FULA ORDBOKEN

perineum

(grekiska perineon, perineos; bäckenbotten) området mellan könsorganen och ändtarmsöppningen, också kallat mellangården*. Beskrivs av Lars Roberg i hans Lijkrevningstaflor (1718) som ”bred som en tumme och spricker vid första förlossningen”. ”Med tummarna trevade han in i hennes fitta igen och smorde den ymniga saft som porlade i hennes sprund över hela mellangården, tills den hopsnörda lilla trutmun som markerade ingången till hennes bakre passage var hal och slipprig. (Tvillingerotik 1969) ”Om vi byter kön ytterligare en gång hittar vi perineum där kvinnornas fitta sitter. Det heter naturligtvis inte perineum utan bakom pungen. Kvinnor har egentligen också ett perineum, men det är ingen som tänker på det.” (Suhinina 2007)

period

från engelskan. Se mensmenstruation.

periskop

(sl) kuk. Sticker upp ur vassen i lårviken försett med endast ett öga. Norsk slang har periskopet er oppe om ståkuk.

perka

se pirka.

perkele

(svr) djävulen, fan i Norrland och Finland. En av finskans fem huvudsvärord. För övriga fyra se helvetti.  Perkel (dial); hin onde. "Prata på du perkele och lyft dina mötesarvoden, men kom inte och säj åt mej vad jag ska göra." (Salama 1965) I Folksagan i Sverige 3 s 460, talas det  i Då Gud och Djävulen tillsammans gästade en sameby  om Perkel (den onde guden) och Jubmel (den gode guden). 

perkla

(fisv) även pärkla. Svära. Jämför perkele.

permission

se under intima plagg.

perra

1 (dial) även pirra; knulla.  Sticka, peta, hastigt röra, kittla. Danska pirre; röra lätt vid eller runt i något, och norska pirre; verka eggande. Carling (2005) har pirr, pirra; samlag, samlaga och ”ursprunglig romaniglosa; skt priya; njuta, älska". Enligt Rietz (1867) är pira, pirra bohuslänska dialektord som motsvaras av pirva i Hälsingland och pirka i Skåne. ”—Kusa, kusa väser de eller skriker hest. —Vill du inte kusa din stut. Kan du inte perra, har du inget i pungen din gälling.” (Lundkvist 1977) ”Hon skrattade. —Tack ska du ha. Jag har aldrig pirrat med en oskuld förr.” (Magnusson, Kärlek 14/1970) 2 perra (för sl o so) hora.

perse

(fi) enligt Göran Ek i Helsingfors ”tillhör ordet standarduttrycken”, och han ger exemplet: ”Terveisiä perseestä” (hälsningar från arslet); fjärt. Halmari (Maledicta 13/1997—2004) klassar perse som det fulaste arsordet i finskan och har uttrycket noulla persettä; att slicka någons arsle*.

Persien

(euf) gå åt Persien; gå (dra)  åt helvete. ”Om inte den tryggheten funnits hade det nog gått åt Persien!” (Leopold 2007)

persika

1 (sym) fitta. ”Jag tror det var här vi först använde den sant animala ställningen, däggdjurens ställning. Jag lyckades lura upp henne på alla fyra och med djup svankrygg bjuda mig sin vackra persika.” (Hjorth 1991) Duerr (1996) berättar att i Egypten kallas en vacker vulva ofta en ’hårlös persika’, och, fortsätter Duerr, ”att suga på denna persika var mycket omtyckt, vilket återigen inte får förleda oss att glömma att cunnilingus* i andra kretsar och trakter ansågs vara ovärdigt en man. Därav den arabiska förbannelsen: ’Du son av en hynda! Slickar du din fru mellan benen? Där hennes skägg växer?’” 2 (sl) persikor; kvinnobröst. ”Droskis, herr ... , 0 gillar ni mina persikor? Om inte, varför skakar ni då på mitt träd?” (Nine Christine Jönsson, Kärlek 4/1965)

"Hon var kall och frös litet, naken som hon var. Då lade han sin varma klabbiga labb över hennes ena bröst. Labben formade sig tanklöst efter det runda fulla kvinnobröstet. Den blev till en solkig skål där en persika dock kunde rymmas."  (Agnes von Krusenstjerna: Bröllop på Ekered (1935). 3 persikor; testiklar. ”Medan han svabbade min mun med kuken svängde de som persikor några centimeterr under min haka.(Delany 2009) 4 rumpa. Sebastian Lönnlöv berättar i sin Under strecket (SvD 31 juli 2020) med rubriken "Från fjunig frukt till sexsymbol" om persikoemojin som "tack vare sitt sensuella utseende har fått ett helt eget digitalt liv som rumpsymbol. Även i heterosexuella sammanhang kan en persikoemoji betyda något i stil med 'snygg rumpa', men bland homo-och bisexuella män har den fått en utökad betydelse I den subkulturella rollfördelningen bottom, top och vers — där den som är bottom främst vill bli penetrerad och den som är top främst vill penetrera och den som är vers trivs lika bra med båda — är persikan en av flera emojier som signalerar rollen bottom."

persilja

(sym) som i dansk slang persille; könshår.

peruk

(sl) könshår. I en anonym hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995) angrips den fåfänga fittan: ”Du har en högfärd utan like/ peruque du brukar som de rike/ och fordrar vördnad af hvar man/ du prunkar ock i röda kläder/ på knä man till din boning träder/ och hälsar med bart hufvud an.” ”Karlarna tycka om att vi har stora peruequer, så att de får ta handen full.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Kors vilken svartan peruk du har mellan bena, gosse. Men han grannstången där, han ärs tvesst alldeles flint, stackarn.” (Anderberg, Kärlek 2/1965) Jämför flinten, flintis.

perukmakarn

 (euf) ålderdomligt romaniord för bödel*. (Uhrström 1911)

pervers, perversion, peve

(latin perversio; omvridning, förvridning av perverto; vända upp och ner, omstörta, fördärva.) Nedsättande om avvikande sexuellt beteende. Pervers ”hist.: sedan 1883” och perversion ”hist.: sedan 1893”. (SO) Begreppet sexuell perversion lär ha använts första gången 1885 av fransmannen Valentin Magnan (1835–1916). Perversitet betecknar en sådan sexuell handling som en viss grupp människor eller samhället i stort anser vara onaturlig eller onormal, ett uttryck för en abnormt inriktad könsdrift. Denna värdering kan ske utifrån biologiska, sociologiska och moraliska uppfattningar, vilket sammantaget stämplar alla sexuella beteenden utom ett konventionellt äktenskapligt samlag i barnalstrande syfte som perverst. Se också parafili.

pervo

(sl) bög, homosexuell. Även om perversa i allmänhet. ”Vilka snuskiga pervon!” (Wahl 2003) "Du får inte bli kåt på din son, ditt jävla pervo." (Edenborg 2019) Jämför pervers.

pes, pese

1 (dial o åld) om det hanliga könsorganet hos människa och djur, främst då boskap och större djur. Enligt Nils Haglund (f 1930) är ”ordet i full användning”. Han har hört det i Hemavan (Vb) omkring 1996 och då för att beskriva ett kommunalt guldgult tornliknande skrytbygge som ”gyllene pesen”.

Serenius (1757) översätter a bull’s pizzle med ”tjurpes” och the pizzle of a whale med ”hwalpes”. Från en germansk stam med betydelsen något avlångt och smalt. ”... och ’pesar’ betydde något i stil med ’pinnar’ eller ’små störar’, men det kan också betyda ’hästkukar’ eller ’tjurkukar’ (men då blir det problem med ordet för kvinnlig västgöte ’pesa’).” (Hansson 1994) 2 (åld o so) busunge.

pesarännare

(so) horbock*. En som ränner omkring med sin pes, pese*.

pesevek

(för sl) kuk.

pesevenk

(för sl) hallick*.

TILLBAKA TILL TOPPEN