FULA ORDBOKEN

pajas

(sl) i uttr lägga av (ta sej) en pajas; runka, onanera. Troligen för att man ser något komiskt, nedlåtande i handlingen, något som ytterligare understryks i clowna* med samma betydelse.

pajero

(för sl) onanist. Fr spanskan. För ett förväxlingsfall se fula oskyldiga ord.

pajka tös

(dial) transvestit * enl folkmun.se.

pajpa

(sl) knulla. Av eng pipe (uttal pajp); pipa, och sv pipa, pippa*. Se även backpajp, bäckpajp.

paket

även könspaket (sl) eg inslaget gods. 1 den väl gömda och ”inslagna” fittan. ”Sedan la de mjukt sina händer på hans lår, medan hans bruna, svartludna nävar ömsint greppade deras könspaket.” (Wahl 2003) 2 kuk med tillbehör; ibland även inslagen i kalsonger och byxor. ”Det där är väl inte mycket till paket. Medium plus, på sin höjd. Sjutton centimeter.” (Drougge 1998/2003) ”Jag kände hennes heta andedräkt mot könet. Hon slukade hela paketet med pungen och allt.” (Blå 2005) 3 öppna (slå in) paket; öppna en oskuld genom att slå in hennes mödomshinna.

palabrota

(sp) fult ord, svordom. Decir palabrotas; svära, säga fula ord.

palats

(sym) praktfitta. ”Min sparv, min duva, min lilla fågel, kom in i din bur, ditt palats, dina ägor.” (Aretino 2008)

palavrao

(port) svära, använda fult språk.

pale

(lat) manslem enl Chorier (1967). Eg påle*.

palla

(grek?)  testikel. SAOB har "ball, balle, ballar = testikel".

pallerarshål

(fisv) pratmakare, skrävlare.

pallgubbe

även pallkarl, pallpojke (so) ensamma och isolerade män i det gamla bondesamhället som bedrev tidelag* med främst kor och hästar. Uttr kommer av att zooerasten* använde sig av en pall för att nå upp. ”De drängar och bondpojkar som i sin sexuella nöd drevs att bestiga till exempel en kviga kallades för ’pallpojkar’ och blev hårt stigmatiserade för sina handlingar. Ingen ville ha med en ’pallpojke’ att göra.” (Waller 2002)

pamp

(sl) kuk. Jfr pamp (dial); något stort och grovt, stor och fet karl. Pamp går också att koppla samman med det ålderdomliga pamp; huggvärja. ”Och snart en gruflig pamp, förutan minsta hinder/ I all sin styfwa längd, man där intränga kan.” Carl Gustaf af Leopold (1756—1829) SkaldeBref Till Adjuncten G- - - i Strängnäs.

panatyr

(euf) manslem. Enligt uppg fr Alf Palfjord, Borås (f 1929) är panatyr ”ett alldeles speciellt lokalt uttryck” som han funderat över i många år. ”Det var en kvinnlig släkting från Inlands härad i södra Bohuslän som brukade använda det ordet. Av vördnad och respekt blev det aldrig av att jag frågade varifrån hon hört detta, så länge hon levde. Tittade efter i diverse uppslagsböcker med dialekt och vulgära ord, men fann inte ens något som liknade panatyr. Så kom jag till att ta en kurs i franska. När jag behärskade detta språk så väl att jag kunde läsa en fransk bok så kom jag i olika sammanhang fram till orden par nature, som betyder av eller genom naturen. Aha, tänkte jag en gång i tiden kanske någon fransman här i Sverige eller en fransktalande snobb i Göteborgstrakten kommit på att det vore ett fint sätt att föra ett franskt ord till svenskan. En kuk är ju något helt naturligt även om det då var olämpligt att utsäga ordet. Organet fanns onekligen till par nature så varför då inte ge det detta lite mer ’anständiga’ namn. Ordet kom nog så småningom att uppfattas som panatyr och vips hade man ett bra ord som till och med damer kunde använda.”

pane

(sl) knulla.

pang i bygget

(sl) direkt på det väsentliga. ”Nej ner med byxorna och upp med kjolen och sen pang i bygget och efteråt lite havremust och lätt massage...” (Bo Nilsson, Kärlek 4/1965)

pang pang

(nyo) knull. (Eget ord dec 2012) ”Han: Vad sägs om ett pang pang? Hon: Skjut!”

pang på

se rödbeta (3).

panga

(sl) i uttr panga en dora (ruta), tjej; spräcka en mödis, ta en oskuld.

pannekera

(åld) ordet återfunnet hos Eriksson (1988) bland hans 1600-talsskildringar: ”Den skotske mönsterskrivaren Willem Huthsen har hon ’inlagt sig’ med, druckit och ’pannekerat’ med honom på hans kammare, där hon och han stängt sig inne och kört ut tjänstefolket. Skjortor och ärmkläder har blivit lön för hans omsorger.” Det närmaste jag kommit ordet är panickera som står för ’att pryda med olika färger’. Även symbol för det ridderliga, det förnäma och det teatraliska. ”Kan detta vara en eufemism för kopulera, typ Bellman?” (Svar från Nötknäckarna, Rikskuponger 2/4-1995.)

TILLBAKA TILL TOPPEN