se petta, petting.

1 (sl) behå. Från engelskan. 2 (för sl) bög. 3 den aktiva/dominanta i ett BDSM*-förhållande. Den som låter sig domineras kallas bottom* eller slav.

(lmo) sperma. Topphemligt men här rör det sig om en ordlek på topp; kukhuvud och secret; sekret, sperma.

(sl) "beteckning för en riktigt snygg tjej. Närheten till perfektion."  (slangopedia.se) Toppgärin är snyggare än mellangärin men inte lika snygg som supergärin*.

(engelska topless till top; överdel och less; -lös, utan) ”Hist.: sedan 1964”. (NEO) Om kvinna med bar överkropp. Därav toplessartist.

1 (sym)  behå. Jämför engelska top*. 2  (sl) ta’t på toppen; antingen ett knull som avbryts innan mannen når längre in än med toppen (ollonet), eller också tömmer mannen sin säd över kvinnans mage och topp (bröst, s k toppbollar). Detta för att undvika oönskad befruktning. Se även coitus interruptus. 3 (sl) kvinnobröst. ”Mina bröst sticker ut en smula åt sidan och har helt rosafärgade vårtor med en vacker spets på. Jag behöver bara gnida ett ögonblick för att topparna ska växa och bli styva.” (Bjørnebœ 1967) Se även fjälltoppar.

se supergäri.

se luva.

(sl) runk, onani, gäller både kuk- och klitoristoppen. ”Mellan kl. 11.00 och 17.00 poserar hon naken för sina kunder. Hon ger också toppmassage åt dem som önskar.” (DN 14/4-1969) Se även massage.

(sym) hissa toppseglet; få erektion, stånd.

(eng sl) tops and bottoms; sexuellt dominerande individer (tops) och de som vill bli dominerade (bottoms). Förekommer främst i analsex* och S/M*. Hos Farmer: A dictionary of Slang (1890) finns to play tops-and-bottoms; to copulate (att knulla).

grekiska thorax; bröstkorg.

(gl sv) enligt af Klinberg (2021 s 169-70) är  tord ett gammalt ord för 'smuts, dynga. 

(smn) kuk.

(sl) icke spolbar (torr) toalett, dass.

Först på 1800-talet började vi svenskar använda papper vid dassbesök. Då hade kineserna redan torkat torrt med papper i över tusen år. Tidningar och postorderkataloger blev vanliga på dassen. Tidigare användes linnelappar, sammetstygbitar, gräs, mossa, löv, stickor och snöbollar, lite beroende på vilken samhällsklass man tillhörde. Hinduer och araber använde ofta stenar och var noga med att tvätta sig med vatten efter förrättat värv. För dem var européer barbarer som torkade torrt och på så sätt bara spred runt skiten.

På torrdassens tid var det inte ovanligt att s k enkelt folk hade en pinne, kallad rövsticka eller rövskrapa instucken i dassväggen att brukas av den som ville.  ”... förr hade man skithusstickor som man späntade och hade i en låda, och på vårarna när dom körde ut skiten på åkrarna var det som ett vårregn av skithusstickor över de bördiga och snart yppigt blomstrande markerna.” (Enquist 2008) Annars var det nog vanligast att man använde fingrarna och sen smetade av sig på väggen eller att man inte torkade sig alls.

Först mot slutet av 1800-talet började Munksjö tillverka toalettpapper. När Edet fyllde 100 år 1981 gick man ut med stora annonser där det bl a hette: ”Att tala öppet om toalettpapper anses inte ’fint’, och i de första annonserna används Rubens målning ’La toilette’ som motiv. I butikerna kan man beställa Edet Kräpp utan att använda ordet toalettpapper.” (Ur annons, 100 år med Edet, DN 22/5-1981)

Att det inte enbart är ofint att tala om toalettpapper fick Mettsä Tissue i Mariestad erfara när företaget, i samarbete med undertecknad, lanserade ett toapapper med klotter hösten 1998. Ett av klottret  på toapapperet löd: "Om Mohammeds bil inte kommer till Mecka/ får Mohammed mecka med bilen." Det blev för mycket för några  muslimer som hotade de anställda och undertecknad med repressalier om inte toalettpapperet ifråga drogs in. Metsä Tissue såg allvarligt på hotet och förstörde hela upplagan.

”Hör, vad vårt avträde säger till dem som begagnar detsamma: Du som skiter,/ Som har diarré,/ Som fjärtar,/ Som är full av träck,/ Ditt späck/ Strömmar ut/ Och sprider ut sig/ Över oss./ Smutsig,/ Träckig,/ Drypande, som du är,/ Må den helige Antonius eld bränna dig,/ Om du inte torkar alla/ Dina hål/ Som öppnat sig,/ Innan du går bort härifrån!” (Rabelais 1945/1534) Se även under svamp.

(sl) kuk. Även lång, gänglig person. Jämför fyrtorn.

(gråspråk) utträtta naturbehov, skita. Gråspråk är det hemliga språk som de älvdalska gråarna (gårdfarehandlarna) talade och som var en variant av älvdalska.

enligt uppgift från manlig pensionär (Gävle), kittlaren, tyvärr utan närmare förklaring. En gissning är att eftersom den närmast livegne torparen, i jämförelse med den fria bonden, var en fattig och eländig person, så fick han namnge den, i jämförelse med kuken, så ”ynkliga” kittlaren.