(sl) 1 knulla. Krossa. Mest i samband med oskulder; knäcka en mödis. Knäcka en butelj; öppna och tömma en butelj (flaska). 2 knäcka en nöt; efter engelskans busting a nut; runka, ejakulera.

(dial) djävulen, fan och som svordom: fan, tusan, jäklar. (OFS)

(dial) jäklar i de. (ORB)

(sl) bröst, barm*.  "Skånskt, flitigt bland yngre och vårdpersonal. Används för att kunna diskutera fysiska attribut utan att dra uppmärksamhet till detta..." (slangopedia.se)  Se vidare under fula yrkesord.

(sl o ljud) knull, knulla. Oftast i samband med oskulder. Ordet med hos Thesleff (1912). I dansk slang knäpper man mödisar genom att ”trykke ruden ind (brandlarmet)” och genom att ”sprænge trommeskinnet”. (Bom 1957) ”— Vad heter knulla på danska? — Knäppa. — Vill du knäppa med mig?” (Ardelius, Kärlek 3/1965) Nils Haglund (f 1930) berättar i ett mejl att han hört uttrycket knäppa en knapp; ha samlag med en lesbisk kvinna som han uppfattade som ungefär lika intressant som att knäppa en riktig knapp. Nils Haglunds sagesman var son till en varuhusdirektör i 1940-talets Stockholm och denne refererade i sin tur till fadern. Norsk slang har kneppe (opp).

(sl) fitta. Se också knäppa och dosa.

(sl) enligt Ingers (1977) om avträde, hemlighus, både i Lund och Karlskrona. Omkring 1920—1930. Ingers säger inget om hur ordet kan tänkas ha uppkommit, men tankarna går utsökt till panoptikon; vaxkabinett, här då i en mer uppknäppt version och anspelande på den uppknäppningsprocedur som är nödvändig vid dass- och toalettbesök.

(sym) stående samlag mot vägg eller liknande. 

(dial o svr) djävel, fanken. (OFS)

(sl)  knull, knullbar*.  

(euf o svr) djävulen*. Av lågtyska knevel (tyska Knebel); lymmel, tölp.  Knevel; (da sl) lymmel. ”Å för knäveln, skrek hon till, vad är det för upptåg!” (Hallenstierna 1972/1700-t) "Dä ä dau knävlana va höjfäadän [högfärden] ä stoa [stor]! /Lundblad/ Josefsson 2021)

(sl) knulla.

(svr) fan enligt slangopedia.se.

(sl) knulla.

(sl) porrfilm. Se också knöka och kransafilm.

(åld) livmodern*. Från  Roberg (1718).

(sl) 1 hon är en knöl; hon är knölig; gravid. 2 knölar; kvinnobröst. 3 könsorgan. ”Ingen kunde stoppa väckelsen, och ingen ville det heller, ty om stammande talar och ångestfyllda får frid, och om ungkarlar i fyrtiårsåldern för första gången får klösa vril* och gifta män fritt får klia knöl utan tanke på bankens förtroende och alla långryggar som är på väg i protest, varför stoppa en sådan väckelse?” (Pohjanen 2003)

(dial) knölla förklaras av skåningen K W med att man i Malmö sa knölla, inte knulla, vilket han menar är "något förvånande eftersom det är väl mer uppåt västkusten att u övergår till ö (Helsingborg, Göteborg) i många ord”. K W presenterar också följande exempel: ”På Hohöga backa’/ där låg vi och knacka/ På Hohöga mölla/ där låg vi och knölla/ På Hohöga kvarn/ där fick vi ett barn”. Därav kanske slangens knöllare; kuk. Se också bonka.

(dial) knull. ”Jag har besökt bordellerna i många, många land/ och med bordellmamman ofta fått en tår på tand./ Då har jag noga lyssnat. För vad dom berätta kan om horor,/ män och knölleri,—ja, det kan ingen ann!” (Bordelmammas visor)