som partytrick (det är upp till dig som läser att föreställa sig hur det skulle gå till) är för oss otänkbart." (Colldén/Dahlbäck 2019) Och från samma källa: "Han började leka med kuken, slängde runt den i cirklar och skakade lite på den. Så jag kontrade med att nypa tag i mina yttre blygdläppar och fladdrade med dem." Se även under helikopter.

(sl) prostituerad. Också fladdra (dial); lättsinnig kvinna och fladdrig; ostadig, lättsinnig. Fladdra; röra sig hastigt och fladdrigt; hållningslöst. Se även fladdermus och mök.

(dial) diarré*