(sl) person som förtär skit. Se även koprofag, koprofagi.

(åld) förklaras med membrum (lem) meretricis (sköko) hos Swedberg (1720-t) och med följande bibelcitat: ”Weten I icke, att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det! (1 Kor 6:15, Bib 1703)

(åld) syndigt leverne. Swedberg (1720-t) har med ordet och även skiörachtigt och skiörachtighet.  ”... och att, wid min återkomst, min Gud förödmjukar mig med afseende på eder och jag måste sörja öfwer många, som förut hafwa syndat och icke bättrat sig, för den orenhet och skörlefnad och liderlighet, som de hafwa bedrifwit.” (Bib 1703, 2 Kor 12:21) Se också skörlevnad.

(dial) hos Ihre (1766) i Jämtland för durchlopp; diarré*. Jämför skjötu.

(dial) skithuset, avträdet*. (ORB)

(dial) brunstig om ko. (ORB)

fornsvenska skiuta. Germanskt ord och samma ord som engelska shoot.  Här ett slangord som anspelar dels på laddningen; sperman, dels på själva knullrörelsen. Skjuta skarpt; knull utan skydd, skjuta löst; om impotent och skjuta av (ett skott); få utlösning, orgasm. Även  skjuta in sig; flörta. ”Och när vi var färdiga drog jag den ut/ och tackade hjärtligt för fika och skjut,/ och hon sa tack själv och välkommen igen!/ Men då kostar nöjet dej femtio spänn.” (Uvén 1967) ”De gjorde litet pliktskyldigast förspel för formens skull, körde in den i mig och pumpade som galningar i tjugo-trettio sekunder, sköt satsen i mig och nedlät sig möjligen till att ’klara av’ mig med ett finger innan de vände sig om och lät mig sova på den blöta fläcken*.” (Hite1977)  "Jag ser änglarna. Skjut längre in, skjut nu. Ah... Ah!... Gode...Helige Franciskus!” (Cavefors: Erotik i Konsten från 1700-talsklassikern Thérèse philosophe i Subaltern 3/2006.) ”Jag tycker om att gå omkring naken i huset eller i trädgården med en styv kuk. Det är så skönt när vinden smeker den. Ibland stannar jag och skjuter rakt ner i gräset.” (Sjuttioårig man i Hite 1982) Också  skjuta katten; fjärta och skjuta snabelkeso, skjuta ut; ejakulera samt skjut, fint skjut; om kvinnligt sexobjekt.

(dial) sladderkäring, lösaktig kvinna. (OFVG)

(dial) ha diarré*. (OFVG)

(dial) diarré (ORB).

1 (sl) lämna (ställa) in skorna, hoppa ur skorna; avlida, dö. 2 (euf) gå och byta skor; gå på dass. 3 som redskap för botande. Schön (2004) berättar om den unge man som i Östergötland gick till en klok gumma för att få hjälp med att bli av med sin kärlek till en piga som inte ville veta av honom. ”Å vet han hur ho gjorde? Jo, ho to å sej vänstre skona å pissa i å lät drängen dricka ur’et. De skulle vara så hälsosamt mot olöckli kärlek, mente ho. Å de hjälpte också, så han brydde sej aldri öm å si åt piga mer. Men tvi vale så otäckt, å dricka käringpiss!” Se även under kärleksmagi och under stövlar. 4 att attraheras sexuellt av skor eller andra fotbeklädnader. Se vidare under fetisch.

förstärkningsord i svordomar. Från lågtyska skock; mängd, hop och mestadels med innebörden sextio. Hellquist (1918) har funnit ordet någonstans hos Bellman: åh, för attan tusan skockar.

1 (dial o sbst) lösaktig kvinna. (OFVG)  2 (dial o vb) skockra; gnägga av brunst (om hingst), ränna efter karlar.

(sl med dial urspr)  Thesleff (1912) har ”prostituerad”. Jämför skofta (dial); enligt Rietz (1867) ”fruntimmer som lättsinnigt löper omkring: lättsinnig qvinna” samt skoffsa (dial); liderlig kvinna, slampa.  Skofta (vb); skutta, springa hit och dit, en avledning av skåpa; skutta.

1 (euf och svr) dra åt skogen, man önskar sin ovän eller fiende så långt bort som möjligt. Ljung (1984) menar att ”ordet skogen har inte längre någon egen betydelse här, något som också framgår av att vi kan byta ut det mot ord som det normalt inte har något att göra med, som helvete, dit pepparn växer”. 2 ”hon har tagit på skogen” (Tensta i Uppl), enligt uppgift från man (1960) ”gravid, grövre språk 1890—1900”. Detta enligt Byrman (1989). 3 skog, snårskog, ungskog, urskog, enligt signaturen H A (manlig pensionär) i Gävle ”hårväxt på fittan”. ”Jag lade mig på knä över henne och smekte hennes lår medan jag med tungan sökte hennes hårda vallmo därinne i den mjuka ungskogen.” (Martin, Kärlek 1/1965) ”Hennes rödsprakande urskogssköte genomdrogs av en mäktig flodfåra.” (Schütt, Kärlek 7/1967) ”Min tunga bröt in i hennes ljusa skog och öppnade klyftan där syran brann, magens dyningar dånade över mig, hon rös och slog händerna om min nacke.” (Sundberg Kärlek 3/1965) 4 (sl) dra till grönare skogar; dö.

(dial) förbaskade skog (lindrig svordom). (OFVG)

(sl) ordlek som anspelar på knull utomhus företrädesvis då i skogen. Se även bryn, bryna.

(euf) könshår.  Liten skog, dunge. ”— En så rik och skön skogslund, som frun har, har jag aldrig sett. — Må tro det. Jag tänkte att alla var likadana. — Visst icke. Somliga äro så fattiga att man måste leta efter stråna.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Jämför lund.

(sl) fattigmansrunk. Till skillnad från lyxrunk* där man använder kondom så använder skogsrunkaren en socka vid onanin. Enligt folkmun.se ”ger det en mer stickig och skogslik känsla”.