(sl) mens, menstruation.

1 (sl) diarré som i slangens rännare, rännis, rännskitan, ränn- och räntanbubblan och i dialekt som ränn(e)skita (allm) och rännsjuka, som Rietz (1867) menar hör hemma i Västergötland. I skånskan finns ränneskjida; diarré samt rännespragare (rännsprakare) om lös, långdragen fjärt. Hjelmqvist (1903) har ränne-Katrina (Ha, Sk), ränn-Katrina (Kalmar), ränn-Katrinä (Got) och ränner-Katrina (Vrm). Han menar att Katrina har med katarr att göra och jämför med tyskans laufend-Katharine; springande Katrina. Ränn(a) — tillsammans med Katrina kan ersättas med snäll(a) — också det med tysk anknytning i schnelle Katherine, där schnell står för hastig, snabb.

I Skåne heter det ränneskida, ränning eller bara ränne och i Västergötland rännesketa. Värmländskan har ränndreta. Ränn(a) är besläktat med rinna och har grundbetydelsen ”låta rinna, låta löpa”. ”Från Malingsbo i Dalarna talas om ett sätt att sätta rännskitan på sina fiender: ’Då la de ner ihåliga folkben i en bäck som rann mot norr, och då de lade ner det där benet, sa de: Nu ska jag sätta rännsketa på dej N N, så du ska dö inom fjorton dagar. Det ger jag mig faen i våld på’.” (Tillhagen 1962)

Stolpe (1979) menar att ränna här har med takränna att göra. Han förklarar genom att utgå från ordet cholera som bland mycket annat också kan betyda takränna. Och han citerar H M Melins handlexikon från 1853 om kolera: ”En sjukdom, hwarvid wätskorna genom kräkning el stolgång utströmma ur kroppen liksom en ränna, cholera.” Ur denna betydelse kommer så rännskita som synonym till diarré. Ordet har således inget med det eviga rännandet till dass och toalett att göra utan är, menar Stolpe, gammal studentjargong som syftar på cholera; takränna.

I Jämtland heter diarré skettränna, vilket min sagesman (f 1929) uppfattar som ”skitrinnande”, med hänvisning till att ”ränna av” betyder ”låta rinna av”, t ex i ”ränna av potatisen”, låta vattnet rinna av potatisen genom att vicka kastrullen och hålla locket för. 2 (sl o vb) ränna in kuken i fittan; rakt på sak knull utan förspel och finesser. ”Jag lyfte upp hennes lätta kropp på köksbänken och rände in pålen.” (Drougge 1998/2003) Jämför ränna (dial); vara brunstig. 3 ränna (sbst o sym) kvinnligt könsorgan. ”Tre gånger sprutade hans fulla slang säd i hennes ränna.” (Chorier 1967) 4 (dial) springa omkring brunstig och paras, löpa (om hund och räv). (OFVG)

(sl) gata där de prostituerade ”ränner, springer omkring”.

(sl) diarré*. Se vidare ränn, ränna.

 (sk) rännsketa*. Se under ränn, ränna.

(sl) ”avträde*” (Kotsinas 1996) med tidsangivelsen 1949. Se även hus.

se under ränn.

(sym) nedsättande om kvinnans könsorgan.

(dial) löptid, brunsttid (för katter, vanligen i mars). (OFVG)

(dial o åld)  Rietz (1867 har ’i bet para sig: mest om bockar’. Rietz ser också släktskap med ränna, råna; vara brunstig.

(sl) 1 anus. 2 testikelpung. 3 spya. Samtliga ger avkastning på satsat kapital. Kanske av ränta i återbäring: ”få ränta på uppätet kapital.”

1 (dial) Rietz (1867) har även häst- och koräpa; ”liten hög af spillning”. Detta i Västergötland och Bohuslän. Samma sak i Östergötland och Närke heter råpa. Rietz jämför med fornnordiska ræpa; flytande orenlighet. I överförd betydelse nedlåtande om uttjänt, risig och elak käring. 2 räpa; rapa (OFVG) och exemplet: Jag rapade med fel ände (dvs fjärtade). 3 (sl o sbst) se under ny (2). 

(dial o åld) äldre nordsvenska räär. Penis. Enligt Torp Nynorsk etymologisk ordbok (Kristiania 1919) kan rär ha släktskap med grekiska rethos; lem m m. Används mest om hästar och tjurar, men också om människor. Ordet finns med hos Ihre (1766) som anger Västergötland som hemort. Rietz (1867) menar att ordets spridningsområde är hela Götaland och delar av Svealand. Rietz har även formen räl* med hemort Skaraborg. ”Lika mycke min stolts jungfru hvem det är./ men hvem det är så har jag rär/ men hur det är så har jag rär,/ hon trodde det varit herran/ under tiden.” (Byrman/Olofsson 2011) Lundbladh (2012) har rär; penis (på häst).

Med tanke på att de kvinnliga könsdelarna ända fram till slutet av 1700-talet inte hade egna medicinskt gångbara namn utan uppkallades efter manliga motsvarigheter, är det inte konstigt att uppsalaprofessorn Lars Roberg i sin lärobok i anatomi Lijkrevningstavlor (1718) har med namnen kvinnorær och penis muliebris (kvinnopenis) för klitoris. Jämför rær (da) kund till prostituerad.

(sl) räserbajs; rännskitan, diarré. Se under ränn, ränna. 2 räserbajsa; en snabbskitning ofta med löst innehåll.

1 ofta talas det om mannens rätt eller rättigheter i äktenskapet, dvs att kvinnan har skyldighet mot mannen att ställa upp på ’äktenskaplig förening’ då denne kräver det. "Bonddräng i Dal tjänar hos en gammal bonde, som hade en ung hustru, uti 7 år; missbrukar mannens rätt, som därav ängslas och dör."  (Linné [1700-t] 2022 s 74) 

Mer sällan talas om kvinnans rätt i sammanhanget, men Anton Nyström nämner i sin bok Könslivet och dess lagar (1921) ett förslag till hustrurätt utarbetat av en viss Bas Beuker Heidenrecht: ”Även anser jag för rätt, att om en man ej kan fullgöra hustruns rätt och hon klagar däröver, han skall bära henne över sju gärdesgårdar och bedja sin närmaste granne att han hjälper hans hustru; då hon blivit hulpen, skall han återtaga henne och återbära henne hem och sätta henne sakta ned och framsätta för henne en stekt höna och en kanna vin.” ”I en usel kammare varseblev jag en mörkhårig, stolt skönhet, som bittert beklagade sig över min lögnaktige bror och tackade Gud för att hon ej beviljat honom en makes rättigheter.” (Casanova 1936/1700-t) 2 i skånskan finns  rätt hen i väret; rent, rätt (rent) åt helvete, som enligt uppgiftslämnaren Morgan Johnsson i Arlöv ”troligen kommer från danskan”.

fornsvenska räver, isländska refr; räf. Nordiskt ord till en rot med betydelsen rödbrun. 1 (sym)  kvinnans könsorgan. Den peruanske författaren och antropologen José Maria Arguedes (1911—1969) berättar i Räven uppe och räven nere om kunderna på en spansk bordell: ”De gick fram och tillbaka och förbi de öppna dörrarna till sovrummen. De prostituerade satt i linnekläder på låga kistor i rummets fond. De flesta särade på benen och visade sitt kön, ’räven’, en del rakade, andra inte.” 2 flå räven; (åld) kräkas. ”Han flådde räven (kräktes), läste apans fadervår (mumlade mellan tänderna), återvände till sina får (höll envist fast vid sina idéer)...” (Rabelais 1945/1534) 3  sälja taskerna till räven som enligt uppgift från Glenn Welander i Skara (mejl 28 dec 2014) är ett rejält och saftigt västgötskt uttryck för att det som är gjort inte går att göra ogjort. För som Welander tillägger ”är taskerna sålda så är man klapphingst eller oxe hur väl man än vill backa tillbaka och göra beslutet ogjort.” 4  SAO (2013) har uttrycket ligga räv med förklaringen: "När du har sex fastän du är så trött att du knappt vet vad du gör".

1 (sl o ljud) spy. 2 (dial) röv. Glenn Welander i Skara har äpplaräva, äpplarôva, ett ofta använt uttryck i hans barndom i Larv i Vara kommun. ”Det går åt äpplaröva; det går åt helvete, som Welander menar är "ett slags ilsket, uppgivet, förtvivlat verbalt uttryck för att man inte behärskar situationen och att det känns drabbande på ett eller annat sätt.”  Det finns ett ålderdomligt skällsord rävahjärta här presenterat hos Inedahl (2023) med ett exempel från Södertälje 1639: "Mäster Anders satt och pratade med sina vänner när dörren öppnades och Johan Olofsson kom in. Några anser att du har ett rävahjärta, sa han vänd till mäster Anders. Vi har nog alla lite av den varan, svarade mäster Anders lugnt, men Johan Olofsson höjde rösten och fortsatte: Du är en skälm* och äreförgätare och har ett rävahjärta, sa jag." Petter Inedahl tillägger: "Äran var som sagt viktig på 1600-talet, och en äreförgätare hade väldigt lite av den varan som man kan förstå".

(sym) kvinnligt könsorgan. Se även räv (1).

(sl) svagt kaffe enligt Nilsson (1937). Även om svagt te.