(sl) vitsigt om kvinnans könsorgan. I engelsk slang Lapland.

(dial) håll käften! (OFVG)

(sl) lägga en lars; avlida, dö. 

(smn) kuk. Hjelmqvist (1903) har  ’membrum virile*’ och upptecknat Polarbacken, Sthlm år 1895.

(sl) liten pojke. I Göteborg heter det ”hon har blivit på larven”; om gravid kvinna. (Byrman 1989)

(lat) "kvinnans blygd*." (Chorier (1967) 

(latin lascivia; utsvävningar, lösaktighet, otukt) varjehanda slipprigheter och oanständigheter. Lasciv; lättfärdig, oanständig. ”Hist.: sedan ca 1750”. (NEO) Enligt Encyclopedia Erotica (1967) ”förknippas lasciviteten med föreställningen om liderlighet tanken på ohämmad, djupt känd och ljuv eggelse”. ”Jag avböjde allt deltagande i de mest lockande lasciva partier, jag kysste icke kvinnor på munnen, jag beskrev icke i detalj mina specialiteter på kärlekens marker inför en angenämt upphetsad publik, jag var sund ända till löjlighet.” (Ramos 1946)

(dial) 1 kuk. Jämför dase. ”Lilla Lisa sade till sin mor:/ Denna lase bliver mig för stor./ Den kan jag ej hysa/ utan släppa fisa,/ sade lilla Lisa till sin mor.” (visa: Gubben stod på logen.) 2 (sk) lase; trasa, tygstycke. Därav montelasa; sanitetsbinda använd under menstruation.

(sl) en snygg, sexig och välsvarvad kropp.

(dial) 1(vb) småspringa, lunka. I Kyrkhult (Bl) heter det ”han har laskat baföttes (barfota) igen”, om den man som haft samlag utan preventivmedel. Uppgift från Byrman (1989). 2 (sbst o åld) klump, hög med orenlighet.  Uppgift från Jesper Swedberg: Modern språkvetenskap 1722. 

(sym) 1 lägga ett lass; skita. 2 sperma. ”Jag måste släppa ett lass till i den där smutsiga slynan.” (Delany 2009) Se även slyna.

(sl) skita, bajsa. Skånsk dialekt har lassa, lässa; skita. Främst om och till barn. ”Mojjan, ja har lassat i bojsorna.” (Ambrius 2004) Därav lassenödig; skitnödig.

(smn) lasse liten, lasse luden; kuk.

 Hjelmqvist (1903) har ”om kroppsdel; baken?” med följande exempel hämtat ur Strix (nr 43/1897) ”Ställ honom (om en person som skall stekas i ugn) med Lasse-Maja uppåt”. Lasse-Maja var en stortjuv som egentligen hette Lars Molin (1785—1845) och som fick sitt öknamn av att han var specialist på att maskera sig i kvinnokläder.

(dial) "pungen med testiklar och allt". (ORB) Se även paket.

fsv laster, läster; skymf, vanära, skam. Beskrivs i Hälsovännens flygskrifter (31/1901) som "själfbefläckelsens demon”. ”Last ’hist.: sedan 1320—1350’.” (SO) Laqueur (1994) talar om ”den ensamma lasten” (onanin) och ”samhällsgisslet” (prostitutionen) och att de, som benämningarna ifråga visar, ”ansågs vara sociala sjukdomar som bringade förödelse över kroppen på samma sätt som i förgångna tider hädelse eller liderlighet frambringade missfoster. Den vansinnige, bleke, darrande onanisten och den simpla, ofruktsamma prostituerade var den moderna tidens missdådare som liksom sina vanskapta föregångare hade frambringats genom moralisk sjukdom.”  Se även självbefläckelse.

fornsvenska laster; klander, fel, brott. Besläktad med latinets loqui; tala. ”Hist.: sedan 1734.” (SO) Om ett osunt och klandervärt leverne bl a i sexuellt avseende. NEO har ”hist.: sedan 1734”. ”Om någon tager en hustru och hennes moder därtill; Han haver gjort en last; Man skall bränna honom upp i eld, och de båda med, att ingen last bliver bland eder.” (Arnberg 2015 som citerar ur Kristoffers Landslag 1608). ”Det är uteslutande de händelser jag nu ska berätta om som gjorde mig till hora, endast de blev orsaken till att jag slog in på den väg man kallar lastens.” (Salten 2009)  "Oerfaren som han var kunde prinsen helt enkelt inte tygla sina begär när de väl hade väckts, och därför tog det inte lång tid förrän han var slav under de mest fördärvade laster." (Bagerius 2017)

se kolbåt.

(euf) bordell*. "Att hon genast yrkade på att få göra honom sällskap vid hans länge planerade studiebesök i lastens fala boning, beror givetvis främst på den nyfikenhet även strikt borgerliga kvinnor ofta tycks hysa inför sina fallna systrar." (Ardelius om Emile Zola 2009) Se även under last.