(svr) fan enligt slangopedia.se.

(sl) knulla.

(sl) porrfilm. Se också knöka och kransafilm.

(åld) livmodern*. Från  Roberg (1718).

(sl) 1 hon är en knöl; hon är knölig; gravid. 2 knölar; kvinnobröst. 3 könsorgan. ”Ingen kunde stoppa väckelsen, och ingen ville det heller, ty om stammande talar och ångestfyllda får frid, och om ungkarlar i fyrtiårsåldern för första gången får klösa vril* och gifta män fritt får klia knöl utan tanke på bankens förtroende och alla långryggar som är på väg i protest, varför stoppa en sådan väckelse?” (Pohjanen 2003)

(dial) knölla förklaras av skåningen K W med att man i Malmö sa knölla, inte knulla, vilket han menar är "något förvånande eftersom det är väl mer uppåt västkusten att u övergår till ö (Helsingborg, Göteborg) i många ord”. K W presenterar också följande exempel: ”På Hohöga backa’/ där låg vi och knacka/ På Hohöga mölla/ där låg vi och knölla/ På Hohöga kvarn/ där fick vi ett barn”. Därav kanske slangens knöllare; kuk. Se också bonka.

(dial) knull. ”Jag har besökt bordellerna i många, många land/ och med bordellmamman ofta fått en tår på tand./ Då har jag noga lyssnat. För vad dom berätta kan om horor,/ män och knölleri,—ja, det kan ingen ann!” (Bordelmammas visor)

(sl) kuk.  Grov käpp. ”Det var som den värsta knölpåk eller slaga av blårött och mörkt kött med utskott och knölar och knottor.” (Anderberg 1979) Se även  påk.

(dial) djävulen. "Och vem fick han då se sitta inunder predikstolen, om inte självaste Knös!" (Folksagan i Sverige 2 s 360)

(so) allmänt nedsättande om kvinna och särskilt då om en karllysten och/eller prostituerad sådan. ”Nästa morgon marscherade vi, femtiotvå man under befäl av tre underofficerare, till det halvt nedskjutna slottet Havremont, varest frontbordellen förlagts. [...] —Hur många kossor är det, frågade vår sergeant.” (Eriksson 1939) ”Och ni andra — alla ni kossor, höns och kaniner, ni har bara en funktion: att runka det manliga egot och att värpa ut hans avkomma.” (Drougge 2006) Författaren C-J Charpentier berättar i sin artikel, ”Ko från molnfri himmel” (Nya upplagan 14/2007), att kossa är ”ett ganska grovt skällsord på farsi/dari; liksom hund. Afghanistans siste Sovjetinstallerade marionettdiktator, Najib (ullah) kallades Najibgau av sina motståndare = kossan Najib.”

(dial) OFS har ”på ett ställe fallna exkrementer efter ko”. Andra liknande och likabetydande ord är kopannkaka och koruka. Vidare från samma källa kodynga, kodynglass, kodyngråpa, kokaka, kolalla, kolappra, kolarpa, kolass, kolort, koplätt, koplättra, koråpa, korösa, koskit, koskitlalla, koskit(s)lass, kosmalla, kosmeta. ”Djävlar, sa han dystert och klev över en kopannkaka.” (Berggrén, Kärlek 6/1966) I skånskan finns bl a kobladd, koblädda och koblaga. Jämför babbja.

(sym) kvinnobröst.  Små, rundade, bergiga öar i skärgården. 

(dial) (liten) hög av kospillning. (OFVG) Även koblädda, kodratt, kokaka, kolort, kolädda och koruka.

(sl) 1 kuk. ”Han anbringade kobrahuvudet mot Geraldines anus och gjorde små, kraftiga tryckningar tills ett lätt nyp bekräftade att han lyckats få fäste.” (Tvillingerotik 1969) 2 rasta/valla, vädra kobran; pissa.

(sl) kuk, förmodligen pga bokstavs- och uttalslikheten med engelska cock (se även under kuk) med samma betydelse. Engelskans cock; tupp, ersattes under 1800-talet av rooster för att undvika förväxling. ”På segelsjöfartens tid fanns en del knep för att framkalla vind. Det enklaste var att helt enkelt ropa: ’Blås, Kajsa’ eller ’Blås, Kajsa, så får du kocken!’ Det hade en ekivok innebörd: man erbjöd henne samlag.” (Schön 2004) Här kan kock vara detsamma som dialektordet kokk: tupp*.

se kucku.

(dial) även kådd, kådde. Fornsvenska kodde, kodder, kudder; testikel. "for siwkdom i kodda." ( Läke- och Örte-Böcker. Utg. av G.E. Klemming 1883—1886) Uppgift från Söderwall (1890).  Kodd(e) (dial); testikel, kudde.  Samma ord som kudde. Vanligt i göteborgskan. ”Bönder liksom arbetare i äldre tid, hade ett ogenerat umgänge med könsorden. Även vanliga bruksföremål eller arbetsredskap kallades efter de lokala namnen på könsdelarna. För stenhuggare var det nödvändigt att lägga en ’borrfitta’ runt borren för att inte flis och stenmjöl skulle stänka upp på den som höll. Den bom som satt på kranen och som man använde i stenbrotten kallades för ’stampekodd’ (koddpung).” (Frykman 1979) Skånskan har (pidda)kodd; testikel och koddarna; pungen. Uppgift från Ohlmarks (2004) som också har: ”Di måtte skära å han den ene pittakodden.”  Lind (2016) har kåddasten; testikel. Roger Hansson i Järfälla tar upp skånska råttekoddar; råttkukar. ”Det är inte lämpligt för en man i ert tillstånd, sir Clifford, att förebrå mig för att jag har koddar mellan benen.” (Lawrence 1928) Lindell/Thorbjörnsson-Djerf (2008) har med kodd(arna) som romani för pung, testikel.

Enligt en undersökning i tidningen Nya Åland (5/3-1999) är kodd ett vanligt ord för kuk bland åländska ungdomar. Tryti (1985) menar att kødd (kodd) är ett av ”de vanligste betegnelse på mannens kjønnsorgan” och används ”dels om penis, dels om testiklene (køddene)”.  Engelskan har det dialektala och ålderdomliga cod; skida, pung, påse som ingår i codpiece; blygdkapsel*. Norsk slang har kådd; kuk.  I skånskan finns kådd; penis, testikel och kåddasten; testikel.

(sk) testikelpung*. Se även blära.

(sk) fallosformad brännvinsflaska av glas från 1700-talet som man bl a tog med sig ut på åkern. ”Nyttan av att föra dem ut över åkern, innan man satte plogen i jorden, och därvid stänka några droppar av brännvinsnektarn över fältet, ju mer dess bättre för att skaffa god näring, alltså ett stycke fortlevande fruktsamhetskult.” (Kulturen i Lunds grundare Georg Karlin i Sexuellt i Kulturen 2007.) Enligt samma källa så fanns liknande flaskor också i Tyskland och Böhmen.