finstjärt
se under stjärt.
(sym) 1 kuk, Även basfiol som i Fredmans epistel nr 7: ”Fram med basfiolen, knäpp och skrufva, skjut skrufven in;/ Pip och kuttra som en turturdufva/ för makan sin;...” Vid de antika Bacchusfesterna i Bacchi tempel var basfiolen en fallossymbol. I dikten En allvarsam gåta, som riktar sig till "alle vackre damer" berättar Georg Stiernhielm (1598—1672) vad en kvinna som vill leka trycker för slags vän till sitt liv.
"När som jag kommer an en Lust, att jag vill Leka./ Så går jag till min Vän, min fröjd och tidsfördriv;/ Jag fattarn om sin hals, och tryckern till mitt Liv./ Jag griper på sin Snarr: Ho vill mig det förneka;/ Jag dragern upp och ned; jag tagern på sin Kvicka;/ Jag gnidern av och till, till dess han riktigt står;/ Sen ställer jag min Vän emellan Ben och Lår./ Och börjar på en Lek, som bäst sig månde skicka./ Jag finrarn, fiddlarn till mitt hjärtas Lust och Fröjd;/ Jag gårn upp och ned, till dess jag är förnöjd./ Och där så händer, Snarren löper av, och slaknar;/ Så sätter jagern in och vrider upp igen;/ Fast sker det med förtret, till dess han styver raknar;/ Går leken åter an, Så gläder jag min Vän." Och så poängen: Min vän är en fiol di gamba.
2 gnida fiol; knulla, runka. Även spela första fiol; knulla en oskuld och spela andra fiol; inte vara först på plan. 3 fiolstall, fiollåda; fitta. ”Och nu kunde jag nästan inte röra mig för fiolstallet eller vad det var — det var hårt och stadigt och skruvade sig mot byxlinningen.” (Knud Holst, Sänghästen 1987) Och från samma källa: ”För övrigt var hennes trosor otroligt tunna och små — de satt så att säga bara om halva baken och gummibandet märktes nästan inte alls — jag gled ned med händerna i dem och grep om fiolbotten.” ”Då fler svordomar haglat över mig än på en besatt vid skampålen, gav jag efter under jämmer och förbannelser och öppnade fiollådan.” (Aretino 2008) 4 noter till fiolen; pornografi.
(åld so) Swedberg (1720-t) har narraktig, opålitlig.
(nyo) förslag till lämpligt ord för kvinnlig onani i RFSU:s tävling 2014. Se även klittra.
(dial) enligt Rietz (1867: firabel) troligen en förvanskning av tyska Feierabend ’frihet från arbetet om aftonen’ och ”hon är på firaven”; som är uppländska för att vara i slutet av graviditeten.
(eng sl) en sorts eldlek som kan förorsaka svåra brännskador om det hela sköts fel. Går ut på att man använder sig av en lättantänlig vätska, t ex alkohol, som appliceras på huden eller i närheten av den och tänder på. Jämför fear play.
(sl) fitta. Förekommer i förortsslang och kan också användas som förolämpning.
(sl) vara med i firman; vara en i gänget av homosexuella.
(fno) styggelseord, fult ord.
(sl) knulla. Foerster (Kärlek 6/1966) menar att ordet kommer från Bollnäs. ”Analt knullades han av Doljes närmaste man, [...] och vaginalt firpade han en mager, rödhårig elektriskt upphetsande äldre dam...” (Foerster, Kärlek 8/1967)
(dial) utsot*, diarré. (OFS)
(sl) 1 könsorgan. ”Firren, förtydligade Björne. Pippin, du vet det där stället vi hankönade är så ivriga att utforska på insidan.” (Drougge 1998/2003) 2 bena firren; knulla. 3 firre (knoparmoj) fisk.
(sl) fitta. Se firre och murra.
(sl) arsle. Ljudliknande.
(fornsvenska fis och svensk dialekt fis, fes) ”Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet”. (SO) Men ordet är nog äldre än så. Carita Holm (2013) nämner i förbigående en inskrift på en runsticka med följande innehåll i översättning: ”Sätt dig ner och råd/ tolka runorna, res dig upp och fis.” Om denna inskrift rör sig i samma tidsspann som övriga i hennes undersökning så torde den kunna tidsbestämmas till 1000-1200-talen. Se också fisa. Vad det handlar om är enligt SAOB: ”Illaluktande ström av gaser (’väder’) som släppes ut gm ändtarmsöppningen; numera särsk. om mer l. mindre ljudlös (samt gement luktande) dylik luftström, ’smygare’.” SAOB ger följande exempel från Linné (Diet. 1:151 c 1750): ”Fröken släpte en fis i hofvet, bleknade, altererades [upprördes], gick hem, dog. Men Holländska skepparen röres icke där vid.” Fislukten beskrivs mycket talande i följande citat: ”Liksom för att bekräfta det släppte han mitt i extasen en lång fis, vilken Gruschinka tyckte smög sig som en illaluktande svart orm genom rummet, fet av kålsoppa och blodpalt.” (Jussopov 1983) "Han satte sig på en bänk i trädgården, för han visste att prästen varje kväll brukade gå ut och rasta fisen av sig innan han gick till sängs." (Gustavsson, P 2021 s 145) I den amerikansk-irländske författaren Frank McCourts (f 1931) Ängeln på sjunde trappsteget används ofta uttrycket ”Det ger jag inte en fesen fis för”.
Ordet är, enligt SAOB, ”starkt vardagligt” och Östergren (1919) tar upp det som ”mycket vulgärt”. Det förekommer i en rad skällsord som ask(e)fis; askunge, stackare, egentligen yngsta barnet som sitter hemma och gräver i eller blåser i askan. Andra skällsord är frökenfis; om man, och gnällfis. Därtill käringfis; illaluktande kvinna, och i samband med namn som Fis-Lisa och Fis-Olle, enligt Hjelmqvist (1903) använda i Värmland i nedsättande syfte.
I äldre tyska fanns ordet Vist, numera Fist; fis. Röksvamp heter på tyska Bovist, vilket betyder räv(hone)fis. På norska heter svampen fissopp. Varför vet alla som trampat på en röksvamp — den fiser, dvs blåser ut rök på samma sätt som vinden blåser ur våra bakar. OFS har fisblås, fisbock om ”man som jämt släpper väder”, och storfisare, fisblåsa om ”kvinna som släpper väder o. luktar illa”. Alf Palfjord i Borås (f 1929) berättar brevledes att det i hans barndom fanns en flicka ”som var ganska rättfram och kunde lägga av en brakare ibland. Man sa att hon var en fisklämma och hon kallades för Fismaja fast hon hette Margit.”
Lars Holm (1968) meddelar i När biskopen blev gammal blev han ful i mun, att ”— om ämnet väderspänningar kunde Swedberg uttala sig varierat och nyanserat. Som om SO:s ursprungliga drunt och fiert inte räckte, har han lagt till fis (1641) — två gånger, med olika latinska översättningar och med hänvisning till en akademisk avhandling i ämnet.” Signaturen AA 57 år i Lund minns att ”en granne till oss kunde i rätt sällskap övertalas till att bränna fis vilket gick till så att han böjde sig framåt och la av en brakskit samtidigt som han höll till en tändsticka vilket ibland kunde ge upphov till en blek eldslåga”. OFS har fisbränna om samma fenomen. Se också sve fisar. I skånskan finns, enligt Ohlmarks (2004), uttrycket en fis på tvären som förklaras med följande: ”Den, han ränner te docktaren bara han får en fis på tvären (för den obetydligaste krämpa).” Och Varrdens grannaste språg (2007) har en fis po tvären; om en purken och sur person.
(sl) enligt slangopedia.se "när man teasar sina fisar*, asså flexa med sin fjärt*."
fornsvenska fisa och isländska och norsk dialekt fisa samt danska fise. Grundbetydelse blåsa. ”Hist.: sedan förra hälften av 1400-talet.” (SO) Ljudhärmande. Även tyska fisten och engelska fizz(le); väsa, brusa. SAOB menar att fisa sannolikt är besläktat med latinets spirare; andas, fläkta, blåsa. Hellquist (1980) har bl a följande om vårt ord: "fisa,1604 = isl. fisa, da. fise, mlty., visen; jfr fsv. fis m., med t-avl. i mlty., mhty. vist (ty fist) osv." ”Kellgren, som även satts att polera manuskriptet (Fredmans Epistlar) gjorde ombearbetningar in i det sista. ’Tuppen gol och Kerstin fes’ ändrade han till ’Tuppen gol så sträv och hes’.” (Brunner 2002). ”Om en vill få fillibounken (filbunken) fast å bra, så e de bara te sätta’n unner sängen om natten å så fisa douktit, så louften bler tjock.” (Ohlmarks 2004)
Engelsk slang beskriver mycket talande fisandet som S B D = Silent But Deadly; dvs det man försöker dölja genom att avfyra så tyst som möjligt avslöjas på den lukt som avges. Andra luktassocierande uttryck är engelska ”to cut the cheese”; med tanke på lukten hos stark och vällagrad ost, därav ”who cut the cheese and forgot to serve the crackers?” Här rör det sig om en S B D*, för crackers är ju inte enbart kex utan även smällare. Tyskan har ”er hat einen toten Vogel in der Tasche”; han har en död fågel i fickan för samma fenomen. Norsk slang har fiseridder för homofil. Enligt Kaj Bom (1949) ”finns fise med i en gammal nordisk Eddadikt där Tor hånas för att han var så rädd att han ’Hverken torde nyse eller fise’.”
(sl) stjärt, rumpa. Det man fiser med.
(fisv) Sjödin (2017) har "illaluktande; sliten i baken (om byxor och kjolar)".
(sl) enligt Gibson (1978) anus, ’arsel’ utan närmare förklaring. Wiklund (1999; 1940-t) har fischlet; baken.