rätt, rättigheter
1 ofta talas det om mannens rätt eller rättigheter i äktenskapet, dvs att kvinnan har skyldighet mot mannen att ställa upp på ’äktenskaplig förening’ då denne kräver det. "Bonddräng i Dal tjänar hos en gammal bonde, som hade en ung hustru, uti 7 år; missbrukar mannens rätt, som därav ängslas och dör." (Linné [1700-t] 2022 s 74)
Mer sällan talas om kvinnans rätt i sammanhanget, men Anton Nyström nämner i sin bok Könslivet och dess lagar (1921) ett förslag till hustrurätt utarbetat av en viss Bas Beuker Heidenrecht: ”Även anser jag för rätt, att om en man ej kan fullgöra hustruns rätt och hon klagar däröver, han skall bära henne över sju gärdesgårdar och bedja sin närmaste granne att han hjälper hans hustru; då hon blivit hulpen, skall han återtaga henne och återbära henne hem och sätta henne sakta ned och framsätta för henne en stekt höna och en kanna vin.” ”I en usel kammare varseblev jag en mörkhårig, stolt skönhet, som bittert beklagade sig över min lögnaktige bror och tackade Gud för att hon ej beviljat honom en makes rättigheter.” (Casanova 1936/1700-t) 2 i skånskan finns rätt hen i väret; rent, rätt (rent) åt helvete, som enligt uppgiftslämnaren Morgan Johnsson i Arlöv ”troligen kommer från danskan”.
fornsvenska räver, isländska refr; räf. Nordiskt ord till en rot med betydelsen rödbrun. 1 (sym) kvinnans könsorgan. Den peruanske författaren och antropologen José Maria Arguedes (1911—1969) berättar i Räven uppe och räven nere om kunderna på en spansk bordell: ”De gick fram och tillbaka och förbi de öppna dörrarna till sovrummen. De prostituerade satt i linnekläder på låga kistor i rummets fond. De flesta särade på benen och visade sitt kön, ’räven’, en del rakade, andra inte.” 2 flå räven; (åld) kräkas. ”Han flådde räven (kräktes), läste apans fadervår (mumlade mellan tänderna), återvände till sina får (höll envist fast vid sina idéer)...” (Rabelais 1945/1534) 3 sälja taskerna till räven som enligt uppgift från Glenn Welander i Skara (mejl 28 dec 2014) är ett rejält och saftigt västgötskt uttryck för att det som är gjort inte går att göra ogjort. För som Welander tillägger ”är taskerna sålda så är man klapphingst eller oxe hur väl man än vill backa tillbaka och göra beslutet ogjort.” 4 SAO (2013) har uttrycket ligga räv med förklaringen: "När du har sex fastän du är så trött att du knappt vet vad du gör".
1 (sl o ljud) spy. 2 (dial) röv. Glenn Welander i Skara har äpplaräva, äpplarôva, ett ofta använt uttryck i hans barndom i Larv i Vara kommun. ”Det går åt äpplaröva; det går åt helvete, som Welander menar är "ett slags ilsket, uppgivet, förtvivlat verbalt uttryck för att man inte behärskar situationen och att det känns drabbande på ett eller annat sätt.” Det finns ett ålderdomligt skällsord rävahjärta här presenterat hos Inedahl (2023) med ett exempel från Södertälje 1639: "Mäster Anders satt och pratade med sina vänner när dörren öppnades och Johan Olofsson kom in. Några anser att du har ett rävahjärta, sa han vänd till mäster Anders. Vi har nog alla lite av den varan, svarade mäster Anders lugnt, men Johan Olofsson höjde rösten och fortsatte: Du är en skälm* och äreförgätare och har ett rävahjärta, sa jag." Petter Inedahl tillägger: "Äran var som sagt viktig på 1600-talet, och en äreförgätare hade väldigt lite av den varan som man kan förstå".
(sym) kvinnligt könsorgan. Se även räv (1).
(sl) svagt kaffe enligt Nilsson (1937). Även om svagt te.
(sym) mustasch.
(sym) fitta. Se även sax och räv (1).
vanlig erotisk symbol för kuk i likhet med t ex ekorrsvans*. Se även under svans.
(dial) skånska för skinka, sittmuskel. Se också balle (2).
(sl) mens, menstruation*. Efter rödmarkerade avgångar i tåg- och flygtidtabeller.
(sl) mens, menstruation.
(euf) mens, menstruation*. ”Jag var utknullad och hon också, de röda dagarna kom synnerligen lämpligt.” (Het Kärlek 1967) Se även lingonvecka.
(sl) mens, menstruation ”Det är nämligen inte så att alla killar som jag knullar med gärna sticker i Röda havet.” (Roche 2009)
(sl) kliva över röda mattan; dö. Se även matta.
(sl) fitta, enligt 26-årig man. Kanske från mensblodet och/eller slemhinnornas färg. Se även rum (1).
(sl) norsk slang har rød uge och røde dager för mens, menstruation*.
(nyo) ”spår i ansiktet efter att ha slickat en kvinna med mens”. (SAO 2013)
(euf) mens, menstruation*. ”Siv visste att det var något fräckt, och att det hade något med det röda att göra. En flicka hade fått det. Hon var bara tolv.” (Ut på landet. Andersen 1979)
(sl) 1 fitta. Form- och färglikhet vid t ex mens. 2 kuk. ”Cornaboeux sökte nämligen plantera sin stora rödbeta i gropen därbak på Alexina, men kunde inte hitta det rätta stället.” (Apollinaire 1993) 3 pang på (rödbetan); direkt på det väsentliga dvs samlaget. Därifrån har vi sedan fått ”att gå rakt på sak”. Kanske för att rödbeta här är en omstuvning av det polska ordet robota; slit, trälgöra. Polsktalande gästarbetare lär ha fört med sig uttrycket till Skåne i slutet av 1800-talet, där det började användas i början av 1900-talet. ”Helen: Visst det får gärna pågå hela dagen. Men det sker så sällan, utan det kommer en fråga ’Ska vi ha sex?’ och sen är det pang på efter fem minuters förspel.” (4 Kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96) "Rent krasst är jag dålig på förspel eftersom jag är rätt hetsig, vill gå pang på rödbetan." (Kalmér 2024 s 25) 4 rödbetor på långkok, snippan äter rödbetssallad; mens, menstruation*.
(dial o svr) i uttrycket rödgula djävlar. (OFVG)