se under spott, spotta.

fornsvenska lorter som i folkalorter, hara - och musalorter.   Skit, skita och allmänt om smuts. Danska och norska lort.  Lort  ”hist.: sedan 1488” och lorta ”sedan 1738”. Båda uppgifter från SO. Lort finns med i våra äldsta ordböcker på svenska.  Ordet av ovisst ursprung. ”Nog ser en på vaggan när barnet vill lorta, sa gumman.” (Ström 1974) ”Det finns ingenting man vänjer sig vid så lätt som att lukta på en lort; smakar man på den är den utsökt, den har precis olivens pikanta smak.” (de Sade 2009) "Tänk om en vän som kommer får syn på den äckliga lorten hunden har lämnar i atriet, gyttjan som stänkt på portiken." (Juvenalis Fjortonde satiren s 195)

Lort är trots sin ålder fortfarande gångbart. En viss Olav Panelius klassar t o m lort som modeord, särskilt bland journalister. I boken Modeord (1970) citerar han en reporter: ”Då avstjälpningsplatsen började med att släppa ut sitt lortvatten till Veckjärvi.” Panelius menar att smutsvatten skulle ha sagt detsamma men onekligen inte är så drastiskt uttrycksfullt, och så visar det ju inte på samma sätt författarens frigjordhet från tabuföreställningar." SAOB (1942) menar att  lort, i betydelsen ”exkrementer, ’skit’, dynga, är vanligare i södra Sverige än i övriga delar av landet”. I skånskan används lort både i egentlig och figurlig mening. ”Va saijjer du, din lille lort?” (Ohlmarks 2004) "Ännu idag händer det att folk hittar stora flintastycken i strömmen, som på kartan heter Edre fall. Flintastyckena kallas för jättelortar. (Gustavsson 2021 s 44)

Lort kunde också en gång i tiden användas som skällsord. Under rubriken Skitsaker i Karlsson A & A (2020 s 79) hittar vi uttrycket slugge en lort; sluka en lort och exemplet: "Den snarstuckne Tore Persen i Gressla var uppenbarligen inte på god fot med sin sockenbo. I ilskan uppmanade Tore skomakaren att slugge en lort," där slugge är danskans motsvarighet till svenskans sluka. Tore uppmanades således skomakaren att äta skit. I sammanhanget kunde man också skällas för lorthynda, lorthund och lortvasker. Se vidare under hund och hynda. " En smutsig pojke kunde under 1700-talet bli kallad för en lortvasker. 

(da) lorthus, skitställe, skithus. Se även under lort och hus.

(smn) kvinnlig toalettvakt. Drätselkammaren i en sydsvensk stad annonserade efter en dylik lorthusblomma, ett fruntimmer ”som önskade anställning genom att sälja biljetter på den nya toaletten på torget”. I Stilblommor och grodor (Holmkvist 1962) berättas om ett av annonssvaren: ”Havande sett en annons i (tidningens namn) om hugad spekulant på det nya fina daset vill jag nu anmäla mig. Jag haver rest i många länder och provat och sett på sådana varför jag är fullt kompetens. Undrar om sysslan bara är profesorisk eller den är statsanställd med passion och ålderstillägg. Undrar hur lång semester drätselkammaren har, kan man ha en sysla bredvid såsom kaffe och lemonad. Är 35 år och änka.” Se även Kiss me Kate.

(åld so) snuskig kvinna. (1600-t)

(latin lorum; rem) manlig könspiercing placerad horisontellt på penis undersida vid basen  där penis möter pung. Se även piercing.

(åld so) osnygg kvinna. (1600-t)

(euf) spott, spotta. ”Hist:. sedan 1941.” (SO) "Reine skenade ut för att hinna med tåget som gick nio och tjugotvå. Som vanligt missbedömde han tiden och kom en kvart för tidigt till Sollentuna station. Om det var något han hatade så var det att sitta på en bänk och inte ha något annat att göra än att lägga några loskor mellan sina egna skor." (P C Jersild:  Barnens ö från 1976)  Se vidare under spott.

(sl) komma loss; ejakulera*.

(sl) det lossnar för någon; någon får orgasm, utlösning. Min sagesman från Jämtland (f 1929) berättar att en naiv man utbrast: ”dä lôse grönjävlet”, när han äntligen fick uppleva ett knull.

(lat) urin. Lotium var ursprungligen en metafor med betydelsen "väska för tvätt", eftersom romarna tvättade sina kläder i urin. Se vidare urin.

1 (smn) Hjelmqvist (1903) har ”meretrix” (se do) i Sthlm och Skåne. 2 i Skåne även lotta; potta, enligt Ohlmarks (2004).  ”Moor, lottan e full å tiss. — Så häll ut’at genom vinduet, din dummer.” 3 kvinnans könsorgan.

(sym) lesbisk. En tropisk eller subtropisk näckrosväxt. Av latinets lotus med samma betydelse. Av semitiskt ursprung. Ordet troligen från Tyskland eller Frankrike. Bergman (1985) menar att ”lotusen, som är en näckros eller vattenlilja, möjligen blivit en sinnebild för homosexualitet därför att den också representerar det tvekönade, det androgyna (androgyn är grekiska för mankvinna). Lotusen har manlig kropp (penisen) och en kvinnlig blomma (vulva, sköte).” ”Gudrun är min, förstår du det, lilla lotus. Jag tror jag börjar förstå vad som finns bakom dina frostblommor.” (Bengt Martin, Kärlek 4/1965) "Jag är ingen lotus! Våga dig inte att kalla mig för lotus!" (Roth 1969)

(åld o euf) att gå med på samlag och/eller giftermål. ”Jag sviktar mellan känslor af vämjelse och ömhet, men kärleken segrar, och jag kan endast glömma och förlåta. Då gråter hon och lofvar sig åt mig.” (Psevdo Solipse 1911)

(eng) kärlekshotell. Speciella hotell i framför allt östra Asien som helt inriktar sig på par ute i sexärenden. I centralamerika kallas dessa hotell autohotels. Uthyrningstid vanligen 1-3 timmar.

(eng) kärlekssaft. ”... men vi/ hittar två tapirer istället som/ leker parningslekar och vi sluter/ oss till att det är honan som/ skvätter något ur stjärten för/ att locka hannen och/ Johan kallar detta för/ Love Juice.” (Morelli 1994)

(eng) kärlekskudde. Underkategori till japanska dakimakura; kramkudde. Love pillow är en typ av uppblåsbar sexleksak med foton eller animerade bilder av porrstjärnor och med ett eller flera hål som användaren kan runka genom.

(eng sl) kvinnans kärlekshål. Se vidare hål.

(sl) penis. Från engelskan.