(sl) 1 bralta; släppa en långdragen och högljudd bralt; prutt, fis. 2  bralta; kåta av sig.

(sl) fjärta länge och högljutt.

(sym) 1 släcka branden; kåta av sig, få förlösning från kåtheten. ”Som jag sade tidigare skulle våra libertiner, omgivna av sina fruar och dessutom av många andra objekt av båda könen, under tiden lyssna, bli upphetsade och slutligen släcka branden, som berätterskorna tänt, antingen med sina fruar eller med dessa olika objekt.” (de Sade 2005/1785) ”Äntligen var striden slut, och jag måste medge, Octavia, att aldrig har min lillas älskogsbrand så fullständigt släckts vid en enda kärleksakt.” (Chorier 1967) 2 syfilis. Se vidare könssjukdomar.

(eng sl) kallas det när den undergivne i ett D&S förhållande (Dominance & Submission*) märks med heta metallbitar som efterlämnar brännmärken.

(lmo) vara med i brandkåren; avbrutet knull med anspelning på att brandkåren förväntas rycka ut i tid. Se även coitus interruptus.

(sl) 1 lille brandmannen; kuk. 2 leka brandman; ejakulera, pissa.

(sl) kuk.

(sl) kuk. ”Hon avskydde denna gräsliga, gigantiska brandslang, som hon mitt i sin rädsla för branden råkade att få se och som till synes innehöll outtömliga mängder urin.” (Meurling 1973:1) Jämför slang.

(sym) fitta.

(sl) 1 fitta. Tända en brasa; sätta en fitta i brand. Brasunge; sexig kvinna. 2 bak, röv, sätta sig på brasan. Också ta dig i brasan och ryck mig i brasan; uppmaningar till någon att sticka eller försvinna. Kanske har brasa i betydelsen bak något att göra med det gamla bruket att den frusne vände baken mot brasan för att värma sig. Brasvärmen gick då över i bakvärme och de båda begreppen blev synonyma. En annan tänkbar koppling är den värme som strömmar ut från denna kroppsdel, t ex när någon sitter på en stol. Brasan kan också tjäna som erotisk eldgivare: vilken skön brasa hon har!  3 stoppa/peta in en pinne i brasan; knulla. ”Peta in en pinne i brasan, älskling.” (Drougge 1994)

(sl) elda på för fullt, köra hårt. 1 skita. 2 fjärta. 3 knulla. ”Ligga upp mot vind, det går inte i längden. Nej, brassa fullt du, bara, och du skall få se att allt blir bra igen.” (Strindberg 1884—1885) ”Och därmed brassade han upp och jag kom mig ej för att taga emot utan han lagade allting klart och gick på hurtigt.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

(sl) dass, toalett. Jämför svensk dialekt brasa, brassa; braka, till en germansk stam brass-, av ljudhärmande karaktär precis som brak. Jämför också brass; mängd, hög, av lågtyska brass med samma betydelse. Se även moj.

(dial) i Småland för braka, fjärta, enligt Rietz (1867).  Braska, brassa; knaka, braka och norsk dialekt braata; bullra, larma.

(sl) kuk,  korv*. ”Enligt Mackan är han lika fingerfärdig med sin egen Bratwurst som han är med chorizon och stångkorven i slaktdisken.” (Lodalen 2003) ”Tyskens bratwurst är oftast hård som Kruppstål och han går in för att tillfredsställa sina kvinnor med typisk germansk effektivitet — inte med någon större fantasi alltså, men desto mer viljestyrka.” (Sextoppen i Europa. Aktuell Rapport 1/ 2005)

(sl) lägga av en braxen; ljudlig fjärt, brakare. ”Det passar sig faktiskt inte att braxa i damers sällskap, förebrådde jag honom vilket endast fick nya vämjeliga odörer och fler sadistiska skrattsalvor som följd.” (Drougge 2001) Enligt Gibson (1969) kan brax, braxen också betyda byxor, brackor, vilket skulle kunna förklara ordets koppling till brakare. ”Han släppte ur sig en långdragen dov brax och så ett förnöjt stönande.” (Drougge 1997/ 2003) Se även braksen.

(sthlm sl) byxor.

(dial Hls) bröst, bricka*.

(dial o so) om fet person. "Vi befinner oss i en medeltida bondstuga nära Köpingsvik på Öland under de svarta småtimmarna någon gång kring år 1100, på kung Inge den äldre— eller som han också kallades—Inge Bredarsles tid." (Lindström 2021 s 181)

(lmo) lägga bredband; skita.