FULA ORDBOKEN

odygd

jfr under dygd. ”Men som oförnekligt är, att han gjort allt sitt till, att utöva otukt med henne, och att intet annat hinder i vägen varit än dess egen oförmögenhet, så underställs i ödmjukhet, om icke han bör anses med lika straff, som de förra, om icke ändå större, i anseende därtill att han, utan någon köttens retelse, ådagalagt en så häftig åtrå, att bedriva en så skändlig odygd.” (Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 om ett våldtäktsfall)

odynorgasmia

(grek) smärtsam utlösning, ejakulation.

odynst

(dial) enl Rietz (1867) använt i Skåne om den stank som uppkommer bl a efter fjärtande. Han jämför med daun som har samma betydelse, och som var ett gångbart ord redan i fornnordiskan.

odör

(rsv) lukt, stank. Av fra odeur med samma bet. Fr lat odor; lukt. ”Hist.: sedan 1815.” (SO)

Ofelia

se Orvar Stake (3).

off

(sl) död. Fr eng.

offentlig flicka, offentlig kvinna

(euf o åld) prostituerad. Eg öppen eller tillgänglig för alla. ”Hon skulle t o m kunna gå in på, att mannen tillfredsställde sin könsdrift hos offentliga kvinnor, blott han behöll sin kärlek till henne.” (Schultze 1897) ”Jag trodde blint på min man och fick därför en chock som jag aldrig glömmer, när han efter bara två års äktenskap fick gonorré och måste bekänna att han fyra gånger under förlovningstiden och sexton gånger under vårt korta äktenskap hade haft förhållande med offentliga kvinnor.” (Fabricius-Møller 1950) ”Men hon var nu publique [offentlig] och bodde med en annan mamsell och bjöd oss till sig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Jfr esperanto publikulino; prostituerad, hora eg offentlig kvinna.

offentligt hus, offentligt ställe

(euf) se hus (2).

offer

(sl) homosexuell.

offra

(euf) spilla sin säd. Eg lämna ifrån sig ngt (värdefullt) till förmån för högre syfte. ”Jag offrar bredvid henne på lakanet, snart nog på hennes mage, detta lena och vita altare, det har hon ingenting emot, förvånas inte ens över det, och det känns bättre för oss båda, vi har kommit närmare det riktiga.” (Lundkvist 1958)

ofin, vara

(euf) fisa, fjärta. Norskan har å være ufin för samma sak.

ofruktsam

fsv ofruktsamber. Sakna förmåga till fortplantning. Jfr infertil och steril. ”Hist.: sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser).” (SO)

ofrö

(dial) 1 ofruktsam (om kvinna). 2 utan dugliga spermier (om man). Även om utsäde i bet utan grobarhet. Uppg fr jämtlänning (f 1929).

ofulländade, den

(euf) om bak, stjärt. No har den ufullendte och den bedre halvdel.

ofärdig

(euf) gravid. Eg vanför. I norrbottniska Nederluleå heter det ”vara ofela” (vara ofärdig) om gravid kvinna. Uppg fr man f 1936. (Byrman 1989)

oföga sig

(dial) enl Rietz (1867) uttr i Sdm för ”göra sitt naturtarf”.  Även i bet orena sig, skämma ut sig.

oförförd

(åld) med hos Swedberg (1720-t). Jfr förföra.

oförmåga

(euf)  eg utan förmåga. Här i samband med sex, t ex om impotens och frigiditet. Ibland rör det sig om betydligt sällsyntare fall av sexuell oförmåga, som när Johan Almkvist i sin Sexuell kultur (1933) berättar om ett fall från sin praktik, där en 19-årig flicka, som söker honom för någon helt annan åkomma, visar sig sakna slida och därför är oförmögen till allt könsumgänge. ”Jag har bara haft besvär en enda gång och det var när jag var sexton och var tillsammans med en flicka som jag väldigt gärna ville ligga med. Det var fruktansvärt. Jag fick lida mycket smälek för min oförmåga.” (Hite 1982)

ogga

även ogge (sl) orgasm. ”– Fatta, hon är trettioett och har aldrig fått en ogge med en snubbe,’ sa jag ivrigt i väntan på Hedda analys.” (Lodalen 2003)

oglan

(för sl) bög.

TILLBAKA TILL TOPPEN