macka
(sl) 1 fitta. 2 knulla. Därav pålägg på mackan; knull. 3 macka = dubbelmacka. Se sandwich.
(euf) penis. En folketymologisk omdaning av mackabéer; en judisk regentätt som härstammar från Judas Mackabeus, israelisk härförare (d 161 f. Kr.). I svenskt folkspråk betydde ordet ursprungligen ”stursk och oregerlig karl” kanske därför att mackabéerna var kända som grymma och okuvliga krigare. Ordet kom senare att betyda ungefär ”konstig sak eller kropp”, för att det låtit lustigt eller konstigt i folkmun, något som smittat av sig på dess betydelse. ”En så skojig makapär? Du har ju mycket mer mellan benen än vad jag själv har. Fantastiskt.” (Alf Palfjord f 1929 om en händelse 1938) ”Hist.: sedan 1912”. (SO) Se även manick, moj, mojäng.
(euf) samlag. Krångel. ”De togo god natt om kvällen och så gick var och en till sig. Men så knackade det på fruns dörr och så ropade det: kom in! Men sängen var trång och det blev aldrig något mackel, utan var och en vaknade i sin säng om morgonen.” (Strindberg 1884–1885) Jämför mackla.
(sl) knulla. Greja, dona, krångla.
(euf) 1 ordet från franska madame, av ma; min, och dame; dam. Så här berättar Stolpe (1984) om några av dessa madamer: ”Närmast före WC:ets epok kallades dassen bl a för madam Meier, madam Sørensen (båda Danmark), mrs Jones (England) och Tante Maier (Tyskland). En motsvarighet tydligen till DN:s vitt bekanta öknamn kring sekelskiftet: Madam Andersson. Möjligen har väl namn av denna typ alluderat på den hedervärda tant som ombesörjde servicen ifråga.” (Namnet av att det var arbetarkvinnor som delade ut tidningen till prenumeranterna.)
I radioprogrammet Folkminnen den 27 dec 1995 i P 1 talades det om Madam Pettersson och det fanns säkert också många andra sonnamnsmadamer i omlopp enligt regeln ett vanligt folkligt namn för en vanlig folklig sak. Också Tryti (1985) tar upp formerna ovan och tillägger: ”I eldre norsk sjømannssjargong ble avtredet ombord kalt Siri, og en nyere evfemisme er David Ole, dvs do i ’telegrafspråk’.” 2 Det var också ’madamer’; den tidens lättfotade damer, prostituerade som var de första ”korvgubbarna” i Sverige, då de sålde korv från koleldade grytor vid Stockholmsutställningen på Djurgården 1897.
Vår tids madamer kan uppträda i form av en domina*, som i följande kontaktannons i Fib/Aktuellt (febr 2000): ”Madam i Stockholm söker kinky* slavar. Du ska vara undergiven och lyda alla mina order, oavsett om det handlar om extrem fitt- och analslickning eller att diska veckans disk. Det är bara till att lyda. Mina tändobjekt är matsex, toasex, extrem S/M och bondage. Du är mitt offer. Utseendet spelar ingen roll, men jag vet ju redan hur du ser ut ...Ynklig. Du är bara en liten lort som på sin höjd duger till att slicka fittan när jag tittar på TV. Gör du ett gott jobb kommer jag att belöna dig med rikligt med kiss rakt i ditt fula tryne.”
(so) försvenskat motherfucker*. Mammaknullare.
(sl) engelska motherfucker*; moderknullare. ”Ibland berikas språket av nya ord. Oftast är det försvenskningar av utländska ord, som till exempel de engelska kraftuttrycken kitt och maddefacker.” (Lars Berglund DN, 27/4-1994) ”Överhuvudtaget fångar text och regi — av teaterchefen Staffan Valdemar Holm — lätt och obesvärat en prepubertal värld av pussar och åter pussar, hopprep, ishockeysamlarbilder, negerbollar, obegripliga porttelefoner och uttryck som ’shit’ och ’madderfakker’— direkt från TV.” (Barnteaterpjäsen ”Farliga förbindelser” av Cristina Berglund i SvD (26/2-1995.)
(lmo) kuk. Se även manick.
1 i uttrycket madonnan och horan antingen är man en madonna anständig och håller på sig eller en hora; lössläppt och syndig. "Vi ville inte välja mellan att vara madonnan och horan utan vi ville bejaka hela vår sexualitet." (Kalmér 2022 s 119) 2 (nyo) ”promiskuös* kvinna”. (SAO 2013)
(sl) 1 (sl) lättfärdig kvinna, speciellt prostituerad, ”som ligger under vem som helst”, en s k ”madrass med hål i”. ”Nu känner han inte minsta lust att använda gruppens gemensamma madrass Nellie, hon känns lika äcklig som allt annat denna morgon.” (Bolinder 2002) ”Andra gånger känner jag att min partner inte bryr sig om min njutning och att jag bara är en madrass som skulle kunna ersättas av vem eller vad som helst.” (Hite 1977) ”En bättre kärleksmadrass kunde man inte önska sig.” (Het Kärlek 1967)
Teratologen har juckmadrass (1998) och knullmadrass (2003). Andra madrasstyper är kärleks- och militärmadrass. Även förortsmadrass. ”Juckmadrass ä dom vid 20 års ålder, subba bli dom vid 25, tant vid 30, nucka vid 35, käring vid 40, hagga vid 45 å drake vid 50!” Från samma källa: ”Han fick prästens gotiskanorektiska dotter Schibboletta till knullmadrass, å låg me hon utan å fatta att hon va av fel kön.” I norsk slang finns också ordet madrass och kjønnsmadrass. 2 madrasskännedom, madrassmassage, madrassport; knull. Ha madrasskännedom (mil sl); sova, vila, och tysk slang Matratzenmassage, Matratzensport, och engelsk slang mattress play; madrasslek.
(dial) se magfar.
(fno) mö, flicka.
(dial o åld) 1 Rietz (1867) har kvinnlig blygd*. 2 liten mage.
(dial) skånska för 1 passa ihop. 2 knulla, betäcka*. Mage mot mage.
(euf) med stor mage; används om gravida kvinnor av män i Göteborg. (Byrman 1989)
(sk) samlag*.
(sl) 1 tömma magasinet; ejakulera*. 2 mjölkmagasin; kvinnobröst.
(sl) Gibson (1978) har ”Birger Jarlsgatans magdalenor”, från den tid då sagda gata var centrum för "kötthandeln” i Stockholm. Redan under medeltiden talade man runt om i Europa om Magdalenahem vilka var upptagnings- och räddningshem för fallna kvinnor. Efter bibelns Magdalena — den botfärdiga synderskan. (Luk 7:37) Sverige fick sitt första Magdalenahem i Stockholm 1852. ”Pan hade tändt den grymma modersviljan i magdalenans barm och förödmjukat den erotiske vagabonden, den högfärdige stympare Marsyas med ett torftigt fadershopp.” (Psevdo Solipse 1911)
fsv maghi. Ett gemensamt germanskt ord med osäkert ursprung. 1 (euf) gå med magen i vädret, få mage; vara gravid. Även hon fick ringen på magen först; om ogift kvinna som får barn innan hon blir gift med ring och kyrkans välsignelse. Också i ordleken magstark. Byrman (1989) har ”gå med magen i vädret (luften)”; ”hon har fått i magen”; ”hon går och visar magen” och ”hon har hög mage”. Även barnmage i "hon ritar barnmagen”, där rita är detsamma som ’peka, puta med’ och stämplas som ’vulgärt’. Hämtat från västerbottniska Byske med den kvinnliga uppgiftslämnarens (f 1918) kommentar: ”grövre ord av män.”
Om gravid kvinna kan det också heta att ”hon har/går med stormage” och ”hon har fått stormagen” eller så ”har hon tjockmage”. Jämför latinets abdomen; ”buk, föraktligt ss. säte för glupskhet o. grov sinnlighet”. (Latinsk-svensk ordbok 1952) ”I fjor fick jag gå med guldspänne på sko,/ i år får jag bära på magen så stor./ I fjor fick jag gå med gossen på äng,/ i år får jag trampa vaggan vid säng.” (Ringdans Värmland) ”Men att snart finna mig med en stor mage, förnedrad, förlorad?” (Hallenstierna 1972/1700-t) Bellman har högmagad och i F E (nr 37) heter det: ”Nedslagna Män, högmagade Quinnor.”
Att vädja till sin mage var något bl a kvinnliga brittiska brottslingar kunde göra och på så sätt undvika t ex dödsstraff. Defoe (1720/1944) har ”Men båda ’vädjade till sin mage’ som det hette, och så befriades de från dödsstraffet därför att de var med barn”. 2 enligt Adams (1982) även om manslemmen, i samband med betydelsen ”buk, mage, underliv”. 3 ont i magen; mens. 4 tömma (sköta) magen (sl); skita, spy. 5 magen talar. ”—Har magen talat? —Förlåt? —Har du regelbundet kunnat utträtta dina behov? —Ja, åtminstone de behov man kan utträtta på WC.” (Den lyssnande, lyhörda läkaren. Nya Upplagan nr 15/2007) 6 ligga på någons mage; knulla. ”Det är omöjligt att en som låter hela världen ligga på sin mage kan hysa kärlek för någon man.” (Aretino 2008)
(dial) smittosamt magont, diarré*. (ORB)