(lmo) pytt i panna.

fornsvenska løker och samma ord som engelskans leek; purjolök. 1 (sl) kuk med tonvikt på testiklarna och pungen. Roger Hansson i Järfälla menar att ”det nog istället handlar om likheten mellan tillbakadragandet av förhuden över ollonet och hur det ser ut när man klämmer på en kokt eller inlagd lök så att de inre delarna kommer fram ur toppen”. Ordet med hos Thesleff (1912). ”Flickan hon gick/ på ängen vakta’ nöt,/ Hi å ho å hej!/ Fick hon se en lök/ på vattne’ der flöt./ Nicko, nicko, nickonalla/ dena Persilja me.” (Anderberg 1977) Persilja betyder, enligt samma källa, taskorna.

Även ståndlök; ståkuk, som min jämtländske uppgiftslämnare (f 1929) säger sig ha hört i sin barndom. Se även purjolök. 2 lök förekommer också som skällsord både i svenskan och danskan: din jävla lök! 3 (sl) i plural om kvinnobröst för formens skull. ”Långt, mörkt hår, svart urringad tröja, lökarna liksom med en egen vilja att komma ut.” (Hörstadius 1995) ”Medan jag tänkte detta föreställde jag mig också hur det skulle vara att frottera kuken mellan Holiday Sexstjärnans pumpade lökar.” (Drougge 2006) SAOB har "benämn på små, rundade upphöjn l. knutor, i sht på l. i huden l. slemhinnorna”. 4  löka, doppa löken; knulla. 5  klitoris. ”Det gick upp för mig att hon visste att jag slickat Marthas fitta och detta påverkade mig så starkt att jag började fingra på löken...” (Mitt erotiska liv I 1967) 6  löka, fisa. ”Cellskräckshissen luktade dessutom färska fisar. Hur fan kan man löka i en hiss? tänkte Berit surt.” (Drougge 2010) 7 löka; svettas (under armarna).  8 person som blir alltmer frånstötande ju fler klädesplagg hen tar av sig.

(sl) stark svettning som lämnar (lök)ringar under armarna.

(sl) kallas den som tar det djävligt lugnt.

(so) otuktig kvinna, hora. (Leksand)

(so) använt av pedagogerna vid en förskola utanför Norrköping i den slutna facebookgrupp de drev. I början handlade chatten mest om praktiska saker, men efter en tid blev tonen allt hårdare och barnen kallades för ungdjävlar och horungar, medan föräldrarna skälldes för horor. En förälder nämndes t o m vid namn och kallades lökfitta. Allt enligt svt.se (21 juni 2016).

(sl) behå. Se även hållare, låda och påse.

(sl) genomsvettig.

(sym) svettfläck i armhålan.

(sl) bröstmjölk. Se även lök och soppa.

(sl) fitta. Se lök och spänna på.

(sl) behå*.

(dial) i Hälsningland om att släppa väder,* fisa.

(sl) mens, menstruation*.

 (dial)  Rietz (1867) har ”lönlig hora”. Av lönn; döljande, förnekande  som i  ”syssla med något i lönn”, i hemlighet. Lönn är besläktat med ljuga. ”Lönn 1598—1796, lönda 1710—c1750 kvinna som bedriver otukt i hemlighet”. (SAOB) Lönnhorornas verksamhet var inte, som byråflickornas*, reglerad av myndigheterna. Duerr (1996) berättar att om ”borgarna i Köln upptäckte sådana lönnhoror (även kallade ’heimliche’ horor för att de betjäna sina kunder hemma), jagade de bort dem från sitt kvarter”.

(sl) 1 en mördare som slår till i lönn, i det fördolda eller i bakhåll. Något som stämmer in på bilden av en ljudlös fis som kommer bakifrån och slår till med en mördande lukt. 2 lönnmördare vitsigt om makthavare som bestämmer om trädfällning på allmän plats, trots folkliga protester.

(lmo) att vara kåt på någon man absolut inte får vara tänd på.

(fsv) löskaläghe; olovligt samlag mellan ogifta. Löska; avlusa. Söderwall (1890) förklarar löskaläge med "lägersmål mellan ogifta personer" och har citatet; "födder i j lönskoläghe" (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming 1848—1855) ”Hist.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen):” (SO) Swedberg (1720-t) har lönskeläger. Av fornsvenska løskalæghe från løsker; fri, ogift, och læghe; liggande. De som haft lönskaläge sades vara nattfästade. "Här avses lägersmål* mellan ogifta, om vare sig det var enkelt eller kvalificerat, dvs en svårare förbrytelse, såsom könsumgänge med minderåriga eller sinnesvaga, var det förr belagt med straff.” (Nyström 1921) ”Äktenskapslöfte var en förmildrande omständighet — i synnerhet om det förverkligades. Då kallades brottet lönskaläge. Det straffades enligt missgärningsbalken från 1734 med pliktpall (se horpall) och böter: tio daler för mannen och fem för kvinnan. Upprepades brottet dubblades boten." (Lennartsson 2019 s 56) Se även lägersmål.

(dial) ha (period av) starkt stegrad könsdrift. Gäller särskilt (hon)katter och (hon)hundar. OFVG har löpa 1) paras, bli betäckt och 2) vara brunstig. Enligt NEO ”hist.: sedan 1541. Fornsvenska löpa. Gemensamt germanskt ord. Se också löpsk och löptid.