(sl) enligt Danielsson (1914) mattrosslang för ”den avdelning på garnisonssjukhuset, där de veneriskt* sjuka vårdas”.

(åld) äldre svenska inlåta, fornsvenska inlata; släppa in, lämna tillträde. ”Hist.: sedan 1559.” (SO) Ålderdomligt och bibliskt omskrivande för samlag som i följande exempel ur Petrusakterna i Apokryferna till Nya Testamentet: ”Petrus, det var inte bra att du tog emot dessa pengar av henne. Hon är nämligen i vanrykte i hela Rom för osedlighet. Man påstår att hon inte håller sig till en man utan t o m inlåter sig med sina slavar.” (Kap 30) ”... men han började inlåta sig med de andra flickorna mitt för ögonen på henne...” (En gång om hösten/ Kärlek i vår tid 1961)

(dial) underkläderna. (ORB) Se även intima plagg.

(dial) underbyxor, underkjol, underskjorta. (OFS) Se vidare intima plagg.

1 (euf) det är inne för henne; att snart föda barn. 2 (euf) gå ut inne; om toalettbesök. Jämför under gå (4). 3 (sl) halva inne; manschauvinistiskt om att ”uppvaktningen” av kvinnan gått så bra att nästa steg leder till att vara helt inne i henne. ”När jag har samlag känner jag just ingenting. Ibland känner jag att han är inne i mig, men inte alltid. [...] Jag trodde verkligen att jag skulle känna hans penis inne i mig, men för det mesta gör jag det inte.” (Hite 1977) ”Men jag var en halv man eftersom jag fortfarande inte hade varit inne i en kvinna sedan den dag när jag sprängde min moders inre, och dödsföraktande kastade mig ut i denna jämmerdal.” (Zebaot X 1995) ”Där har du redan halva inne grabben, tänkte han.” (Persson 2005)

Även halvvägs inne. ”Han hade problem med erektionen och ville utnyttja morgonståndet jämt. Jag kunde vakna av att han var halvvägs inne.” (4 kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96) ”Ibland var det tvivelaktigt om det var jag som var inne i henne eller hon som var inne i mig.” (Miller 1956)  Se även inuti.

(so) kvinna som ligger med hela laget. Jämför hockeyhora.

(sl) anspelar på vaginans skära innerfärg.

(euf) kvinnans inre könsorgan. ”Han klämde sig grymt in i hennes innersta och den här gången skrek hon av smärta.” (Anderberg 1979)

(fisv) toalett. Se även tupp (2) och vessa.

(euf) vaginan. Uppgift från 26-årig man. ”Wenke bredde ut sin kappa under oss och jag fick krypa in i det blodfyllda varma och ombonade gömstället. Det innersta rummet.” (Drougge 1998/2003) Se även yttre rummet.

(nyo)  NyS (2015) har ”artiklar och reportage om heminredning uppfattad mera som njutning än som upplysning”.

(euf) avträde*, toalett. Mest om officiella anordningar i uttryck som besöka en viss (bekvämlighets)inrättning. ”Hist.: sedan 1733.” (SO)

(latin insemino; befrukta till semen; säd, frö) sädesöverföring för befruktning på annat sätt än genom samlag. ”Hist.: sedan 1946”. (NEO) Överföringen kan vara homolog (från kvinnans partner) eller heterolog (från en donator). ”Inom loppet av några dagar efter nedkomsten blir honan [pälssälens hona] brunstig och insemineras då av hanen.” (Beach/Ford 1952) ”De vanligaste orden som används om att skaffa barn är insemination, närståendeadoption och adoption. Det finns ingen specifik lesbisk betydelse i dessa ord men förmodligen används de flitigare i den lesbiska subkulturen än i heterosammanhang när det gäller barnalstring.” (Carlson 2009)

(dial)  Rietz (1867) har ”magplåga, durchlopp” i Blekinge. Se även utsot.  Sot (åld); sjukdom t ex gulsot.

(euf) sats*. "Kom med in i skogen så ska du omedelbart få en lugnande insprutning i röven." (Salama 1965)  Se även sprut, spruta.

(sym) kuk. Modul: måttstock.

(euf) bordell*. Av latin institutum; inrättning. Ordet förekommer hos Nyström (1885): ”Någon gång händer det, att tycken uppstå och äktenskap ingås med män tillhörande alla samhällsklasser, ja, exempel saknas ej på bordellflickor, som höjts till kungatronens allra närmaste grannskap — såsom ’pensionären’ i Mme Gourdans ’institut’ (bordell) f. d. sömmerskan Lancon, hvilken under titel af grevinnan Du Barry, blef så beryktad såsom franske kungen Ludvig XV:s frilla*.”

(sym) kvinnans könsorgan.

(sl) 1 fitta. ”Ni är ett gudomligt instrument att spela på.” (Jönsson, Kärlek 10/1968) ”Också det organ, som är hennes kärleksinstrument, måste hon träna och öva, så att det lyder hennes vilja.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952) 2 kuk. ”Hon: —Vilket skojigt instrument du har! Han: —Det blir ännu roligare om man spelar på det.” ”Andras fann jag flotta och stiliga och önskade mig snart bli bärare av ett lika prydligt instrument.” (Lidman 1952) ”För, tillade han leende, han trodde att instrumenten redan var stämda.” (Cleland 1964/1749) ”—Var det allt du orkade? Jag tyckte du hade ett litet instrument!? —Ja, svarade jag, det har jag och det är ju inte ofta man spelar i så stora lokaler.” (Ekroth 2012) Norsk slang har bl a följande (knull)instrument: luren, basunen och langeleiken. Det sistnämnda ett sorts citterliknande instrument.