(euf) kvinnligt könsorgan. Ett flottyrkokt bakverk. Finns, enligt Edenborg (1995/2007), med i Bordelldiktningen (1760—1790). ”Bitna i läppen, knådna i struvan.” (Martin, Kärlek 8/1967)

(sl) avlida, dö*.

(sl) masochist*, sadist*.

1 (sl) pissa respektive skita i uttryck som strypa en kines eller neger med tanke på den gula och den svarta rasen. Norsk slang har strype jøden (juden) om avföring. 2 strypa den enögde*;  runka, onanera.

(sym) kvinnligt könsorgan för dess kramande förmåga. Se även under ål (1).

(sym) "Strypsex har jag haft. Det låter som att man kväver någon, men man håller bara en hand runt halsen, inte hårt, och har samlag samtidigt i missionärsställningen, helrt ofarligt men sexigt." (Kalmér 2024 s 303) Se vidare asfyxiofili.

fsv stra, gemensamt germanskt ord t ex engelska straw och tyska Stroh. Ursprungsbetydelse ’något utstrött’. 1 (sym) liten, tunn kuk. Jämför halmstrå. 2 (euf) könshår. ”Hennes fingrar lekte och sökte sno omkring sig de unga strån av den mossa som naturen skapat till både nytta och prydnad.” (Cleland 1965/1749) ”Hårstråna sträva mot min mun; därunder någonting mjukt, som sammet ännu en gång, med en lätt, lätt smak av salt.” (Utan svindel. Ottar 4/97)

(dial) slyna*. (OFVG)

(sym) penis. När stråken gnids över felan* uppstår förhoppningsvis ljuv musik. Se även hårfiol.

(sl) pissa. Stråla gör den som sprider strålar. ”Han strålade som en sol, när strålen äntligen kom.”

från tyskan.1 (sl) slå en stråle; pissa. ”Jag känner strålen kvillra/ genom min halvsömninga lem/ Ett stycke bort sitter du på huk/ Vit och väldig lyser din röv/ genom kvällsdunklet/ och jag hör ljudet av din/ stråles pärlor i gräset.” (Twilling 1967) "Han är den bättre som alltid, i varje stund, dag som natt, kan rätta sin min efter andras, ständigt är redo att visa sitt bifall och smickra om vännen rapar rejält, om med kraftig och spikrak stråle han pissar, om ur den gyllene pottan ekot hörs av hans brakskit." (Juvenalis Tredje satiren s 44) 2 (euf) sperma. ”...till och med nästan ett vrål av extas, när strålen vräkte fram ur honom.” (Cleland 1965/1749) 3 (eld)stråle; förebådar orgasmen. ”Det sköt en eldstråle genom kroppen på mig, särskilt i ryggen, och allt under det jag stirrade in i kameran började det gå för mig.” (Bjørnebœ 1967).

(lmo) 1 fitta. 2 kuk. 3 bröst.

(sl) fotsvett.

(euf) (stå)kuk. Den som sträcker på sig. ”När vår ömsesidiga trance sjunkit tillbaka och den unge mannen dragit ut den härliga sträckare...” (Cleland 1965/1749)

(euf) förklaras hos Auguste Forel (1942) med ”den lägre, vanligare formen af privatprostitution är den s k gatuprostitutionen och det sätt, hvarpå den fiskar kunder, eller ’sträcket’. Vanligen på aftonen, mången gång också midt på ljusa dagen, stryka de ifrågavarande kvinnorna, klädda så uppseendeväckande som möjligt, kring på vissa bekanta och mycket trafikerade gator och gifva sig tillkänna genom utmanande tecken, blickar osv till dess att en mansperson fäster sig vid dem och följer dem hem. Detta är i få ord det i alla städer brukliga ’sträcket’.”

(dial) lukta illa, stinka. (OFVG)

(dial) enligt Rietz (1867) används i Närke ordet strännt  om ”vattenstråle af kort varaktighet”, och i Östergötland om ”ojämn uringång”. Från samma källa har vi strännta; östgötska för ”spruta fram skoftals [ryckvis] i fina strålar: låta något småningom, men med fart framrinna, t ex om urin”.

(dial) Rietz (1867 har ”sqvätta, spruta hastigt fram ur ett hål”. Allmänt i Götaland. I Skaraborg och Västergötland med specialbetydelsen ”kasta vatten skvättvis”. Strätta används också om diarré, särskilt när det drabbar små barn. Rietz jämför med tysk dialekt stritzen; spruta om urin och diarré.

(måns) fitta. Källa: W Andersson, Mölndal, född 1855. (Bergman 1929)  Strätta (dial); skvätta, spruta hastigt fram ur ett hål t ex om piss.