(dial) enligt Rietz (1867) ”hafvande, gravida” i Småland men även ”tung, ovig”. Jämför drösa; göra något trögt, gå långsamt och släpande.

(sl) kuk.

(dial o so) i Skåne om sexuellt liderlig och kåt kvinna. 

(dial) enligt Västgöta-Bengtsson (1993) om slarvig och oordentlig person. Lars-Gunnar Andersson (2021) har betydelsen 'ohyfsad person' och exemplet en långhårig drufs som inte gör någon nytta med tillägget att flickor aldrig omnämns som drufsar och att ordet möjligen är från 1940-talet. 

(sl) kort för dragshowartist dvs en bög som klär ut sig till tjej mest som en kul grej och inte för att han är transvestit*. ”Inga människor har en så magisk air kring sig som nedklädda och osminkade drugor...” (Hagman 2004) Se även drag.

(sl) även druling, drulis ; kuk. Tölp, lurk, drummel.  Svensk dialekt har drula, dröla och norsk dialekt har draula; söla. Thesleff (1912) har drul; membrum virile med förklaringen ”flottistspråk”. Se även drulle. Drula (sv dial); vara butter och tvär och norska drul; tölp. Orden kan också beteckna en senfärdig person, något som i överförd mening skulle kunna stå för ”senfärdig kuk”, dvs en kuk som tar tid på sig innan den kommer om den kommer alls. ”Drulen syns hur som helst under de tajta, beigea gabardinbyxorna.” (Lodalen 2010) Enligt Lars-Gunnar Andersson (1921) är ordet belagt sedan mitten av 1800-talet och går troligen tillbaka på ett dialketord drula; vara butter och tvär.

(sl) kissa, pissa.

(sl) klumpig person. Ordet kommer ursprungligen från drula (dial); dröna, söla och har funnits i svenskan sedan 1840-talet. Här om 1 klumpig kuk. 2 gonorré*.

(lmol) kondom.  Vardaglig benämning på ansvarsförsäkring.

(dial o svr) jäkla*. (OFVG)

(dial o svr) tusan*. (OFVG)

(lmo) att dumpa en kille för att han är alltför fixerad vid sin rumpa. Egentligen innebär uttrycket att killen ifråga är en usel älskare.

1 (lmo) att vara full (engelska drunk) och runka samtidigt. 2 (sym) "klättra ner i Rans säng" var en uppmaning till samlag. Havsgudinnan Ran fångade drunknande människor i sina garn och drog ner dom till sin boning på havsbottnen.

(sl med dial urspr) Rietz (1867) har drunt; träck, fjärt, och drunta; fjärta (allm). Drunt eller bon(d)drunt; tölp, är skällsord i Södermanland precis som det mer allmänt spridda drunter; fjärtare. Swedberg (1720-t) och Schenberg (1739) har båda Drunt; Crepitus*. Swedberg även druntar; fjärtar. I Strindbergs drama Gustav Vasa (1899) säger kungen till Olaus Petri: ”Du är väl ingen hofnarr att Du skall gå omkring och drunta sanningar!” ”Och spelmannen spelte, och käringen sprang/ Hon släppte en drunt 7 famnar lång.” (Byrman/Olofsson 2011) I Närke heter en stark och ljudlig fjärt drämadrunt, där drämma eller dremma betyder slå (till), slå hårt. Uppgift från Rietz 1867.  Lundblad/Josefsson (2021) drunnta, drånntä om kvinna som arbetar långsamt och klumpigt. Jämför drita.

(sl) kuk.

(smn) 1 kuk. ”Vad ska man kalla det manliga könsorganet? Min tjej envisas med att säga drutten hela tiden.” (Fråga Olle 2003) Drutten = en känd docka (figur) i tv-programmmet Drutten och krokodilen som sändes mellan 1975 och 1988. Serien ursprungligen rysk. 2 fitta.

(sl) 1 klitoris. Även glädjedruva.  Norsk slang har druen för samma sak. 2 pung. 3 testikel.

(sym) hemorrojder*. ”Runt hela krysset befinner sig nu molnformade hudslamsor som ser ut som fångarmarna på en havsanemon. Doktor Fiddel kallar det druvklase.” (Roche 2009) Se även klase.

(dial) 1 här  tjock, stor. ”Hon är dryg”; havande. Även dryga på (”hon drygar på”) eller drya på använt i Bohuslän enligt kvinna (f 1859). Uppgift från Byrman (1989). 2 otrevlig, dryg person.