(sl) även smög*. Bög, som smyger med, inte vågar stå för sin läggning. ”... var offret en ’typisk smygbög som raggat upp en stor, stark och framför allt mycket lång och våldsbenägen stjärtgosse* som huggit ner honom bakifrån med en av hans egna köksknivar’.” (Persson 2003) ”Då fick han på långt håll syn på en smygfikus me grön toppeluva och gick dit för å se om han va aptitli eller hade nån ätbar matsäck me sä.” (Teratologen 2003) Se även bög och fikus.

(so) 1 kvinna som nobbar på dansgolvet. 2 kvinna som är flata* i smyg.

(sl) om den som döljer, smyger med sin sexuella läggning. Se även smygare.

(nyo)  ”att komma utan att riktigt få till den där explosiva känslan. Det bara rycker till lite”. (SAO 2013)

(sl) ”flicka som har arbete men ändå prostituerar sig.” Kotsinas (1996) med tidsangivelsen 1911. ”Det ska jag säga lilla rödhättan att hon har två vägar att välja mellan, när hon kurerat sej. Söka sig till diakonissanstaltens hem för fallna kvinnor eller skriva in sig på Prostitutionsbyrån. Smygludrandet är det hur som helst slut med.” (Kallenberg 1997) Se vidare smyg och luder.

(sl) en diskret orre*.

(nyo)  ”vecket mellan baksidan av låret och rumpan som leder handen till könet”. (SAO 2013)

(dial) fjärta i smyg. (OFVG)

 (euf) 1 här om barn. Byrman (1989) har med en rad uttryck där små, smått ingår. Kvinnan ”väntar/ska ha, få smått”. Vidare ”lagar hon till, rustar till smått”. ”Hon är med smått”, ”ska komma med smått” eller så "ska det bli smått”. I några fall som ”de väntar smått” och ”de väntar sig små”, är båda könen inblandade. Jämför barn, liten, unge och vänta. 2 små, småsaker (smn o euf) små bröst. ”Jag kysste henne och frågade henne hur de små befunno sig i dag, i det att jag nu utan hinder emparerade [fra s’emparer; bemäktiga sig] mig av dem.” (Hallenstierna 1972/1700-t)

(fisv) trosor, underbyxor. Se vidare intima plagg.

(euf) barn. Ordet småfolk ingår i en rad dialekter. Byrman (1989) har ”de/hon väntar småfolk” använt huvudsakligen i Norrland. I Halland och Småland säger man ”hon ska ha småfolk”, i Dalarna ”väntar de/håller på och väntar småfolk” och i Halland ”ser det ut att bli småfolk”, eller ”så rustar kvinnan till småfolk”. Se även vänta och rusta.

(euf) barn  som i ”det kommer småfrämmat”, som det heter i V Ryd (Ögl) när en kvinna är gravid. Se även främmande. Uppgift från Byrman (1989).

(sl) mycket unga sexuellt åtråvärda flickor. ”... han fick bara pippa gamla horor som hörde till de kulturella kretsarna; smågodiset ville uppenbarligen ha sångare istället.” (Houellebecq 2000) Jämför plockgodis.

(dial) smågnägga. Om stoet smågnäggade var hon parningsberedd och stod kvar när hingsten ville krypa* på. Uppgift från OFVG. Se även humra.

(dial) avbrutet samlag. Det förra meddelat av Schön (1996) som hört det söderut i landet.  Se även ryska och finska rycket.

(sl) lösaktig kvinna.

(dial) smådjävlar som har ansetts dansa runt den person som frammanat dem. (OFVG) Se också perkele.

(sl) små kvinnobröst. Se även planka.

(sl) småpyssla, ta det lugnt. "Han smårunkade sig genom dagen!"