lesp, lespa, lespo, lespatisk
(sl) lesbisk.
(no sl) lesbisk sex.
(lat) av latin leuko; vit, klar och grekiska rhoia; flöde, flytning. Vitaktig flytning från slidan. Leukorré kan bero på normal utsöndring från körtlar i slemhinnan. Om flytningen däremot är riklig och tjock kan den orsakas av en infektion och behandlas då med antibiotika.
(euf) enligt man (f 1929), står ordet här för knulla. ”När jag, hemma i Sikås i Jämtland, var Konsumknodd 1946—50 frågade alltid på måndagarna en ung mjölkbilschaufför: ’Ha du leverere nô i hâljen?’ (Har du levererat något i helgen?), och jag blev ju alltid stum och generad, jag begrep inte att han sökte maskera sin egen bristfälliga ’karlaktighet’ genom detta tal.”
(sl) fitta. Se även pastej.
(latin levir; svåger) svågeräktenskap. Sed eller plikt att en avliden mans bror har rätt eller skyldighet att gifta sig med änkan. Leviratet är en garanti för att den avlidne makens avkomma finns tillgänglig för dennes släkt också i fortsättningen. Dessutom är det en slags försäkring för de faderlösa barnen. I det antika hebreiska samhället praktiserades leviratet allmänt. Idag existerar det främst hos vissa grupper och stammar i nordöstra Afrika. ”En variant på detta (leviratet) är de i Afrika allmänna ’spökäktenskapen’, där en broder låtsas vara sin döde bror vid bröllopet och där barnen i sådana äktenskap anses tillhöra den avlidne brodern.” (Gaunt 1983)
kort för Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender/Transexual och Intersexual. Se respektive uppslagsord.
(lymfogranuloma venerum) en elakartad variant av könssjukdomen klamydia*. Uppvisar sår på könsorgan och analöppning. I Sverige har tre fall hos män rapporterats (juli 2005). Sjukdomen behandlas på samma sätt som klamydia. Obehandlad kan den resultera i elefantiasis och yttra sig i enormt tjocka ben.
franska libertin; utsvävande person, av latin libertinus; den frigivne, av liber; fri. Swedberg (1720-t) har libertin; libertinus. NEO har ”hist.: sedan 1725”. Person som strävar efter oberoende från samhälleliga, moraliska och religiösa konventioner.
I 1600-talets Frankrike, där libertinismen uppstod, var de främsta libertinerna adelsmän som utmanade kyrkans moral genom sitt omoraliska leverne. Inte minst på sexualmoralens område levde libertinismen kvar till franska revolutionen. Men det var inte bara liderliga adelsmän som stämplades som libertiner utan även högst sedesamma intellektuella vilkas enda brott var att de ansåg att den katolska tron försvarades bäst om dess lärosatser diskuterades fritt. ”Och att hon minsann behöver lite trygghet efter att ha kastat bort halva sitt liv på en sådan libertin som min far.” (Nesser 2004)
(euf) från tyska Lieb; kärlek. Här om kuk. Se även sticka.
(lat) drift, lust, begär, åtrå. ”Hist.: sedan 1933”. (SO) Sexuellt begär. Energi som eggar lustkänslan. "I filmade sketcher är de nakna och aplikt kåta och kastar sig över karlar som tvingas fly undan deras omättliga libido." (K Lind 2018) Psykoanalysen ser i libidon den fundamentala energi som bestämmer alla livsprocesser, den för alla livsprocesser bestämmande energi, som blir verksam i själslivets dynamik. Freuds libidoteori säger i sin ursprungliga form att all strävan ytterst kan härledas till sexualdriften. I sammanhanget talas ofta om libido sexualis; könsdrift. Enligt Adams (1982) kunde libido också beteckna den sexuella akten, speciellt i prosa från den romerska kejsartiden (började 31 f Kr) och vid enstaka tillfällen även tidigare. "En min förtrogna var mycket libidinosus (kättjefull*). Änteligen förlovad, satte han sig före [att] bliva beskedelig, men horade dock, fick gonorrhoea cum cancro (gonnoré med kräfta), med oändlig sveda och ängslan, curerades änteligen." (Linné [1700-t] 2022 s 104)
(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.
lidelse (latin pathe atimias) kallar Paulus i Romarbrevet 1:26 praktiserad homosexualitet. ”Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt.” (Bibeln 2000) Lidelse ”hist.: sedan 1758.” (SO) Fornsvenska lidhilse, danska lidelse. Efter franska passion, latin passio; lidande, lidelse. "Jag förklarade henne min lidelse i de varmaste ordalag. Jag sade henne att min lycka helt och hållet berodde av henne." (Boswell 1951) "Men Österköpings-Bladet är en anständig tidning, som inte ockrar på folks sämre lidelser..." (Stadsfiskalen i Österköping ur Moberg 2023)
(tyska liederlich; slarvig, liderlig) ”Hist.: sedan 1700”. (NEO) Den som ohämmat ägnar sig åt främst erotiska utsvävningar är liderlig. I sammanhanget används också skällsordet liderligt stycke. "På Strand fiskade jag upp ett litet liderligt stycke och gav henne sex pence. Hon tillät mig att tränga in*." (Boswell 1951) ”Att hans mun, som bara lärt sig att säga tack, biter liderligt i mjukt kvinnokött.” (Holm 2:1965) ”...att som Heiltags Källare vid torget, den hustru Westberg bebodt, varit illa beryktad för liderlighet och skörlevnad*...” (Helgesson 2003) "Tveklöst fanns en kulturell föreställning om kvinnans breda väg till undergång, via lösa förbindelser och liderlighet, som förknippades med stadens offentliga rum; med krogliv, baler och maskerader, med stadens blandning av nöjen och hets." (Lennartsson 2019 s 24) "Han som spottar ut vin på praktgolv av lakedaimonisk marmor må lyssna till kastanjetternas smatter, till ord som skys av en naken slavinna som bjuder ut sig på krogen, han må fröjdas åt fräckhet och allsköns liderligheter. (Juvenalis Elfte satiren s 167)
(åld) med hos Swedberg (1720-t) bl a med betydelsen amans; älskare samt avidus; njutningslysten, lidelsefull. Tyska Liebhaber; älskare, beundrare.
(nyo) ”när två personer har sex i avsikt att göra barn”. (SAO 2013)
(euf) fornsvenska liggia till ett indoeuropeiskt ord legh bl a i latin lectus; säng. Enligt NEO är ligg ”hist.: sedan 1807” medan ligga är ”hist: sedan 800-talet (runsten, RÖK, Östergötland)”. (SO) 1 knull, knulla. Ligga (hos, in, med, när, under) är ofta missvisande eufemismer då de också används om sittande och stående knull. ”Svenskans ligga är alltför mångtydigt. Ligga kan man göra vid universitet, i swimmingpool, i skilsmässa, bra till, dåligt till, i lumpen, på lager eller bara i. Ligga med är inte mycket precisare. Ligga med kan man göra stående, fram- eller bakifrån eller som på Bellmans tid med ena parten på ett bord och den andra stående framför, alltså på många sätt där verbet ligga ger en mycket dålig beskrivning.” (Sven Wernström: Det stympade språket i Fönstret nr 4/99.) ”Det var väl för fan jag som fick ligga under och ta emot en massa skitiga gamla torskkukar.” (Göring 1962) ”Det han, säkert med flin och antydningar, hävde ur sig gick ut på att Sara skulle bedriva otukt och ’ligga in med manfolk’.” (Helgesson 2003) ”Vi ska träffas i morgon igen. Hennes farsa och morsa jobbar. Då blir det liggning.” (Schütt 1992) ”De bättre liggen brukar slicka mig redan första gången, och jag är het på att göra samma sak för dem, i synnerhet för att hjälpa dem att få en stark andra erektion.” (Hite 1977) ”Han har sagt att hon för penningar låter ligga hos sig...” (Jarrick/Söderberg 1998)
Uttryck med ligga är favoriter hos bibelns översättare: ”Men ändå uppgav hon inte sin otukt med egyptierna, som hade fått ligga hos henne i hennes ungdom, och som hade smekt hennes jungfruliga bröst och slösat på henne sin otukt.” (Bib 1981 Hes 23:8) ”Och det begaf sig tå thetta skedt, at hans herres hustru kastade sina ögon på Joseph, och sade: Ligg när migh.” (Bib 1703 1 Mos 39:7) ”Du få int ligga me en kvinna som man ligg me en man: de ä nåt avskyvärt. — Då blir landet orent, å ja tvingas straffa de för dess synder å utspy dess invånare i rastafarikadavrens arselslasktratt.” (Teratologens (2003) travesti på 3 Mos 20:13.) Se under homosexuell.
Att ligga med är en i sammanhanget mycket gammal eufemism framgår av att redan de gamla romarna talade om iaceo cum. Ligga när är ålderdomligt och syftar naturligtvis på att ligga nära någon. ”Så tycker fröken, men ville fröken lägga sig när alla karlar, som ville ligga när henne?” (Hallenstierna 1972/1700-t) Swedberg (1720-t) har ligger när ene qwinno och hänvisar bl a till Bibel 1703: ”Och han week af wägenom til henne, och sade: Käre, låt migh liggia när tigh: ty han wiste icke, at thet war hans sonahustru.” (1 Mos 38:16)
Andra ålderdomliga uttryck är ligga vid och ligga samman/tillsammans. ”Vi hade ännu inte legat vid varandra. Jag var frustande berusad och Lovisa ställde mig mot väggen, hjälpte mig lossa byxorna, västen och knäbanden.” (Brunner 2002) ”I natt lågo vi samman, Gustav och jag. [...] Vi voro dock båda fallna och jag kände det i natt, som om jag blott hade honom att hålla mig till.” (Haraldsson 1918) Det [Konsistoriet] kunde således förbjuda makar att ligga tillsammans, så länge endera parten var misstänkt för hor.
I slang finns ha ett ligg, ligga på hålet och ligga matsilver; det senare om knull med hustru (matsilvret hör ju till hushållet) samt liggande stavhopp; de älskande når höjderna liggande. Även ligga av; betala med knull och ligga runt; att gå från den ena partnern till den andra. ”Jag kan få ångest över att det känns som jag utnyttjar tjejerna om jag ligger runt, säger Erik.” (Sex är jätteviktigt i VR 1/2007.) Även ligg, liggeri; knull. ”Varför pratar alla bönor så mycket om kärlek, kan du säga mig det? Det räcker tydligen inte med ett bra ligg för dem... de vill ha själen också...” (Miller 1934) " Men om det skulle vara sant — varför möter jag ideligen folk som fått sitt serxliv sönderstressat, eller vill spy vid tanken på liggeri så fort det kör ihop sig lite på jobbet?" (Sexet, stressen, systemet. Ottar 2/2021)
2 havande, gravid som i ”ligga bort sig” enligt Hertha (4/83) ”med avsky och skadeglädje om ogift kvinna som blivit med barn”. Byrman (1989) menar att uttrycket endast finns belagt i Norrland. En liknande fras, med samma betydelse, och som bara finns belagt i Hälsingland, är ”ho ha legge ut mässä” (hon har legat ute med sig). I Uppland heter det ”hon har legat för tätt”, vilket enligt man (f 1960) är ett uttryck med grövre språk från 1880 —1900. I Småland ”har han legat på” och i Ångermanland ”ligger han när”. I Tierp i Uppland är det däremot kvinnan som har ”legat åt” för mycket och om en kvinna som legat bort sig i Jämtland, sägs det att hon ”legä å vä sä” (hon har legat av vid sig). Uppgift från man (f 1905), som också har följande kommentar: ”Om ogifta, ansågs då vara något med snudd på både skandal och den härav drabbade till stor skam.”
I Ed i Ångermanland sägs en kvinna ”lega aväg säg” (legat å väg sig) när hon legat bort sig. Även liggandes underförstått liggande i barnsäng. Från Kalvsvik i Småland meddelar en man (f 1897) uttrycket ”hong blia snaat ligganäs” (hon blir snart liggandes). ( Byrman (1989) 3 ligg (sl); kvinnligt sexobjekt.
(åld) ha samlag. ”... att unga fruar, som i åratal legat i en utlefvad gubbes armar, utan att något annat än en städse ökad trånad spirat upp ur hans omfamningar, snart därpå i förening med en yngre och eldigare make erhållit en efterlängtad pant på sin kärlek.” (Kress 1905)”
se under ligg, ligga.
(nyo) ) ”när du har sex när du är så trött att du knappt vet vad du gör”. (SAO 2013)