(fsv) enligt Söderwall (1892) "orörd, okränkt, jungfrulig". Från samma källa har vi citatet: "som . . . thik ospiälladhom iomfrudom födde." (Bonaventuras Betraktelser  öfver Christi lefverne. Utg. af G. E.Klemming 1860.)

(sym) oskuld*, jungfru*. Se även spräcka.

(sym) 1 könsutsöndringar för luktens skull och även vad gäller mjuka ostar konsistenslikhet. ”Jag brukar kalla de flesta kvinnliga avsöndringarna för ’ost’. Jag sticker inte in tungan för långt i en kvinna som har ’ost’.” (Hite 1982) 2 ostar; skinkorna för formen och för den lukt som ibland avges från denna region.  Se även kukost. 

se under osare.

(sym) kuk. 

(lat)" kvinnans blygd.*  (Chorier 1967) Dörr, port.

(sym) 1 klitoris, fitta. 2 äta ostron; cunnilingus*, slicka fitta.  3 röv, arsle. ”Kom igen nu! konstaterade den heterofobiska Death när den makabra Stiggan mountade sin svullna slang in i hans håriga ostron.” (QuakeNet: Log 1 juni 2006)

(sl) homosexuell, bög.

(fno) sexuell otålighet.

(åld) kanske utvecklat ur tidigare äldre betydelse ”som förekommer på orätt tid, olämplig, omotiverad”. 1 (dial) grovt skabrös* i målet (talet). (OFVG) "På midsommaraftonen hade hon visat sig 'otidig med ord och åthävor' — och utanför porten hade von Plat stått och väntat." (Lennartsson 2019 s 22)  "Inför rätten fick därför Sven svära och förpliktiga sig att han aldrig mera skulle uppföra sig illa mot någon av stadens invånare eller yttra dylika otidiga ord." (Karlsson A & A 2017 s 55) 2 otid(l)igt lewerne; syndigt leverne. "Om Anna Maria Halfwardsdottir uppges det i Lunds rådstuvuprotokoll att hon ’förde ett oanständigt lefwerne medelst utelöpande på gator och gränder om nattetid och samlar en hoop karlar kring huset som för ett otidligt lefwerne om nätterna’.” (Helgesson 2003) I Gunnar Wetterbergs Prästerna (2022 s 205)  berättas hur prästerna i Västerås stift ville sätta folk i skamstocken bl a för "begivenhet på svordom och bannskap och annan otidighet, som förövas till Guds förtörnelse, predikiämbetets förakt och församlingens förargelse".

sexuellt otrogen, det att svika någon man lovat trohet. Fornsvenska otroin. Otrogen ”hist.: sedan 1285 (stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås)”. (SO) ”Vem fan orkar vara otrogen, när man inte ens orkar vara trogen? Sten skrattar kort åt sin lustighet.” (von Zweigbergk 1995) "Psykoterapueten och sexologen Esther Perel menar att det i otroheten föreligger ett eller flera av följande tre element: hemlighållande, sexuell kemi och känslomässigt engagemang." (Jenny Jägerfeld: Flirta, hångla —var går gränsen för otrohet? SvD Idagsidan 2 juli 2020) "Kierman Gustaf, borgmästare i Stockholm, fattig pojke från Askersund, tjänar i Stockholm hos sin antecessor mantrimonii, (företrädare i äktenskapet) som har en otrogen hustru, [som] säges älska Kierman incognito. (Linné [1700-t] 2022 s 110)  

(nyo) ”tjänst på internet där en person med en fast relation kan komma i kontakt med någon för en otrohetsaffär”. (NyS 2015)

(nyo) ingår i Nyordslistan 2013. Övergrepp där en kvinnas underliv kontrolleras i avsikt att avslöja huruvida hon är oskuld eller inte. Enligt dom i Högsta Domstolen (HD)  jämställs handlingen med våldtäkt.

(lmo) 1 ett otroligt suveränt knull. 2  ett ligg under otrogna förhållanden.

(euf o åld) fornsvenska otukt av lågtyska untucht, tyska Unzucht. ”Hist.: sedan 1541”. (NEO) 1 otillåtet sexuellt umgänge. ”För att undgå otuktssynder må var man hava sin egen hustru.” (1 Kor 7: 2 Bib 1917) " Otukt är skräck- och vanmaktsfenomen och små flickor fungerar som ersättningsobjekt för den sexuella verksamhet, som ’de fula gubbarna’ inte vågar få tillfredsställda hos åldersmässigt jämbördiga.” (Brøgger 1974)

”Fråga: om vittnet med full säkerhet kan säga att det värkelig otuktsgärning emellan Bierdumpel och qvinnfolket skett?” (Helgesson 2003) ”Rätten frågar Turing varför han mot förbud åter brukat sin otukt med Anna.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”Och nu skulle han få en uppsträckning mellan fyra ögon för att han bedrev — otukt inom Glimresunds väggar.” (Stiehler 1950) ”...varefter Åkermark även tillbudit, att bedriva otukt med henne men hon ej heller det tillåtit, utan drivit honom ifrån sig...” (Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 om ett våldtäktsfall.) "Den kvinna som idkade otukt av egen lust var den 'egentliga horan'." (Lennartsson 2019 s 199) "...och bad att hon måtte vila över natten där och klädde av sig alla kläderna och lade sig spiller naken och sedan kom Henrik efter och lade sig naken i sängen och sedan höll de ett sådant fanens parlemente (oljud, buller) hela natten över från nio slog om aftonen till sex om morgonen och drev sådan otukt att det är skamligt för höviska öron att förtälja vad hon sett och hade hört." (Stockholm 1620 hos Inedahl 2023) 

2 (åld) göra sin otukt egentligen göra oskick eller något otillbörligt. I Stockholms stads tänkeböcker berättas att en supbroder den 23 februari 1551 satt sig i ett fönster ”och gjorrt theregenom sina otuchtt” varvid han råkade falla ut och slå ihjäl sig. SAOB har ”otukta, smutsa ner sig med avföring, göra (sin) otukt; uträtta naturbehov”. 3 bedriva (öva) otukt; bl a om prostitution. ”I strafflagens 18 kap ’om sedlighetsbrott’ används ordet ’otukt’ konsekvent för samlag, och detta konstateras på särskilt sätt av §10, som talar om ’otukt, som mot naturen är’ samt ’otukt med djur’.” (Nyström 1921). Och från samma källa: ”Man förstår enligt språkbruket med tukt anständighet och sedesamhet i allmänhet, under det att man med otukt menar lättfärdighet och utsvävningar i könsligt avseende. Med otukt bör emellertid ej menas annat än liderlighet i egentlig mening, förirrelser i könslivet, sjukliga eller onaturliga könsförhållanden, vare sig med människor eller med djur.” ”Det han, säkert med flin och antydningar, hävde ur sig gick ut på att Sara skulle bedriva otukt och ’ligga inne med manfolk´.” (Helgesson 2003) Från samma källa: ”De nattliga utflykterna hade nu skett vid fyra-fem tillfällen. Varje gång hade hon övat otukt och haft köttsligt umgänge med för henne okända personer — emot överenskommen vedergällning, åtta skilling per gång.”

De gamla romarna använde ordet fornicare; bedriva otukt eller violo; skända om dylika ”sjukliga eller onaturliga könsförhållanden”, t ex se ipsum fornicaverit; att bedriva otukt med sig själv eller propriis membris se ipsum violaverit; han har skändat sig själv med hjälp av sin egen (mans)lem. 4 bordell i ålderdomliga sammansättningar som otuktshus (Fries 1902) och otuktsnäste (Pred 1990). ”Det har någon gång letts i bevis, att en bordellägare haft otuktshus i skilda länder.” (Eriksson 1939) 5 otukt mot naturen; homosexualitet. Se även under luxuria.

(åld) liderlig, lösaktig. Fornsvenska otuktogher. ”Hist.: sedan 1400—25 (Heliga Birgittas uppenbarelser)”. (SO) ”Att protestera mot en otuktig bok, har Torolf Elster sagt, är som att klättra upp på en stege för att smygtitta på ett älskande par och sedan springa till polisen och anmäla dem för att ha kränkt anständigheten. (Förbjudna Böcker 1958) Se myckla.

(sl) sedlighetsförbrytare. Se även gubbe.

(euf o åld) masturbation*. Se även under last.

(euf) i Byske i Västerbotten hette det om den som var fattig och redan hade många barn att ”det hade oturat sig” när ytterligare barn var på väg. Meddelat av kvinna född 1918. (Byrman 1989)