(åld)  besvär här om menstruation.  ”Hist.: sedan 1617” (NEO)  ”Jumfru Lisas monatlige olägenheter...” (”Boken om Jösse Lunsbracka” 1700-t).

(sym) jungfru, jungfrudom*. ”Först skall du suga denna vackra fårkorv, lilla söta slyna, och sedan är det dags att bryta det heliga inseglet på din olästa bok!” (Wahl 2003)

(dial) Rietz (1867) har ”tung, hafvande”, samma som i fornsvenska olættr (olätter); icke lätt, tung. Byrman (1989) jämför med isländska ólétt och har  ”at sla olätta kono” (att slå gravid kvinna) som det talas om i 2 Mosebok 21:22 i en 1300-talstext. Ett annat ålderdomligt uttryck i modern tappning är ”hon är (av barn) olätt”.

(dial) "kräkas".  (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)

(euf) ord för omfamning* använt av Forel (1942).

(lmo) en man får utlösning i sin partners öra som han sedan viker ihop.

(åld) fornsvenska umfämna. I England använde William Shakespeare (1564 —1616) ordet embrace; omfamna i samlagssammanhang redan i Mycket väsen för ingenting (1598—1600). Ännu tidigare ute var den grekiske författaren Longos (omkr 100-t e Kr) som i sin herderoman Dafnis och Chloe gestaltar det erotiska uppvaknandet hos två naturbarn: ”... de låg nakna tillsammans och började kyssa och omfamna varandra, och för all den sömn de fick den natten kunde de lika gärna ha varit ugglor.” ”För sista gången lät hon sig omfamnas av maken. Han brann. Hon brann inte.” (Olika slag av kärlek ur Kärlekshistorier 1984.) Se även famna, famntag.

(euf o åld) ”Den akt, hvarigenom befruktning sker, kallas hos djuren parning, hos människan coitus, sexuellt umgänge, äktenskaplig omfamning*, samlag, könsumgänge.” (Berg 1909)

I boken Hygienen för det fysiska äktenskapet (1901) författad ”af en svensk läkare” ges råd om när man helst bör undvika och säkrast kan genomföra denna äktenskapliga omfamning: ”Man undviker denna akt, då själen är upprörd genom häftiga sinnesrörelser, såsom vrede, hat, afund, bitterhet, ty äfven sådant kan medföra fara icke blott för en själf utan äfven för avkomman. Man väljer såsom tid för densamma nattens lugn, helst flera timmar efter den sist intagna måltiden. Man brukar därvid icke annat läge än det, som ligger i själfva namnet äktenskaplig ’omfamning’, då bröst lägges mot bröst.”

E. W Wretlind (1905) har dock en annan uppfattning om när denna omfamning bör äga rum. Enligt honom ”lärer den naturliga instinkten att bästa tiden på dygnet för den äktenskapliga omfamningen är då solen är nedan horisonten, vare sig man anser tiden då den nyss gått ned, eller tiden då den inom kort skall gå upp såsom den lämpligaste. För den sistnämnda tiden, såsom enligt mången den bästa, talar väl egentligen blott det skälet, att magen då är minst sysselsatt med matsmältning, och under pågående matsmältning kan den blodkongestion till hjärnan, hvilken parningsakten medför, stundom vara af farliga följder.”

”Ja, omfamningen själv, den lust, som dig flickan bereder, fritt du berömme och natt, njuten med henne i smyg: är i sitt sinne hon vild som själva gorgonen Medusa, skall hon mot älskaren då kärligt sig skicka och milt.” (Ovidius 1925) ”Under tio månaders förlopp fick jag kroppslig gestalt i en moders liv; den bildade sig i blod ur en mans säd och genom njutningsfull omfamning.” (Lidman 1952)

(svr) lindrig ed och vanlig förkortning inte minst på internet för Oh My God; herregud. Ibland ”förstärkt” till OMFG där F står för fucking. OML är ett sätt att lindra eden där G byts ut mot L som i Lord.

(euf) som i norska en omgang; ett knull. ”Jag sitter fast i en bigott liten småstad i Södern där kvinnorna tiger och sällan sätter båten i gungning och männen ger dem en omgång för att hålla dem på mattan.” (Hite 1977) ”Jag tog av henne alla kläderna och kastade dem på golvet, och när jag hade gett henne en ordentlig omgång på soffan, drog jag ut den och la ner henne på golvet ovanpå hennes egna kläder och satte in den igen...” (Miller 1956)

(lmo) att komma om igen. ”Han omkom gång på gång.”

 ”Hist.: före 1520”. (NEO)  Fornsvenska om kol. 1 (euf) föda barn. ”Och samma år om sommaren blev min onda och elaka piga död. Ty hon var med barn, och kom nu hennes tid, att hon skulle omkull.” (Axel Oxenstiernas [1583—1654] dotterdotter Agneta, om en hatad pigas bortgång.) 2 (euf) få omkull någon; förföra någon till samlag. ”Det visade sig emellertid att gästerna kände sig mer än välkomna av det varma mottagandet — på rättare plats kunde de knappast ha hamnat, speciellt sedan Guy hade fått omkull frun i gräset.” (Brøgger 1978) "Ja, ja, Baronen är en bra karl, en duktig karl. Han lade omkull en gift kvinna på golvet, medan han skickade ut pigan efter en stop porter." (Boswell 1951)

(sl) Thorén (2015) har ”flicka som ligger med rockstjärnor”. OM är här, enligt samma källa, trolig förkortning av Orkester Madrass. Se även under madrass och mök.

mök.

(eng) Old Man Out. Efter OMO, ett tvättmedel som otrogna kvinnor på 1960-talet placerade ett paket av i fönstret som tecken på att deras män var utgångna och det därför var fritt fram för deras älskare. Ett liknande ”landmärke” här i havsmiljö gäller ett par porslinshundar som enligt Dalnäs (2014) ”sitter i myriader fönster längs den bohusländska kusten och pryder även fönstren i andra sjömansbygder som Österlen, Gotland, Åland...”  Om dessa porslinshundar berättar Dalnäs vidare att de tittar inåt när sjömannen som bor där är hemma ’var god stör ej’ och utåt när han inte är hemma ’kom in, kom in, min man är på sjön'.

(grek) från omos; skuldra, axel och philein; att älska. Att tända på (kvinno)axlar.

(grek) sexuell avvikelse, särskilt i Japan, där utövaren blir sexuellt upphetsad av den egna eller andras fulla blåsa. Kulmen nås när den pissnödige slutligen inte kan hålla sig längre utan pissar på sig.

fornsvenska umskärilse  av  latin circumcisio*. ”Hist.: sedan 1420 (Bonaventuras Betraktelser).” (SO) ”Susanne: Ja, omskuret är läckert. Det är verkligen inte snyggt när förhuden slutar i en tufsig flärp längst ner.” (Låt morgonståndet titta fram. Ottar 3/97) ”Ty jude är man inte till det yttre, och omskärelsen är inte det som syns utanpå kroppen. Jude är man till sitt inre, och omskuren är den som är det i sitt hjärta, i ande och inte efter bokstaven. Han får sitt beröm av Gud, inte av människor.” (Rom 2: 28-29, Bib 2000) Se vidare MKS och KKS.

(sl) kondom*. Det berättas om mannen som uppträdde på maskerad endast iklädd ett omslag av lin och som blev damernas favorit med denna penis-i-lindräkt. Norsk slang har karamellpapir om kondom. Ett annat slags omslag är den antionaniförpackning som beskrivs i Hygienen för det fysiska äktenskapet (1901): ”En flerdubbel näsduk doppas i källkallt vatten och lägges kring könsdelarna. Så snart den upphettas, doppas den på nytt i kallt vatten och sålunda fortsättes, till dess ändamålet vunnits. I svåra fall kan det vara nödigt utbyta dessa kompresser mot en liten blåsa af vattentätt tyg (sådan fås på apoteken) som fylles med isbitar, och som sålunda kan hålla kyla hela natten.”

(nyo) ”penetrativt sex sett ur kvinnligt perspektiv, det vill säga fittan omsluter kuken”. (SAO 2013) "Begreppet ' omslutande sex' har blivit mer populärt på senare år och används i större utsträckning då det ger en mer rättvis bild av fittan som ett aktivt subjekt som kan knipa med de omkringliggande bäckenbottenmusklerna." (Fittskrift 2021 s 183)  Se även penetrera.