långeman
(smn) kuk. Namn på långfingret. Se även finger. ”Långeman hittar den långa saftiga skrevan, glider in en bit och fortsätter upp över klitoris så att ni spritter till och skinkorna darrar.” (Leif Panduro i Sänghästen 1987.)
(dial) en slags fisk. (OFVG) Se vidare under fula fiskar.
(dial) folkligt om barnmorska enligt Frykman (1979): ”Till och med barnmorskan — som ju normalt stod lite utanför bygemenskapen — kallades vid kärleksfulla namn som musmoster och långfittefaster.”
(sl) kondom. Se vidare under intima plagg.
(sl) den som har det långkukigt har det långtråkigt.
(nyo) ) ”att penetrera* och föra penis in och ut under lång tid”. (SAO 2013) Därav långpumpare om den som utför akten.
(dial) med utskjutande bakdel.
(sl) ankra långsides; knull från sidan.
(sl) kuk. ”Då fick han in långskorpan och gav mig en körare så jag trodde han sikta på att ta sej ut genom käften på mej.” (Jönsson, Kärlek 9/1968) Norsk slang har loff; långfranska för samma sak. Se även skorpa.
(sl) 1 lägga (skjuta) ett långskott; skjuta av en laddning sperma. 2 långskott, lägga ett; coire* enligt Thesleff (1912).
(sl) kuk. Se även stång.
(sl) lång, het kyss. Se även sugare.
(sym) 1 kuk. 2 utdragen kyss. Enligt Lindström (2021 s 92) "så tycks nordborna ha kysst varandra på munnen i allra minst tretusenfyrahundra år, en ganska imponerande kollektiv långtradare".
(sl) långdragen, ljudlig fjärt. Se även brakare.
(sl) fitta.
(fornsvenska lar bildat till en indoeuropeisk ordrot med betydelsen vara böjd) benets övre, kraftigare del. ”Hist.: sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen).” (SO) 1 ”Och om man sade lår till henne, lår som man sade i Köpenhamn, så blev hon också arg. Det hette inte lår, utan det tjocka på benet.” (Du kan få en unge. Andersen 1979) ”Hon var reserverad i sitt sätt, och det enda som gav mig något hopp var den omständigheten att hon ej visade minsta tecken på missnöje, när jag vid bordet tog upp hennes servett och ömt tryckte hennes lår.” (Casanova 1936/1700) ”För att öka vällusten på det härliga överkastet/ tvättar härskarinnan sina heliga lår./ Hon tvättar dem för kungens lår.” (Inanna 2011) 2 i det ålderdomliga lägga lår tillhopa, lägga lår om någon; ha samlag. " På kvällen, när det var dags att gå och lägga sig, hade bonden frågat sin gäst Nils Sparre om han och Anna 'måtte lägga sina lår tillhopa'. " (Hassan Jansson, K/ Lindström, J 2018) "Varken tanken på nationalutgåvan eller på Elisabeth Verolygs feta, vänliga lår över hans egna magra och håriga gubblår, kunde återföra honom ur det sällsamma landskap där han nu rörde sig." (Gustafsson, L 1986 s 292)
1 (åld) Wessman (1925-26) har ”breda ut låren, vara villig till samlag.” SAOB har låra; ”föra låren fram och tillbaka”. 2 (sl) spottklump, spotta.
(sl) kalsonger (1850-t). Se vidare under intima plagg.
(euf) fitta. Ord använda av Stefan Hammarén i sin Vita brevet (2006) där det bl a heter: ”...trädd närme sig te vit under, lårhemmet på dig...” och ”...på ovan nästöversta lårfröjdshålets buckel porl upp inuti fått sin vita obenvita kittelfärg...” Se även hål och hem.
(sl) knull. Gäng; sällskap. Dansk slang och Bom (1950) har ”have været med i lårkrigen (nok ordspil på ’lårkrig’ = lyske (ljumske)” och ”slå et lår over på et kvindfolk” om samma sak. Se också gänga.