1 (euf) gravid*. ! Vilhelmina sägs det om gravid kvinna att ”hon går för två”, enligt kvinna (f 1891) ett ”neutralt” uttryck. Motsvarande i blekingska Hällaryd är ”hon går ute för två”. Från Ormsö i Estland kommer det ålderdomliga tvådubblad. (Byrman 1989) 2 (sl) göra tvåan; skita. ”Måste gå på toaletten. Vet inte om jag ska spy eller göra tvåan. Antagligen både och.” (Lodalen 2005) Jämför nummer (3). 3 (sl) tvåan; röven. ”Fast det är ju som om jag varit tjej och tagit den i tvåan hela natten mot att typ sen få en lina kola och gå på tredje klassens kändisfest och tyckt att det var en bra affär och en spännande erfarenhet.” (Hagman 2004) ”Loke gled långsamt in i hennes tvåa. Lugnt och fint, lugnt och fint.” (Drougge 1998/2003)  4 tvåan; någon enstaka gång även om fittan. 5 (sl) två backar läsk; stora bröst.

(lmo) dansa tvåfingervals; onanera, runka. Se även vals.

(euf) hermafrodit*. "Då tog hennes far med henne till en doktor, som efter en noggrann undersökning slog fast att flickan i själva verket var 'i hög grad Hermaphrodite eller tvåkönad." (Västerbro 2025 s 332)

se tappa (2).

(lmo) hångla med någon under tvång eller med hjälp av tungan.

(sl) 1 behå. 2 kondom.

beskrivs hos Trost (1988) som en ”abortmetod där man först får fostret att avlägsna sig genom insprutning av medel (t ex koksaltlösning) i livmodern och därefter mekaniskt tar bort återstod av rester efter graviditeten”.

(lmo) homosexuell, bög.

(euf) 1 i uttrycket tvätta händerna om toalettbesök. ”Hon: —Vart ska du gå? Han: —Och tvätta händerna! Hon: —Glöm inte att tvätta händerna!” ”I alla tider i alla länder/ senteras lögner som är små och vita./ Du säjer du ska tvätta dina händer/ fast du egentligen ska gå och skita.” (Tage Danielsson 1928—1985) 2 en intressant användning av ordet tvätta i sexuellt sammanhang hittar jag hos (Kalmér 2022 s 129-30):  "När jag är ledsen över en avslutad relation hjälper det mig  att snarast möjligt ligga med en ny man. Jag kallar det att tvätta. Eftersom min kropp är så himla trogen en enda man i taget måste jag tvätta bort minnet av honom i min kropp."

(euf) toalett, enligt Strömberg (1979). Se även rum.

(sl) fitta. Se också svamp.

(dial o åld) Rietz (1867)har ’testiculi’, testiklar i Småland.  Tyg (dial) redskap, sak, enligt samma källa. Ordet finns i Swedbergs Swensk Ordabok (1720-t) både i betydelsen testimonium; vittnesbörd, vittnesmål och i betydelsen membrum virile; manslem* med hänvisning till 1 Sam 21:5: ”David svarade Prestenom och sade till honom: Qwinnorna hafwa warit oss ifråstängda i tre dagar, då jag for åstad; och tjenarenas tyg woro helig: men är denna wägen ohelig, så skall han i dag helgad warda genom tygen.” (Bib 1703) I Bibeln 2000 står på samma ställe: ”Ja, försäkrade David, kvinnor har varit förbjudna för oss, som alltid när jag dragit i fält. Och om manskapets utrustning är helgad redan i vanliga fall, så är den ännu mer helgad idag.”

(sym) kvinnobröst.

(dial) fitta. En feminin avledning till tupp med betydelsen höna. I hössjömålet kan ordet, enligt Larsson-Söderström (1979), även stå för kvinnligt könsorgan. Se vidare höna.

(nyo) ”en planet i ett annat universum som man färdas till efter ett härligt samlag." (SAO 2013) 

(dial o åld)  Rietz (1867) har  östgötska för ”genitalia feminae*”. Han jämför vidare ordet med finska tyrrä; ”membrum viri genitale*”.

(da) ”prostitutionsspråk för sexuell utlösning i samband med smisk på stjärten”. (Hertoft 1989)

(sl) har den som drabbas av flera könssjukdomar* samtidigt. Se även klockspel.

förr ett vanligt land att resa till när man av någon anledning ville föda sitt barn i smyg. Byrman (1989) har med en rad ålderdomliga Tysklandsuttryck, där den gravida kvinnan antingen ”ska resa till Tyskland”, eller så ”går hon på yttersta dagana/ämnar hon sig till/är hon färdig att resa till Tyskland” om hon inte är "på väg till Tyskland” eller ”redan har varit där”. Mannens insats i sammanhanget är att ”han får skicka henne till Tyskland”. Den gravida kvinnan kunde också ”göra en/vara på en Tysklandsresa”.

Det finns olika teorier om etymologin till detta talesätt. ”Enligt en gammal förmodan äldst med syftning på officersfruarna, som under de tyska krigen besökte sina män: dock ganska ovisst.” (Hellquist 1922 under Tyskland) En annan teori är att uttrycket härrör från att ogifta flickor från välbärgade hem reste till Tyskland för att i lönn föda sina oönskade barn. En tredje förklaring är att uttrycket syftar på att svenska flickor ur lantbruksbefolkningen åkte på tillfälligt skördearbete i Tyskland och befanns vara med barn vid hemkomsten.

Uttryck på temat Tysklandsresa som ser ut att ha samma etymologi kan naturligtvis ha olika ursprung. De kom senare att användas om graviditeter, både önskvärda och icke önskvärda. En slutsats som Byrman inte drar av sitt material, där resmålen varierar, är att Tyskland inte bokstavligen behöver betyda att man reste just dit, utan istället ska tolkas symboliskt för att resa bort i största allmänhet för att föda obemärkt och att Tyskland därför kunde vara en plats belägen på annat håll i Sverige eller utlandet.

”Det har kommit en ny lärarinna också. Den gamla har rest till Tyskland, sägs det. Där ska hon stanna ett halvår och sedan ska hon kanske komma tillbaka, om hon får för skolstyrelsen förstås. Det är ingen som vill berätta vad lärarinnan gör i Tyskland. Lina hör att några av flickorna talar sinsemellan om att lärarinnan råkat bli ’på det viset’ och att det är därför hon rest till Tyskland." (Hellström 2010)