(dial o åld) Rietz (1867) har  ”belägra en mö”. Hellquist (1980) har ”rådd, hävdad* (om kvinna)”. Swedberg (1720-t) har råder med barn. Serenius (1757) översätter engelska pregnant med bl a ”rådd med barn”.  Wretlind (1905) om ”otukt mellan ogifta (lönskaläge*)” vilket, enligt samma källa, endast straffas då mannen ”efter lagsökning ålägges att underhåll gifva till barn, hvarmed kvinnan i lägersmål* rådd blifvit”. Rietz jämför ordet med medeltidsvenska radha; göra med barn, och rådande; gravid, havande, och äldresvenska råda; göra någon gravid är ”en specialisering av en allmän nordisk betydelse ’ha samlag med’; [...] denna beror troligen i sin tur på en mer allmän germansk betydelse ’härska över’, eventuellt också ’äga’.”

Byrman ger exemplen ”hon är rådd/rådder” (allm) och ”hon är råden/rådande” (Värmland och Finland) som hon betecknar som ålderdomliga uttryck. Jämför barn, barnrådd och foster. Ihre (1766) har rådder i betydelsen ”hafvande” och fyndort Värmland. Ett annat tidigt belägg finns i De sena tilläggen i Swedbergs Swensk Ordabok (Uppsala-Handskriften) som har råda ena qwinno med barn. (Holm 1986)

(sym) grovt stånd. Rå står här för grov och baguette* är ju en sorts långfranska. ”Ja, en gång på en fest var det två brudar som dansade och smekte varandra och alla killar hade råbaguette mellan benen.” (Magazine Café 1/2002) Se även råhångel och baquette.

(svr) om något som är djävligt bra eller dåligt.

(åld) mens, menstruation. "... . då svarade hon att hon mist sin Rådning." (Lennartsson 1999) Se vidare under rå.

(dial) Rietz (1867) har  ”se ut, synas” samt ”vara i hafvande tillstånd, så att det för alla är märkbart”. Han ger följande exempel från Hälsingland: ”Jö så’na å ho råga bra.” Också  ”på rågen”. Jämför råge, råga; fylld till brädden och  ”hon är på rågan/rågen”; hon är gravid, enligt Byrman (1989) endast belagt i Finland.

se hångla.

(sl) hårt och känslolöst knull. ”Jag ser framför mig kukens införande i min slida, i alla möjliga vinklar. Ett råknull alltså.” (Förbjudna drömmar 1993) ”Ibland fick jag en känsla av att hon ville ha sig ett råjuck.” (Drougge 1998/2003) Se också RUK och råsex.

(euf) förr om ogift kvinna som blev med barn. Idag kan man som bekant ”råka illa ut” och få oönskade barn både inom och utom äktenskapet.

(dial) spott, munslem. (ORB)

(skol sl) r. Bergman (1934) har råkhuset om avträde i Halmstadskola. Ordet kan ha med rökare; fjärt, att göra, men kan också komma av att dåtidens skoltoaletter var platsen för smygrökning, då rökning var strängt förbjudet i skolorna. Man råkades i huset för att röka. I Kalmar talar man, enligt samma källa som ovan, om rökrummet i samband med avträdet.

(sam) avliden, död.

se råjuck.

(sl) hårt, rak på sak knull utan förspel och andra finesser. Pang på rödbetan* bara.  "Råknullar gör vi också. Det är skithärligt på köksbordet." (Kalmér 2024 s 55)

(dial) rumpa. Även rompe, römpe. Källa Orlboka (2007).

(sl) extra ljudlig fjärt. ”...han hickade till och när han hickade klämde han samtidigt ur sig en prutt, ingen råmök, men en klar liten ploppande prutt och han blundade och ville bara dö.” (Wahl 2004) Se även mök.

(dial) kåt, vara brunstig, para sig. I sistnämnda betydelse mest om får. Men i betydelsen kättjefull, brunstig, om såväl människor som djur. Rånhål; horställe och rånmärr; lättsinnig kvinna.

(dial) runka*. "Det göteborgska uttalet av detta ord (runka) är rånka, och detta ord  går tillbaka på ett äldre ranka 'vicka fram och tillbaka'. Ordet är kopplat till adjektivet rank, en båt som är rank vickar fram och tillbaka. " (Lars-Gunnar Andersson 2021) Se vidare under runk, runka.

(dcial) brunstig om sugga enligt Lundblad/Josefsson (2021).

se räpa.