(grekiska böjningsstammen spermato- och zoon; djur) sädescell, spermie. ”Hist.: sedan 1840.” (SO) Berg (1909) beskriver fenomenet som ”en del av de yttersta cellerna, som har namn av sädesdjur (spermatozoer) afstötes. De äro mikroskopiskt små och bestå av en spolformig cellkropp med en svans, som piskar den vätska, hvari ’sädesdjuret’ rör sig och såsom en propeller drifver det framåt. Sädesdjuren kunna lefva flera dygn i lämplig vätska. Af syror dödas de. I lifmoderns hålighet med dess alkaliska vätska trifvas de bra”. Den holländske naturforskaren Antony van Leeuwenhoek (1632—1723) är den som år 1677 först upptäckte dessa som han sa animalcules; mikroskopiska djur. ”Detta är Knullandets Land, där det inte finns några djur, några träd, några stjärnor, några problem. Här regerar spermatozoen enväldigt.” (Miller 1956) Se vidare gamet.

”rörliga hanliga könsceller hos vissa växter t ex ormbunksväxter, mossor, vissa alger och lägre svampar. Hist.: sedan 1897.” (SO)

(lmo) barnvagn. 

(nyo från år 2000) sätt att rena sperma från hivsmittade virus.

(grek) till sperma*.  NEO har  ”hist.: sedan 1905”. Manlig könscell som bildas i testiklarna och som består av ett litet huvud och en lång svans. Människans spermie är fullt utvecklad cirka 60 tusendels mm lång. Huvudet är tillspetsat i sin främre del. Det cylindriska mittstycket, som är smalare än huvudet, består av hals och förbindelsedel. Svansen är spermiens längsta del och är uppbyggd av fina parallellt ordnade trådar.

En man producerar i genomsnitt ca 100 miljoner spermier om dagen, i en takt av ca 1 000 i sekunden. Det tar 72 dygn för kroppen att bilda en spermie som sen lever 10—12 dygn i pungen. Vare sig man har utlösning eller inte så föds och dör spermier hela tiden. ”Nu vimlar det av spermier i dig och vem vet om de inte simmar rätt i allt det våta slemmet?” (Jönsson, Kärlek 1/1965)

(so) sexvillig kvinna.

(sl) kuk. Se även kanon.

(sl) pung. Se även påse (1).

(am sl) sexuellt potent man. Efter filmfiguren Terminator 1990-tal.

(lmo) permission som används för sex och sprut.

(euf) 1 toalettbesök i  ”gå och titta på spetsar”, ett uttryck som användes i sekelskiftets Stockholm av kvinnor i övre medelklassen. Från tiden då underkläderna fortfarande var spetsprydda. 2 spets; ollon, kukhuvud, udd. 3 kuk. ”Mina lår lydde nu genast kärlekens och naturens bud och skrevade villigt och överlämnade därmed i beredvillig underkastelse den mjuka porten till vällustens ingång; jag ser, jag känner den härliga sammetsspetsen...” (Erotika 1992)  ”Det som fascinerade mig var de vita männens förolämpade miner, när de på krogarna nere i hamnen frampå morgonkulan upptäckte, att den kvinna de hela natten värmt upp för dyra pengar för att till slut få sig lite på spetsen, visade sig vara försedd med samma spets och böjelse.” (Brøgger 1974) 4 bröstvårta. ”Det kittlade i hans fingrar när han grep en av de röda tuttspetsarna — först för att klämma in den i det mjuka hullet och sedan för att dra ut den så långt det gick.” (Tvillingerotik 1969) ”Gunnars läppar fördes till den förbrända källan som var Tariqs bröst och slöt sig kring dess styva spets.” (Blå 2010)

(sym) aggressivt knull,  som i spetsa någon på en påle*. ”Att bli påsatt, spetsad och tagen: alla dessa mer eller mindre våldsamma ord som vi har för upplevelsen.” (Kielos 2008) ”Hon bad mig plocka hem en vacker kavaljer och när det var fixat fick jag spetsa henne i skruven* medan jag blev pumpad bakifrån av gästspelaren.” (Drougge 2001) "Stick mig! tjuter hon. Spetsa mig!” (Drougge 1998/2003) ”Ett dussin äkta män spetsade ett dussin brudar medan de skriande måsarna svingade sig på osynliga trapetser i den tomma luften utanför.” (A Carter: Den blodiga kammaren från Erotika 1996)

(dial) med spetsig bakända. (OFVG)

(sl) kuk. Fornsvenska spit; spetsig stång. Troligen av medellågtyska spet; lans, spjut. ”Och i sängens gryta berusades jag av köttets alla kryddor, hon ångade av salvia, lök och äppelskivor, hon grep med bägge händerna om mitt glödande stekspett ...” (Sundberg, Kärlek 3/1965) ”Där omfamnade han mig och slingrade samman sina ben med mina, rullade runt med mig och spetsade mig slutligen — med små vällustiga grymtanden — på spettet.” (Morton 1983) ”Han körde två fingrar i arselhålet å följde upp me sitt gruvliga stekspett, styvare än nånsin av heli vrede.” (Teratologen 1998) ”Att köra spettet i ett stycke tonårskött eller att fånga in några flamsiga småbrudar i en avsugningsorgie är inte i sig en större njutning än vad som kan uppnås med mognare objekt.” (Drougge 2006) Anderz Harning, som i en artikel, Hemska ord i stället för förfärliga ord (DN 21/11-1985), bl a diskuterar vilka kukord som används av vem, menar att ”för män födda i Hälsingland finns det förnämliga begreppet ’spett’”.

(sl) spetta upp en kvinna på kuken; knulla en kvinna hårdhänt. Jämför norsk slang spidde med samma betydelse. ”Hon lutar sig över skrivbordet, hennes nylonröv rör sig fast och viskande en decimeter från min hand. Tag ett steg framåt och spetta till, Sonson.” (Dahlström 1975) ”Spettar fitta. Hoggs gamla skitspett är så gott som halvhårt jämt ändå...” (Delany 2009)

(sl) (halv)naken.

(för sl o so) stick!

fsv spiker.  Här symboliskt om kuk. Bildning till en indoeuropeiskt rot med betyderlsen ’vara spetsig', något tunt/spetsigt. Rietz (1867) har spik; ’penis virilis’; manspenis, samt spekke, spink med samma betydelse. ”Därefter placerade han sig på knä mellan mina ben och drog upp sin skjorta och blottade sina håriga lår och styva, framspringande batong, och snart kände jag den ansluta intimt till min, då han drivit in spiken ända till huvudet och inte lämnade någon annan skiljevägg än de mellanliggande håren på båda sidor.” (Cleland 1965/1749) ”Soldaten som hörde att flickan fattat eld där hon satt på spiken, pressade nu på med kuk och pung och gjorde henne så glad, att fittan blev större än en mössa.” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”För att spiken skulle sitta stadigare i sitt hål gjorde han ett tecken till sin vän.” (Aretino 2008)

(lmo)1 igelkott. 2 om vass och torr fitta.