kåbbå
(dial) sköka*, enligt Rietz (1867) från svensk dialekt i Finland.
(nyo) ”att ha sexuell dragningskraft”. (SAO 2013)
se kodd.
(sl) kondom, gummi*.
(sl) kondom. Från 1950-talet. SO har ”hist.: sedan 1969”. ”Varifrån ordet kommer är icke helt klart, men en gammal synonym till kuk är kådd. I ett brev från August Strindberg beskriver han upprört hur något har ’kåddat ur’. Idag skulle det hetat ’kukat ur’ och varit otryckbart i vissa sammanhang.” (Bengtsson/Willis 2006) "Och inne i buskarna bakom mastkranen ligger de sista av sommarens förbrukade kådisar tillsammans med de sällsamma svartbruna svampar som så här års med varje nattregn tycks kunna skjuta upp ur marken." (Gustafsson, L 1986 s 325)
(sl) slangfbella gjord av kondom. Efter Roland Schütts roman Kådisbellan (1989) som filmades 1993.
(åld so) SAOB har "eg. (nedsättande) benämning på person som exekverar kåkstraff?, anträffat bl i oeg. anv. ss. öknamn. Från samma källa "förleden är trol. kåk; efterleden är trol. en kortnamnsform till personnamnet Josef, i anslutning till dettas allmänt nedsättande bet."
(so) fängelsedömd hora. (1500-t)
(sl) klamydia*. Se vidare under könssjukdomar.
(sym) könshår.* ”Istället hade hon en krans av kålblad kring sin fiskdamm.” (Aretino 2008) Se även damm och blad.
(sl) om fisskjutande rumpa. OFVG har ordet skämtsamt om anus*. Jämför bössa.
(sym) fitta. Kanske för att en fittas olika skikt påminner om de många olika bladlagren hos ett kålhuvud. "Bilderna är laddade med symbolik, oftast med erotisk innebörd. Kålhuvudet var en feminin sexualsymbol, lök och morötter ansågs höja den sexuella potensen.” (Nederländskt 1500-tal 1984) Se även under huvud.
(sl) kuk.
se dingelbär.
(dial) se kunta.
enligt Palm (1910) en vanlig svordom i romani och månsing.
se korra.
(dial) "kräkas". (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)
(dial) kvinnliga genitalier*. (ORB)
(dial svr) korsande mig! Uppgiften från Lundblad/Josefsson (2021). Se vidare under kors.