(euf) penis. ”— Nå, är du bedragen då? Om jag fingrat henne litet, vad var det mer? — Ja, med storfingret tycktes det mig. Hon var bra villig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Se även under finger.

(so) till kvinna. Min jämtländske sagesman (f 1929) hörde följande skämt på 1940-talet: ”hon är väl av storfittigt folkslag”, alltså av en släkt vars kvinnor har stora könsorgan.

(sl) stort stånd. Se även fräs.

(dial o so) uppblåst skitstövel*.

(so) enligt Svahn (1999) om kvinna i Korsberga (Vgl) som begår hor*.

(fornsvenska storker gemensamt germanskt ord troligen besläktat med stark) 1 (euf) komma med storken, det kanske mest använda, när det gäller att förklara för ett litet barn hur det blivit till. Legenden om storken som barnabringare berättas hos Hylander (1943): ”Enligt våra nordiska förfäders gudasaga kommo människobarn till på följande sätt. Grundämnet till varje människa sköt skott blommade och mognade till frukt på den världsomskuggande asken Ygdrasils grenar. När så dessa frukter mognat, föllo de ned i Fensalar, de gyttjiga dammarnas salar, som var Odens milde broder Höners land. Storkarna, som voro Höners fåglar, sågo dem och flögo med dem till kvinnor, som trängtade efter att smekas av små barnahänder. Odens yngste bror Lodur, uppflammaren, bar dem på eld i modersskötet och gav dem där rörelseförmågan, det varma blodet och gudaskepnaden. Med tiden förvandlades denna saga och kvar blev endast storken, som kom från sina träskmarker med lindebarnet fixt och färdigt.”

Generationer av barn har på sin fråga hur de blivit till fått höra att storken kommit med dem och släppt ner dem genom skorstenen och att det därför alltid ska vara lock på grytorna på spisen. Andra förklaringar är att mamma köpt dem av doktorn, att tanten (barnmorskan) hade dem i sin svarta väska, att barnen kommer till jorden som små änglar som Gud lånar ut till dem som sköter dem väl, att mamma lagt ut en sockerbit på fönsterblecket för att locka dit en fågel som haft dem med sig, plus en rad liknande fantasier, som alla kan ställa till med stor skada den dag barnet upptäcker att det förts bakom ljuset.

I Sexuallivet i modern belysning (1944) tar en läkare upp några ”storkfall” från sin praktik: ”En patient hade fått veta att han var köpt i ett stort hus på Östermalm. Gossen, som av kamrater upplysts om det naturliga förloppet, men icke vågat fråga föräldrarna närmare, hade dragit den slutsatsen att han var fosterbarn. En annan patient hade fått veta att han var hittad i soptunnan. En tredje hade till 12-årsåldern fått leva i den föreställningen att en ängel hade kommit med honom från himlen.”

Till 2—3-åringen kan man mycket väl hålla sig till storken. Barnen lever ofta i sagans värld och är nöjda med storksvaret men besvikna på ett teoretiskt utredande svar. Men till äldre barn bör man säga som det är, annars kan man lätt trassla till det både för sig själv och barnet: ”Storken — tänkte jag — och jag tyckte det var mycket onaturligt. — Varför skulle storken komma med små barn — just storken — med människobarn? Jag tänkte, vilket ju var helt logiskt, att det verkligen var underligt, att storken, denna skojiga fågel med sin långa näbb och sina röda ben, som man alltid sett på bilder bo i ett vagnshjul uppe på ett tak, skulle få två olika slags barn. [...] Mamma, varifrån får då storken de små barnen? Så stod min lilla fromma mamma där på samma punkt och hade inte räddat sig ett dugg genom förklaringen med storken. Hon stod på samma plats inför sin lilla undrande unges ögon och svarade ingenting alls. Det är alltid så med barn, att det är det hemlighetsfulla, som lockar och som sporrar deras fantasi. [...] Och för barn skulle det säkert aldrig bli någon som helst undran, ifall de bara slapp det där absurda svaret om storken, för de begriper ändå med detsamma, att det är en saga, som de stora söker slå i dem.” (Skredsvik 1943) 2 kuk. Se även storknäbb. 3 den danska storken, storksemester, varit på storken; lesbiska uttryck för att inseminera* på klinik, t ex på Storkkliniken i Danmark. Se även Danmark (2).

(sym) kuk. ”Bara spetsen? sade han och stötte ögonblickligen in sin storknäbb djupare i munnen.” (Salten 1983) Se även näbb.

(lmo) att agera coolt och lugnt i en svår situation. "Han chefen, borde ju vara storkukslugn, sa han och syftade på en hög chef som inte hade agerat coolt i en krissituation där chefen borde ha ägt just storkukslugn." (Kalmér 2024 s 313)

(sym) i Språktidningen och dess språkblogg tas ordet upp som nyord i september 2020. Enligt samma källa står ordet "för ett grundmurat självförtroende som inte är arrogant eller skrytsamt. Ordet används om både män och kvinnor." Ordet kommer från engelskans big dick energy, förkortat BDE och utgår från föreställningen att en stor kuk ger självförtroende och denna självsäkerhet  skapar i sin tur ett lugn hos personen ifråga som gör att man inte behöver hävda sig genom att vara arrogant eller skrytsam.  Ordet är belagt i svenskan sedan 2016 men det var först under 2020 som  ordet slog igenom.

(sym) storleken har ingen betydelse. Ursprungligen använt som ett lugnande besked från sexualrådgivare till orolig patient som undrade om storleken på penis var avgörande för ett lyckat sexliv. Numera används uttrycket mer allmänt även i varianten: Storleken har betydelse. Kinseyrapporten, (Sexual Behavior in the Human Male 1948) är än idag den undersökning som har störst urval vad gäller penisstorlekar. Över 2000 män deltog i undersökningen. Storleken på merpartens snoppar låg i intervallet 9—22 centimeter. Cirka 75 % av männen fanns mellan 13—18 cm. Bara 4 % hade kukar mindre än 9 centimeter. Medelomkretsen låg i intervallet 8—12 cm.

”Strindberg mätte sin kuk i horan Vita Björns närvaro och antecknade längden: 16.4 centimeter. ’Jag var icke någon stor man i lugnt tillstånd, men normal i uppretat...’, skrev han i ett brev 1887 och ansåg för övrigt, och passande nog, att den kortare kuken var ett tecken på intellektuell status.” (Whilde: Les extrêmes se touchent. Subaltern 3/2006) "Vi killar hakar upp oss på storleken eftersom vi ser porrfilmer med män som har enorma kukar." (Kalmér 2024 s 263)

(sym) kuken.

(sym) kuk. ”Ta stormasten med dig så skall vi segla.” (Meurling 1973:2) ”Äntra stormasten, Mariotta, så brassar vi loss, befallde sjömannen kärvt och hon satte sig direkt på staken, matade in ollonet i sig...” (Wahl 2003) Jämför mast.

(sl) orgasm, utlösning. Storslam är att vinna allt som går att vinna. Jämför  lillslam.

(sl) kraftig slägga. Här om stor kraftig kuk. Se vidare under slägga.

(dial) rumpa, storända. Används främst om trädstammar och timmerstockar. Rietz (1867) har  ’podex’ och  ”vänna te storännen; slå på stort”.

(sl) snygg, ärtig och sexig tjej.

(sl) stånd, erektion.

(euf) mens, menstruation. ”—Jag fryser lite, sa Cecilia. —Du håller väl inte på att bli förkyld? —Nej, inte alls Momo — jag har ju min ... min ... hon hatade ordet. — Ditt ’straff’ — javisst, det tänkte jag inte på.” (Hasso 1976)

(sl) från engelskan med betydelsen rätt, riktigt, korrekt. 1 heterosexuell. ”Hist.: sedan 1993.” (SO) ”Det ska vara härligt och mysigt och vi vill göra all slags sexfilm, inte bara för lesbiska och strejta.” (6 — en tidning om sex. Journalistlinjen Skurups folkhögskola, 2003.) 2 icke straight, strejt; homosexuell.