ligga samman (tillsammans, ihop, i lag)
(åld) ha samlag. ”Vid sjön Råvarpen i Tisselskogs socken i Dalsland finns en berghäll, i vilken det finns ett stort antal skålformiga fördjupningar, s k älvkvarnar. I en uppteckning från 1947 lämnar soldaten Otto Hjelm, född i Tisselskog 1868, följande uppgifter om dessa fornminnen: ’ Mi mor berätta, hör di gjorde vi hällristningarne, som ä söm håler i berget. Di hade di, når di skulle så. Då gick gossar å töser dit om vårn, når di hade bleve vart (kommit sams om att bilda hjonelag) å låg tesammen. Di hade mä uttå utsät, så när de geck för gossen, lätte han dä komma i mortel (skålgropen). Å så la di uttå utsät oppi å stötte med ten. Senna tokk di uttå denne göra å slängd i utsåbinngen. Men dä skull vort ongt folk söm lå ihop, aller hälst di söm allri hade gjort’ et för. Då växt dä no aller bäst’.” (Tilander 1989) ”Vittnen kallades in som berättade att de hade sett paret ligga tillsammans i en säng ’i blotta lintyget’, att de hade följts åt på arbete ’som äkta folk’, att de hade legat samman ’icke en eller annan gång, utan de städse leva som äkta folk’...” (Clementsson 2016) "Göken fick en gång se en kvinna och en karl ligga ihop på en höhässja. Då blev han så skamsen, att han tappade målföret och genast slutade att gucka." (Folksagan i Sverige 3 s 125) "Du ska få de här, om jag får ligga i lag med dig, sa han." (Folksagan i Sverige 2 s 474)
(nyo) ”en person som är öppen för sexuella inviter men som inte själv lägger stor vikt vid att hitta en sexpartner” (SAO 2013)
(sym) tänkbar sexpartner. ”...som för övrigt var nästan lika snygg som kirurgsnubbarna i ’Nip Tuck’. Tanken ’liggbar’ hann fara genom huvudet innan jag såg fotografierna på hans familj.” (Puma Swede 2012). Se även knullbar.
(dial o åld) ”gå på ligge” sades drängarna göra, då de på prov låg hos pigorna. I norrländsk dialekt heter detta provligg. Uppgift från Rietz (1867) som också menar att dylika provligg inte alltid välkomnades och ibland t o m bestraffades. Vid uppslagsordet kabb; kort stockända, träkubbe, berättar Rietz hur det kunde gå till i Västerbotten: ”Om en yngling och flicka beträddes med att hafva legat tillsammans vid bröllopslag (som om de vore gifta), sattes de fordom morgonen derefter en stund på kabben såsom straff för att skämmas.” Se även provaligg, sammanlag, sammanligga.
(no so) liderlig kvinna.
(sym) alltfler, framförallt unga, väljer att dukumentera sina sexuella förbindelser i en sk ligglista. En del nöjer sig inte bara med att redovisa namn på sexpartnern utan man betygsätter också liggen. En del väljer att publicera sin ligglista på nätet och skryta öppet med sina erövringar. inte minst om man lyckats få med ett känt namn på listan.
(lmo) om kvinnans könsorgan. Se även sår (1).
(fra) fastbindning. Se bondage*.
fsv lik. Grundbetydelse gestalt, kropp. 1 en ”död” kuk antingen efter utlösning eller pga impotens. 2 enligt Ullerstam (1961) är ”ett inte ovanligt önskemål på bordellerna att beställa en kvinna som är sminkad och utklädd till lik, liggande på en bädd som är flankerad av ljus och blommor. ’Liket’ skall sedan under akten förhålla sig alldeles viljelöst och apatiskt och får inte röra sig det minsta.”
(sl) knulla.
(fno) kropp, lekamen*. ”at eg skal eigi sin mega ydvarn fagra likama”; att jag inte skall kunna se er vackra kropp. (Gibbons saga)
(fsv) isländska likamslosti. Söderwall (1890) har betydelsen sinlig begärelse och citatet: "ey är lydhande likams lusta frestilsom." (Svenska Medeltids-Postillor. Utg. af G. E. Klemming 1879—1880) Anm: likams; lekamlig, kroppslig och luste; lusta?
(för sl) bög, transvestit*.
(euf) 1 ett av förslagen på bästa namn för kvinnans könsorgan i den omröstning som anordnades av tidningen Vecko-Revyn och som redovisades i nr 2/2005. Bland de 400 svaren vann snippa* överlägset. ”Mitt förslag är Lilja eller Liljan eftersom den blomman är så otroligt vacker, och jag tycker att mitt underliv är vackert!” (Lisa) 2 liljor poetiskt om vackra, skönt formade kvinnobröst. SAOB menar att ordet lilja ”ofta används ss symbol för oskuld, renhet eller kvinnlig skönhet ofta med särsk tanke på blomman”; men att liljor om kvinnobröst ”numera är ett föga brukat ord”. Bellman använder sig gärna av ordet som här i Fredmans sång 41 om Susanna i badet: ”Fru Susanna, Fru Susanna/ Många hjärtan vann [...]/ Sköna Susanna hon plaska och sam./ När hon plaska, När hon plaska,/ Skymta liljor fram.” 3 unga offer för trafficking* kallas liljor efter Lukas Moodysons film Lilja 4-ever (2002).
(sym) här är det förstås fråga om Liljeholmens ljus; runkhjälp för kvinnor. Förr stod nästan alltid ett ljus intill sängen, som kunde användas av damer i nöd, för att lysa upp både mörker och tillvaro. Se även ljus. Liljeholmens stearinfabrik grundades 1839 i Stockholm och flyttade 1970 tillverkningen till Oskarshamn.
se hål (1).
(smn) poetiskt och högtidligt om kvinnobröst. Dessa jämförs med kullar där liljor växer. Tyskarna har Lilienhügel med samma betydelse. Esaias Tegnér talar i sin Fritiofs saga (1820—1825) om Ingeborg och hur ”Vankelmod bor under de liljekullar”. ”Klockan tio låg hon på divanen och kramade om sina liljekullar.” (Miller 1934) ”Jag vill plötsligt förinta den unga mön där hon obekymrat sitter och skvätter vatten på sina liljekullar.” (Drougge 2003) Se även kulle (1).
1 (smn) även lilla syster, lilla lisa, lilla musen, lilla stjärten, lillhästen, lillrosen, lillrumpan, lillstjärten; fitta, klitoris. ”Är frökens lilla frisk nu? fortsatte han med ett flin.” (Niles 1950) ”Han lät mig trycka min blygd mot hans, så att min lilla rörde vid huvudet på hans lem.” (Chorier 1967) 2 (euf) göra det lilla; kissa. ”Vid ett par tillfällen slog övervakarna vad om ifall han skulle göra det stora* eller bara det lilla nästa gång han gick på toaletten.” (Blå 2010) Se även stor (1).
(smn) fittan. Se även ask.
(smn) fittan.