(för sl) kvinnobröst.

(för sl) bröst. Källa: Latin Kings lilla slanglexikon (redlinerecords.com).

(grekiska mainas till verbet mainein; rasa, vara ursinnig) kvinnlig Dionysosdyrkare, backant*. ”Se på maenaderna där med sitt hår utslaget på ryggen!” (Ovidius 1925)

(franska trepersoners hushåll) Man, hustru, älskare: det klassiska triangeldramat, men också gruppsex* med tre deltagare. ”Hist.: sedan 1934.” (SO) "Äfven tycktes som om rapportörer, hvilkas tillvaro Du ej misstänker, målat Polens äktenskap som ett ménage à trois, der Du vore trekarlen." (ur brev från August Strrindberg till Bengt Lidforss (1868—1913)  Se även trekant.

se mens, menstruation.

(för sl) bög, hora.

(för sl) bög.

(grekiska men; månad och phagein; äta) att slicka i sig mensblodet i samband med cunnilingus*.

(grekiska men; månad och pausis; slut)  SO  har ”hist.: sedan 1887”. Mensens upphörande hos kvinnor i övergångsåldern (klimakteriet). Efter menopausen, som i regel inträder i 45—55-årsåldern, kan kvinnan inte längre bli gravid. Det var fransmannen Charles de Gardanne som först myntade uttrycket i avhandlingen De la ménespausie (1816).

(grekiska men; månad och philia; kärlek, vänskap) sexuell avvikelse där man tänder på mens och menstruerande kvinnor.

(grekiska stasis; stående) utebliven mens.

(latin menstrua av menstruus; månatlig, av mensis; månad) enligt NEO är mens ”hist.: sedan 1951” och menstruation ”... sedan 1795”. "Hon föregiver sig ofta menstruans, [för] att slippa hans besök." (Linné [1700-t] 2022 s 19) "Eftersom månens cykel antogs stå i förbindelse med den kvinnliga kroppen, lånades det grekiska ordet för måne,mene, till uttrycket menstruation." (Christer Nordlund: "Intresset för månen har alltid ett högre syfte". SvD Under strecket 12 januari 2025)

Andra ord för samma sak är månadsblödning, månadsrening, månadssjuka samt monta, månta (sl) i  ha montan/måntan. ”Efter hand sedan moster börjat, blev det var afton lite prat därom och jag fick i det samma min första månadssjuka och begrep ej vad som fattades mig, men moster förklarade det och allt annat som rörde karlarnas befattning med oss.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Thesleff (1912) har månta, måntalapp, det senare förstås för mensbinda. Langenfeldt (1947) har månta, munta samt muntelasa; mensbinda. I bl a småländskan finns måntelasa; mensbinda. ”Hon gav till ett gällt skrik, jag fick blod på fingrarna från hennes månta...” (Het Kärlek 1967)  Lase (dial); liten duk. I sammanhanget talas det också om reglering (slang regga) av reglera; ordna, göra regelbundet.

Med undantag för perioder av havandeskap och amning inträffar mensen regelbundet för de flesta var tjugoåttonde dag, dock med individuella variationer. Fenomenet kan definieras som en periodisk blödning som uppstår när slemhinnan stöts bort ur livmodern hos den befruktningsdugliga kvinnan. Den första menstruationen inträffar i 10—17-årsåldern och går under namnet menarken (grekiska meniaia; menstruation och arche; början.) Blödningarna upphör definitivt när klimakteriet är avslutat, i regel i åldern 45—55 år. I samma betydelse används i fackspråket även substantivet menses, plural av mensis.

Det tidsmässiga i denna månadsrening går också igen i uttryck som ha sina perioder, ha sin tid (sina tider). Det talas också om att ha sina dagar, samt om vecka, helig vecka, survecka, gladvecka, partyvecka och det vitsiga fruntimmersvecka, egentligen perioden 19—24 juli då enbart kvinnor har namnsdag. Att vi här har att göra med något som kommer och går, framgår av uttryck som ha besökare eller främmande. ”Han: — Får jag stiga på? Hon: — Nej, jag har redan besökare.” Besökarna kan också vara namngivna som Colliander, vilket Hjelmqvist (1903) menar är en i ”kvinnospråk förekommande eufemism”. Uttrycket ha besök af löjtnant Colliander hör enligt honom hemma i Göteborg och troligen även i norra Halland. Från samma uppgiftslämnare kommer ha besök av målare Rosenkvist, som skulle användas av skolflickor. Ungdomligt är också få Karlsson. (Gibson 1978) Kanske för kombinationen av ett vanligt namn — en vanlig sak. En annan besökare i sammanhanget är Beda (ha moster Beda på besök).Ytterligare en tant på besök är Aunt Flo, bildat till flow; flöde, rinnande. Även ha sällskap. Målare återfinns också i uttrycket ha målare i huset, (engelsk slang have the painters in) något som förstås anspelar på färgsättningen vid mens.

Omkring detta med färgen finns en rad slanguttryck som tant Röd, röda veckan, röd flagg, rödis, snippan äter rödbetssallad, rödbeta (ha rödbetorna på långkok) och rödsprit (ha rödsprit i kylaren). Annat som anspelar på mensblodets röda färg är lingon som i ha lingona, lingonbrus, lingonvecka. Langenfeldt (1947) har lingon i burken, krukan, kruset. Röd är också kommunisttiden, kommunistveckan, förstamajdemonstrationen och indianerna. Dansk slang har gæster fra Rødby, kommunister (russere) i lysthuset, det røde, røde vinger och rød front. ”Det där pågick i fyra dagar, men så fick jag tyvärr mina dagar, ’kommunisttiden’, som Nelly kallade det, och så var det slut med Lasse.” (Niles 1950) Thesleff (1912) har Göta gardet på vakt för menstruation. Vidare talas det om att ha grejerna eller sakerna. ”Hon: —En sak ska du veta. Jag kan inte ta emot din sak i min sak för jag har sakerna. Han: —Sak samma.”

Tiden mellan två menstruationer kallas löpmånad och den som nyss haft mens sägs löpa igen. I sammanhanget kan nämnas PMS, premenstruella spänningar som vissa kvinnor drabbas av på så sätt att de blir arga och irriterade. Även kroppen kan påverkas i form av ömma bröst, svullnad och viktökning. Vissa sjukdomar, som astma och epilepsi, bryter lättare ut under PMS-perioden.

Det finns många vitsiga slangord och uttryck för de utvändiga mensskydd som allmänt kallas binda eller dambinda. Det talas om gardiner (för hobbyrummet), herrhalsduk och slips (knyts mellan benen) samt hängmatta. Dessutom har vi stoppduk (stoppar blödflödet), spärrfilter och lapp för (på) luckan. För tamponger används ordet propp, och uttrycket gå och proppa om när dessa ska bytas. Ett nyord (2005) för ett inre mensskydd i form av en behållare i silikon eller gummi är menskopp, ett bekvämt och billigt mensskydd med egen hemsida menskopp. se.

Vad man än väljer att kalla fenomenet så har det alltid stått strid om det. Förr ansågs menstruationen vara något syndigt och orent. Jämför orenhet (bib o åld) om menstruation. ”Och öfwer henne, som hafwer sina blodsflöd, och den, som en flöd hafwer, ehwar det är man eller qwinno, och när en man ligger när ena oreno.” (3 Mos 15:33 Bib 1703) Ett exempel på detta tabu har Felix Bryk i sin Linné als Sexualist (1951): ”Så långt kunde pryderiet gå inom linnéforskningen, att man vid översättningen av ett av hans huvudverk från latin till svenska kastrerade ett oförargligt ställe, bara för att översättaren tyckte att det var oanständigt. I den svenska översättningen av Flora lapponica, som utfördes på uppdrag av Kungliga Vetenskaps Academien, utelämnades ett litet avsnitt på sidan 324. Det gäller ett avsnitt om samekvinnors användning av en mossa för att stoppa menstruationen. Översättaren motiverar sin åtgärd på följande sätt: det rör sig om en medicinsk behandling, som ’är mindre lämpad att återges på svenska’. Så översattes Linné år 1907!” (Bryk publicerad i Bokvännen [nr 430 1995] i Thomas Lindblads översättning.)

Än idag finns det kvinnor som använder ord som elände, förbannelse, opasslig och synd i samband med sitt månadsflöde. Numera är det dock mer smärtan och obehaget i samband med mensen än moraliska aspekter, som ligger bakom den negativa synen. ”— Jag har ju min ... min ... hon hatade ordet. — Ditt straff — javisst det tänkte jag inte på.” (Hasso 1977) Plinius d ä (23—79) menade att det inte finns något som har en så märklig effekt som en kvinnas mensblod. Han beskriver bl a vad som händer när en menstruerande kvinna kommer i kontakt med olika föremål. Nytt vin surnar, frukterna på träden skrumpnar och frön torkar. Ser hon in i en spegel, så blir den dimmig och hundar som slickar i sig mensblod blir galna och den som blir biten av dem kan inte botas. (Uppgift från Bourke 1968/1891) Man talade t o m om ett sorts menstruationsgift (menotoxin av grek toxikon; pilgift) och jakten på det gåtfulla giftet fortsatte långt in på 1900-talet. ”Folktron att mensblodet skulle vara giftigt och att en kvinna under dessa dagar inte bör handskas med blommor, frukt osv är icke ogrundad. Blodet och även svett, andningsluft osv innehåller under mensen ett giftigt ämne menotoxin, vilket skadar blommor, frukter, konserver osv. Men alla kvinnor utsöndra inte så stora mängder att de är giftiga.” (Kahn 1944)

Graugaard (2001) berättar att så sent som 1977 beskrevs menstruationsgiftet i en artikel i den ansedda engelska medicinska tidskriften The Lancet som ”en acetonupplöslig substans som utvinns ur menstruationsblodet och är giftig för växter”. Och i Frankrike säger man att en menstruerande kvinna är en salaison; inlagd i salt. Det var farligt att ha en kvinna i ett rum med jäsande mat när hon själv var satt på jäsning*. Det förstörde istret och än idag sägs det i Frankrike att majonäsen skär sig om en menstruerande kvinna rör ihop den. I sin bok The Mystic Rose (1902) berättar E Crawley om en urinvånare i Australien som upptäckte att hustrun använt hans filt under sin mensperiod. Han dödade genast den orena kvinnan och dog själv strax efteråt av skräck. Enligt den hinduiska Manus lagbok, förlorar en man som råkar på en menstruerande kvinna sin styrka, vishet och potens.

Vi ”civiliserade” människor menar att dylika föreställningar bygger på vidskepelse och fördomar hos   "primitiva" människor. Men Takman (1968) kan mycket väl tänka sig en praktisk förklaring på fenomenet: "Säkerligen har man sen urminnes tider lagt märke till att samlag under eller omedelbart efter menstruationen kunde medföra inflammationer för kvinnan som med de obefintliga vårdresurser man hade var livsfarliga och inte sällan resulterade i sterilitet. Det var kanske just därför som man utfärdade dessa allmänna föreskrifter, som vi nu finner löjliga och diskriminerande mot kvinnan.” Graugaard (2001) berättar att det i många kulturer finns ritualer där mannen efterliknar eller parodierar kvinnans menstruation. I 1600-talets Spanien fanns det ledande medicinare som menade att judiska män menstruerade och under mellankrigstiden (mellan första och andra världskriget) ansåg bl a den tyske läkaren Magnus Hirschfelt (1868—1935) det för rimligt att homosexuella män kunde frambringa obetydliga blödningar.

(sl) mensa; mens, menstruation och mensig; i uttrycket känna sig mensig. "Nu har vi ju fått våra barn, jag vill inte ha fler barn, gode gud så jobbigt, och åldrandets  alla aspekter, att springa ifrån det, det är helt dödfött. Jag slipper hålla på med det där mensandet, det tycker jag är skönt." (Kalmér 2022 s 27-28)

(nyo) ”mensperiod”. (SAO 2013)

(sl) smörja ned någon eller något med mens(blod). ”Inte så att det alltid är fel på lite mens, jag har mensat ned ett helt gäng trosor åt en mensälskande kamrat.” (Suhinina 2007)

(nyo) enligt NyS (2015) ”fest för att fira (den första) mensen.”

eller vagina kung fu  är en fönsterlös lerhydda i Nepal där menstruerade "orena" kvinnor tvingas bo. Det är inte ovanligt att kvinnornas råkar ut för sexuella övergrepp.  I SvD (12/1-2019) berättas hur en kvinna och hennes två söner hittats döda i en menshydda. De hade försökt göra upp eld i den kalla och dragiga  hyddan och kvävts till döds.  Seden, chhaupadi, är förbjuden i landet sedan 2005, men tillämpas trots det fortfarande i vissa delar av Nepal.

(nyo 2019) konstnärligt verk som utmanar normer och tabun. Menskonst  innebär inte bara konst som skildrar menstruation i olika former eller där mensblodet används som färgmaterial. Ordet används numera som samlingsnamn på all feministisk konst som sägs bryta mot etablerade normer och vad som anses vara god smak. 

förklaras i Wikipedia: "menskopp (kallas även m-kopp och månadskopp) är ett mensskydd av gummi, silikon eller plast som förs in i slidan och fångar upp menstruationsblodet. De flesta menskoppar är flergångsprodukter, men det finns också menskoppar som är förbrukningsvaror." I Wikipedia får vi också veta att: "Den första fabrikstillverkade menskoppen var i gummi och tillverkades i USA i slutet av 1930-talet."