samlag
1 "till ligga samman; till lag; varv, sällskap, ordning, (rätt) ställning, stöt m m av fornsvenska lagh, isländska lag; egentl. ’läggande, det lagda’ till lägga och ligga." Så förklaras ordet hos Wessén (1982). ”Hist.: sedan 1604.” (NEO) Swedberg (1720-t) har samlag; sällskap och inget om könsakten. Så förklarar han t ex ordet gille med samlag. Lundblad/Josefsson(2021) har samlagsarbete; lagarbete. På 1880-talet använder Strindberg samlag i betydelsen sällskap, sammankomst i sin brevväxling med Carl Larsson: "Bruden med tärnor och en äldre tant gå dagen före samlaget till badstugan med kransar av Ruta (en ört) om huvudet och med kärl,i vilka förvaras öl samt bröd, i händerna." (Meidal 2022 s 44) SAOB (1965) har ”samlag 1) om (förhållandet att två personer ligga tillsammans o. därvid ha könsumgänge; äv. konkretare, om enskilt tillfälle då könsumgänge äger rum; i sht förr äv. om könsumgänge mellan djur: parning; jfr sammanlag”.
Ett exempel från Scroderus (1620): ”Thet hade sigh fast annorlunda medh oskäligh Creaturs samlagh än medh Menniskiors.” Hellquist (1980) har inget alls om vårt ord. Enligt NE (1995) är samlag ”vanligen den sexuella akt där mannens och kvinnans könsorgan förenas genom att penis förs in i slidan”.
Olle Waller (2002) menar att ordet samlag ”härrör ifrån det gamla bondesamhällets friartraditioner. De unga bondpojkarna på friarstråt smög sig in till bondflickorna och la sig fullt påklädda i deras sängar för att resonera om huruvida de skulle slå ihop sina påsar eller ej. De låg alltså samman, det vill säga de hade ’samlag’.” Se även nattlöpande.
Sammanlag [finns med hos Swedberg 1720-t]. Swedberg har också sammanligger och sammanligga, sammanliggning (fsv saman liggia) som kan spåras tillbaka åtminstone till 1600-talet som i följande citat ur Thunanders bok om 1600-talet Förbjuden kärlek (1992): ”En ny rannsakning ’om Eric Nilssons beskyllning på Sara Davidsdotter för sammanlag och beliggning’ måste alltså företas.” ”Eftersom min man har beskyllt mig för att ha sammanlegat med andra manfolk så skall jag så snart han kommer ut göra mig till hora och om jag ingen annan får skall jag taga mig en tiggarpojke.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”Sedan Kihlberg gjort ifrån sig, har Björkström begivit sig åstad att även hava sammanlag med henne det han ock fullbordat...” (Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 angående en våldtäkt.)
Ännu på 1800-talet förekom den äldre skrivningen, som i Llewellyn Lloyds Svenska allmogens plägseder (1871): ”Hvaraf det kommer, att när någon tviflar om den eller den pigans och drängens förlofning, så svarar den andre: Derom är inte tvifvel, ty de hafva nu börjat liggja, nämligen tillhopa, så ofta de råkas. Och sådana på ära och tro (såsom det här i Helsingland och i Dalarne heter) sammanliggande personer, de kallas här govänsfolk.”
”Hur gjorde man? var och förblev den stora frågan. Samlaget skildrades antingen som framställandet av en industriprodukt eller, i vissa fall, som något heligt, som en korsning av skogspromenad och nattvardsgång, något som trots sin storslagenhet dock inte kunde utövas av andra än gifta eller, undantagsvis, trolovade med stark ansvarskänsla.” (Halldén 1999) ”Könet på ett barn har man ansett sig kunna välja aktivt under själva samlaget. Det blev lättast en pojke om samlaget skedde på kvällen, om man låg med huvudena norrut, om man urinerade före samlaget, om karlen ’klev på’ från höger sida, om samlaget skedde strax före mens osv.” (Schön 2004)
Samlag är idag det bäst gångbara och mest använda ordet för könsumgänge*. I boken Sex i Sverige (H L Zetterberg 1969) ges utförlig samlagsstatistik: ”9,7 millioner samlag under en månad på förvintern 1967. Nio månader senare föddes 8 800 barn. Vilket ger 1 100 samlag per fött barn. Endast 2 % har sitt första samlag som gifta. 95 % har erfarenhet av samlag i åldern 18—60 år. Vanligare att man är utan samlagserfarenhet på landet än i staden 8 % mot 4 %...”
En internationell undersökning presenterad av en kondomtillverkare (2005) visar att svenskar har mindre sex än andra. Enligt undersökningen, som omfattar 317 000 personer i 41 länder, har folk i genomsnitt samlag 103 gånger per år, ungefär 2 gånger i veckan, medan svenskarna bara får till det 92 gånger per år. Grekerna är de som sexar oftast, 138 gånger per år, tätt följda av kroater, serber och bulgarer. I den absoluta botten ligger japanerna som bara har samlag vid 45 tillfällen per år. ”Jag vill ha kärlek, sa hon/ Kär lek, sa han/ Jag är leksam smeksam, sa hon/ Samsmek samlek samlag, sa han/ Ja, sa hon, samsmeka,/ samsmeka smeksamma!/ Samsmeka, samleka, samlaga, sa han:” (Twilling 1967) 2 olikkönat- och heterosexuellt samlag; om lesbiska för att skaffa barn. Jämför kväll på stan.
(euf) knulla. ”Så efter det att vi hade förklarat att vi inte hade tänkt oss att samlaga och att insemination ändå är det enklaste sättet frågade han om vi kunde spara spermierna i kylskåpet.” (Lodalen 2005) ”Elvy ville ha barn och därav kom det sig att jag nästan blev impotent då det skulle samlagas beroende på basaltemperatur och ägglossning.” (Ekroth 2012)
enligt Waller (2002) finns tre grundvarianter av heterosexuella samlagsställningar: missionärs- bakifrån- och ridställningen. Dessa tre kan sedan varieras i oändlighet och det är egentligen bara fantasin som sätter gränser.
se sexualundervisning.
(euf o åld) könsumgänge. ”Hist.: sedan 1840”. (NEO) ”Och då han själf erkände att det var han som begärde samlif den gången (kvinnan låg döende i lungsot) undrade vi hur hon kunde tillåta det, då hon ju var sjuk. Mannen sade då, att hon gjorde endast, det som stod i bibeln, nämligen: var sin man underdånig. Och han tillade: ’När man gör som Gud säger i sitt ord, kan man vara lugn, hur det än går. Hade ej Gud velat gifva oss ett barn till, så hade nog aldrig Gud tillåtit att min hustru blifvit i grossess’.” (Berg 1906) "Hennes make visade sig vara en hård och otrevlig människa, och hennes samliv med honom var förfärligt..." (Boswell 1951)
I Handledning i sexualkunskap för lärare i högre skolor (1949) framhålls för lärarna att eleverna ”i den åldern naturligtvis inte skall påbörja det intima samliv. (Anm: Här förutsättes, att läraren för klassen påpekar, att intimt samliv = könsumgänge eller den kroppsliga föreningen mellan man och kvinna. Under lektionens fortsättning bör om möjligt uttrycket intimt samliv användas, som endast hör de vuxnas liv till”.)
(åld) könsumgänge. Se även beblanda, beblandelse. ”Lars i Spånbacken, 20 år, som ’uti julhalmen på golvet, då han drucken var, besovit* sin hustrus ogifta syster’ slapp för sin ungdoms skull och på grund av hustruns förböner visserligen undan med nio gatlopp och systern med risslitande vid tingshusdörren, men i regel dömde rättskiparen till döden för ’sådan förbjuden sammanblandelse’.” (Thunander 1992)
(euf) återfunnet i översättningen av Vatsyayana/Kalyanamalla (1952) i följande exempel: ”Begäret efter sammansmältande, förening, ’sammangrening’ är erotikens naturliga och centrala innehåll.”
(euf) samlag. ”... så at när en qwinna will sammangå med mannen...” (Linné 1979/1700-tal) Swedberg (1720-tal) har sammangång; coitus*. Och hos Wallenberg (1781/1960) hittar vi oordetlig sammangång; promiskuitet* och ”Detta räknar jag härröra från deras oordentliga sammangång, ty bägge könen vräkas tilhopa på en lage, parande sig som oskäliga kreatur, var de komma åt, ofta på tolfte, trettonde året”.
(åld) ha sammanläge/sammanlevnad/sasmmanlag med någon; ha samlag med någon. Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763, om ett våldtäktsfall, saxar vi följande: ”...och då blivit varse Björkström hava sammanläge med henne på marken, men när han stigit av, har Berggren lagt sig till henne, dock hon nekat att släppa honom till...” "Renlevnadslöfte, då man och hustru kommo överens att icke hava sammanlag med varandra; så Ehrengisle Plata på Svanshall med sin fru Ingeborg; tillstod på sitt yttersta att han lämnat henne mö." Se även släppa till och mö.
(euf) ”de två sammansmälte till ett”; närkontakt inte minst i orgasmskedet. ”Vid en mans och en kvinnas sammansmältande till ett, slungades de förenade in i orgasmens jubel där gränserna i tid och rum tycktes utsuddade.” (Vatsyayana/Kalyanamalla 1952)
(nyo) ”mjuk vulva* med len behåring”. (SAO 2013)
(sym) kongenialt namn på den mjuksträva fittan med ordekvilibristen och textrådet Stefan Hammarén som upphovsman. ”... det då häremellan som en poeten allt hade kommit på något, att känna på den leende flickans sammetsnässla, gratulabundus!” (Hammarén 2003) Se även nässla.
(sl) samlag. Ordet använt i tv:s nyhetsprogram Aktuellt den 12/10-1994 av en kvinna som förestod en bordell maskerad som massageinstitut.
(sym) försoningsknull efter t ex ett gräl eller annan kontrovers. Kan lösa en akut kris men knappast underliggande problem.
(sl) där ord och handling är ett, eller där samtal är förspel till samlag. Även i telefonsex; samtal i stället för samlag. Se även under telefonlärka.
se synorgasmia.
(euf) i uttrycket sexuell, äktenskaplig samvaro. ”Det sexuella umgänget inom äktenskapet var inte bara en rättighet utan också en plikt, och det fanns inte utrymme för någondera att neka den andre sexuell samvaro.” (Clementsson 2016) ”Av rent praktiska skäl delade de ofta säng, men Olof hävdade att han var oförmögen till äktenskaplig samvaro på grund av en fysisk defekt.” (Clementsson (2016)
(fno) sexliv. ”Tokuz þar bratt miklar astir med þeim oc blidar samvistir." (Det uppstod snabbt stor kärlek mellan dem och ett finfint sexliv.) (Trójumanna saga)
(sl) strandraggare, förförare. "Större delen av kvinnorna var medelålders eller rentav unga, en del miljöskadade av sitt hemland. De var här för att på playan kunna fånga 'sandormar', unga canarios, som älskare. De mörkhyade pojkarna dök plötsligt upp ur sanden där svenskorna solbadade. Vem kunde motstå dem?" (Lo-Johansson 1968)
(sym) står för knull när kvinnan är torr i slidan. Lösningen kan vara en lång blöt kyss därnere eller användningen av en glidkräm. ”Din fitta är som sandpapper, sade han och drog sig ur henne. Särade ännu mer på hennes ben och spottade henne i skrevet.” (Andersen 1979)