FULA ORDBOKEN

tjuvpiskare

se rackare, rackars.

tjuyvsnabla

(nyo) att vara otrogen.

tjyra

(dial) ”betäcka* (kor)”. (Rietz 1867) Jämför tjura.

tjåka

(sl) 1 knulla. 2 tjåk, tjåka (sthlm sl); mun från 1920-tal.

tjåla, tjålig

(sl) 1 knulla. Tjåla; göra inbrott, snatta. 2 kela. Tjålig; kelen. Jämför tjala. hångla*.

tjårrvill

(sk) av tjår; tjur. ”Koen e tjårrvill”; kon vill bli betäckt. Se även betäcka.

tjäderlek

(sl) kärlek, erotik. Den som är ”pigg på tjäderlek” anses liderlig och lättsinnig.

tjäern, tjäarn, tjävern

(dial) östgötskt kraftuttryck.  Så här svarar Erik Magnusson Petzell på en fråga ställd i Språktidningen (4/19), varifrån ordet kommer: "Att en av varianterna innehåller v, tjävern, tyder på att ordet ytterst kan härledas till jävelen. I östgötskan har formen reducerats mer eller mindre, men även de v-lösa formerna är ju tvåstaviga, vilket är ett slags spår av en längre form." 

tjäga

(för sl) knulla.

tjänst

(euf) 1 knulla  som i  göra någon en (liten) tjänst. ”Han: —Gör mig den tjänsten. Hon: —Och vad blir förtjänsten?” Men även nyttja någons tjänst(er). ”Denne betalade henne en riksdaler om dagen för att få nyttja hennes tjänster.” (Helgesson 2003) 2 i uttrycket stå  till tjänst. " På min tid och i vår generation var det nog mer så att kvinnorna skulle stå till tjänst." (Kalmér 2024 s 80) 3 befordra till högre tjänst; . Främst använt av Frälsningsarmén.

tjänsteflicksjuka

(lmo) ”Tjänsteflickor som kommer från landet till städerna och tar plats där förlorar ofta sin menstruation — därför att växlingen mellan lands- och stadsliv stör deras månadsperiod”. (Kahn 1944)

tjänstemink

(sl) fitthår. Se även mink.

tjärn

(sym) fitta. Damm, göl.  ”Jesuskuken gled humoristiskt i moderns kött. Varm och stel som en pinne dök den i tjärnen.” (Blå 2003)

tjöjes

(dial) "äcklas, mår illa (vill kräkas)."  (ORB)

tjöra

(sl) ”söka upp män ifråga om prostitution”. (Thesslef 1912)

tjötröv

(gbg sl) kallas den som tjatar och låter käften gå.

tjööyt

(dial) enligt min sagesman (f 1929) i Jämtland om slampa*, oordentlig kvinna. Han ger exemplet: ”E rektu e tjööyt” (En riktig slampa). Även lapptjöyt; lappkvinna men då inte nedsättande.

to

(dial) betyder enligt Rietz (1867) orensad ull i Skåne. En äldre skåning berättar att to också används om den kvinnliga hårbusken. Och han ger exemplet ”det svarta toet”. Lundblad/Josefsson (2021) har betydelsen djurhår, lin. Möjligen en rumphuggen form av tov eller tova. Se även to under toa, toasex.

toa, toalett

toa (sl) ”hist.: sedan 1950-talet och toalett  hist.: sedan 1712 i betydelsen toalettbord med utrustning."   (SO) Enligt SAOB är toalett belagt sedan 1560 tidigast i betydelsen sidentyg. Serenius (1757) översätter engelskans toilet med ”nattduksbord”. Toa, kortform för toalett, sedan 1950-talet.   Från franska toilette, diminutiv till toile; linne, av latin tela; väv, vävnad. Ursprunglig betydelse är liten duk för tvättställ. 1 i dag är toalett troligen det mest använda ordet för den plats där vi renar oss både in- och utvärtes. Och som vi använder den! Riddle (1984) ger exempel på detta utnyttjande från England. Där spolas det i toaletterna minst 3 600 gånger i sekunden och under högtrafik morgon och kvällar som mest 30 000 gånger under samma sekund. Då man kan förmoda att svenskar är minst lika toanödiga som engelsmän, så får vi fram motsvarande svenska siffror genom att  dividera siffrorna ovan med 5 (England ca 50 miljoner invånare och  Sverige ca 10 Miljoner).

Andra siffror är troligen direkt översättbara till svenska förhållanden, som t ex medeltalet 5,6 för antalet dagliga toalettbesök. Var sjunde vuxen tillbringar mer än 30 minuter per dag på toaletten. 3 % spenderar över en timma där. I England använder 98 % av alla hem toalettpapper, och industrin förlorar mer tid på toalettbesök än på strejker. Känt är att många östasiatiska toalettbesökare spolar två gånger vid varje besök. Första gången för att ingen ska kunna höra vad de har för sig därinne. Detta tyckte det sydkoreanska storföretaget Hyundais ledning var onödigt och dyrt vattenslöseri och satte in ”anständighetssignaler” på sina damrum. Om man tryckte på knappen lät det som en spolning. På det lär företaget ha sparat vatten för 200 000 kronor om året.

Under rubriken ”Fluga för herrar” (Vår Bostad nr 3/97) berättas hur Gustavsberg försöker råda bot på snusket i offentliga herrtoaletter genom att börja bränna in småkryp i porslinet. Detta medför, enligt företaget, att männen börjar sikta på djuret och därmed ”stänker mindre”.

I en artikel om Arash Hejazi (SvD 3 mars 2012), vars bok 47 sekunder är ett upprörande vittnesmål över vad den totalitära diktaturen [i Iran] gjort med landet och hans generation, berättar Hejazi bl a om den regel Khomeyni (1902—1989), iransk religiös och politisk ledare,  införde om att man alltid måste gå in på toaletten med vänster fot först. Det påstås att man faller på höger fot om man dör stående. Dör man på väg in i toaletten så hamnar man i den, tar man vänster fot så ramlar man baklänges.” 2 (sl) bombardera (spränga) toan; skita. 3 (euf)  nedre toaletten; underlivet. 4 göra toalett;  snygga till sig. "En lång stunds toilette följde, med puderkappa, kamning med pomada, håret enkelt ordnat i lockar och med bara en lätt pudring så att man anar det mörka inunder (grå är jag tack och lov inte mer), ansiktet med röda kinder och lite extra svart i de redan mörka ögonbrynen." (Burman 2021 s 32)

toalettbekvämlighet

(euf) se under bekvämliget.

TILLBAKA TILL TOPPEN