(sl) 1 pung. 2 slå vattnet av potatisen, hälla av potatisen; pissa.  Danskan har slå vandet fra kartoflerne. 3 potatis(säck); testikel (pung). ”Nej, inte så, ni måste krama mina potatisar härnere. Dom som hänger i en hudficka härnere mellan mina lår. Det är så skönt med fickor, flickor, eller hur?” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) 4 potatisar; kvinnobröst. 5 plocka sin sista potatis; dö. Se även under säck.

(sl) ollon*. Se även under potatis och öga.

(latin potentia; förmåga, kraft av potens; mäktig, stark) främst om den manliga erektions- och samlagsförmågan. ”Hist.: sedan 1904”. (NEO) Motsats: impotens*. ”Men däremot, om potens är att erövra Polen, så är impotens en känsla av att arméerna har deserterat, att man verkligen är hopplös.” (Hur är det att ha en? Ottar 3/97) För August Strindberg (1849—1912) var inte minst den egna sexuella potensen ett viktigt mått på manlighet. Han blev djupt förorättad om någon vågade ifrågasätta hans sexuella förmåga. Så konstaterade t ex en schweizisk läkare på en bordell att Strindbergs organ ”mätte i upprört tillstånd 16x4 centimeter”. Han organiserade också en allmän kukmönstring bakom krogen Fyllan på Djurgården i Stockholm och fick då av horan Vita Björn betyget approbatur sine laude d v s godkänt utan beröm. Han lär också ha konstaterat efter en kommentar från hustrun Siri von Essen, vad gällde pittstorleken, att ”skruven behöver inte vara för liten därför att muttern är för stor”. Se även under mutter (2).

(förbr) pamp*.  ”Den behornade potentaten, eufemism för dj-n el. f-n. Gammalt”. (Ingers 1977)

(sl) bisexuell* person.

(smn) 1  potta*.  En egyptisk hövitsman som hade en hustru som förgäves försökte förföra Josef. Omtalas i bibelns 1 Mos 39. Hjelmqvist (1901) menar att namnet har anknytning till Göteborgstrakten. 2 kuk. "Väldigt roligt att vara här, som om han varit hennes man, men Potifar var åter redo och det var det som kändes knepigt." (Länsberg 1959)

(för sl) utstående rumpa*.

fornsvenska potta, putta; lerkärl, ett lån från lågtyska pot, put med samma betydelse.  Tyska Pott, engelska och franska pot.  Potta ”hist.: sedan 1479 i betydelsen ’skålformat kärl’ och i betydelsen nattkärl ”sedan 1686”. Båda uppgifterna från SO. Ursprunget ovisst. 1 först mot slutet av 1800-talet kom ordet potta i mer allmänt bruk. Tidigare mest i sammansättningar som kammarpotta, kommoditetspotta, nattpotta, nattstolspotta, pisspotta, porslinspotta och sängpotta. Hos Bellman (1770-71 F E nr 21) heter det ”Hwart man sig vänder/ Pottor i gränder/ Klinga i gatan, hej lustigt Calas!” Swedberg (1720-t) har pisspotta, pissbecken. 

Förekommer också som skällsord: ”du din potta!” Något som Stolpe (1984) menar har bibliskt ursprung. Han hänvisar till 1541 års bibelöversättning, där det i Rom 9:21 heter: ”itt kaar til hedher, och thet andra til wanheder”. Det är detta kärl till vanheder Stolpe menar är begreppsbestämmande för skällsordet potta.

”Predikanten och jesuiten Bourdaloue (1634—1704) har fått ge namn åt en potta. Det var ett avlångt kärl som damerna förde med sig till kyrkan väl dolt under de långa vida krinolinerna. Bourdalouepottan kom väl till pass under långa predikningar.” (Lagercrantz 1962) Det berättas att denne Bourdaloue var en mycket populär präst vars predikningar alltid var välbesökta. Så societetens damer gick till kyrkan flera timmar i förväg för att försäkra sig om plats och vågade sen inte lämna kyrkbänken ens för de mest trängande behov av rädsla för att missa något eller förlora sin plats. Då kom bourdalouepottan väl till hands.

Om denna pottas fortsatta öden berättar Lagercrantz (1962): ”Fruntimmerspottan verkar ha varit särskilt omhuldad under slutet av 1700-talet. Att pottan så småningom föll i total glömska är svårförståeligt. Numera är okunnigheten så djup om den gräddsnipeformade tingesten att man vid antikvitetsintresserades bord kan riskera att bjudas på sås ur ett dylikt kärl.” Mot slutet av 1990-talet dök det upp en modern motsvarighet, en pissoir-á-porter, en bärbar potta för damer av vätskesäker papp som efter användning kunde slängas i närmaste papperskorg.  2 fitta, förekommer i Lars Robergs lärobok i anatomi Lijkrevningstavlor (1718). I nedsättande betydelse om kärl där mannen tömmer sitt överflöd. 3 potta; injektionsspruta med narkotika. Enligt Holmén (1997). 4 potta (so) se vidare äckelpotta.

(fisv) djävlas*.

(sl) när frisyren ser ut som om den klippts efter en potta på huvudet.

(fisv) småfräck, småjävlig.

(sl) 1 potta. 2 pottisar; kvinnobröst.

(sl) skämtsamt för klosettskålen i WC-apparat. 1920-tal.

(jid) pick*.

(svr) tysk ombildning av Gottes Donner; Guds åska, och använt som lindrig svordom. Potz betyder ungefär kors! å tusan! och återfinns bl a i potztausend; för tusan! ”Af de tyska ederna på Potz blev under 1600-talet i synnerhet Potz velten populär hos oss, skrifvet potz fälten. Velten är egentligen inte annat än namnet på den heliga Valentin, skyddspatron mot pest och fallandesot, vid hvars sår och bulor man brukade svärja på hög- och lågtyska.” (Hellquist 1918) Andra troliga ombildningar från tyskans Potz Velten är box felten, hvas bälten och gussbältingen.

(sl) grekiska för kuk enligt slangopedia.se.

(eng sl) kort för Pocket Pussy; syntetisk fitta.

(sl) skrumpkuk p g a preludinmissbruk.

(sl) PyttePenisPansarPung. Jämför pansarpung.