FULA ORDBOKEN

skitpruttimuta

(lmo) nedvärderande nonsensord för kuk, något som understryks av skit- och pruttinslagen. ”Det var jag som gav honom idén att sätta sin lusiga skitpruttimuta mellan benen på morsan.” (Salten 1983)

skitruka

(sl) en rejäl hög med skit. Jämför ruka.

skitränna, sketränna

(dial) enligt  jämtlänning (f 1929) ”rännskita i Jämtland”. Han säger sig ”ha uppfattat det som att den lösa skiten rinner av, inte som att man får ränna på skithuset”. Jämför ränn, ränna.

skitselfie

(sl) när någon tar en selfie medan hen sitter och skiter.

skitsnack

(sl) struntprat. Se även bullshit.

skitspiss

(sk) soptipp. ”När jag bodde i Lund åren kring 1970, uttalade traktens folk benämningen på den gamla sophögen, som numera så fint kallas ’Sankt Hans backar’, som ’skitspiss’ (alltså skitspets), dvs med kort i.” (Roger Hansson,  Järfälla)

skitstrut

(sym) rumpa, anus. ”Ja kom int ur greppet å blev int nämnvärt förvånad när den stötte snuten me en stygg svordom körde in batongen i min skitstrut.” (Teratologen 1998) Jämför strut.

skitstövel

(so) ”Hist.: sedan 1884”. (SO) Se vidare skit (1).

skitt, skitta

(sk) skitigt, skitiga. Därav skitta-sissa; (kvinnlig) lortgris och skitthung allmänt om skitig, smutsig person.

skittepär

(sk) djävulen, fan. Enligt Ohlmarks (2004) ”mest i uttrycket: Pass di, så du inte kommer på Skittepärs rulla (på fans lista, blir efter, mister alla chanser, kommer på överblivna kartan).”

skitträng

(dial) "nödig till avföring". (ORB)

skitäska

(dial o so) kvinna som är smutsig av sig. (OFVG)

skitätare

(sl) person som förtär skit. Se även koprofag, koprofagi.

skiökiolem

(åld) förklaras med membrum (lem) meretricis (sköko) hos Swedberg (1720-t) och med följande bibelcitat: ”Weten I icke, att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det! (1 Kor 6:15, Bib 1703)

skiörachtig

(åld) syndigt leverne. Swedberg (1720-t) har med ordet och även skiörachtigt och skiörachtighet.  ”... och att, wid min återkomst, min Gud förödmjukar mig med afseende på eder och jag måste sörja öfwer många, som förut hafwa syndat och icke bättrat sig, för den orenhet och skörlefnad och liderlighet, som de hafwa bedrifwit.” (Bib 1703, 2 Kor 12:21) Se också skörlevnad.

skjatan

(dial) hos Ihre (1766) i Jämtland för durchlopp; diarré*. Jämför skjötu.

skjetthuse

(dial) skithuset, avträdet*. (ORB)

skjussa

(dial) brunstig om ko. (ORB)

skjut, skjuta

fornsvenska skiuta. Germanskt ord och samma ord som engelska shoot.  Här ett slangord som anspelar dels på laddningen; sperman, dels på själva knullrörelsen. Skjuta skarpt; knull utan skydd, skjuta löst; om impotent och skjuta av (ett skott); få utlösning, orgasm. Även  skjuta in sig; flörta. ”Och när vi var färdiga drog jag den ut/ och tackade hjärtligt för fika och skjut,/ och hon sa tack själv och välkommen igen!/ Men då kostar nöjet dej femtio spänn.” (Uvén 1967) ”De gjorde litet pliktskyldigast förspel för formens skull, körde in den i mig och pumpade som galningar i tjugo-trettio sekunder, sköt satsen i mig och nedlät sig möjligen till att ’klara av’ mig med ett finger innan de vände sig om och lät mig sova på den blöta fläcken*.” (Hite1977)  "Jag ser änglarna. Skjut längre in, skjut nu. Ah... Ah!... Gode...Helige Franciskus!” (Cavefors: Erotik i Konsten från 1700-talsklassikern Thérèse philosophe i Subaltern 3/2006.) ”Jag tycker om att gå omkring naken i huset eller i trädgården med en styv kuk. Det är så skönt när vinden smeker den. Ibland stannar jag och skjuter rakt ner i gräset.” (Sjuttioårig man i Hite 1982) Också  skjuta katten; fjärta och skjuta snabelkeso, skjuta ut; ejakulera samt skjut, fint skjut; om kvinnligt sexobjekt.

skjuts

(dial) sladderkäring, lösaktig kvinna. (OFVG)

TILLBAKA TILL TOPPEN