FULA ORDBOKEN

hyperfili

(grekiska hyper; över och filia; kärlek) mycket stark sexualdrift. Jämför nymfomani och satyriasis.

hyperhedoni

(grekiska hyper; över och hedone; njutning, lustkänsla) stegrad lustförnimmelse.

hypersexualitet

(grekiska hyper; över) sexberoende, sexmissbruk som yttrar sig i överdriven sexuell lust och aktivitet som kan orsakas av hjärnskada och andra hjärnsjukdomar eller psykos. Se även satyriasis och nymfomani.

hyperspermi

(grek hyper; över och sperma; säd) ovanligt rikligt sädesflöde.

hyphedoni

(grekiska hypo; under och hedone; njutning, lustkänsla) frigiditet*.

hypofili

(grekiska hypo; under och filia; kärlek) svag sexualdrift.

hypoplasia genitalis

(grekiska hypo; under och plasis; bildning) medfödd underutveckling av könsorganen.

hyposexualitet

(grek hypo; under) nedsatt sexuell aktivitet.

hypospadi

(grekiska hypospadiaios; ’som har urinrörets mynning på undersidan’.) missformat urinrör som utmynnar på penis undersida, oftast vid glans*. Delvis ärftligt betingat. Jämför epispadi.

hypospermi

(grek hypo; under och sperma; säd) nedsatt antal spermier i säden. Enligt WHO:s (FN organet World Health Organization) är det normala att det finns minst 20 miljoner sädesceller per millimeter säd varav minst 40 % skall vara livskraftiga.

hypoxifili

(grekiska hypo; under och oxygen; syre) syrebrist. Jämför asfyxiofili*.

hyppja, höppja

 (dial)  sköte*. (ORB)

hyska

metallögla att fästa hake i. Av lågtyska öseke; diminutiv till öse, tyska Öse; handtag, öra. Besläktat med öra. 1 fitta. Även kvinna. Gösta Bergman (1929) menar att ordet är månsing och uppger som källa en viss A Bodin från 1860-talets Kind. Evald Lidén (1930) däremot anser att hyska snarare är allmänt vulgärspråk än månsing. Ett bevis för detta är västgötska hysk och värmländska hyssk; båda med betydelsen vulva. Thesleff (1912) klassar ordet som ”flottistspråk”. ”Hyskan och haken söker sig till varandra.” (Het Kärlek 1967)

I Närke var blahyska; kvinnligt könsorgan ett gångbart ord omkring förrförra seklet. Kanske har ordet något att göra med ”hyska och hake” där hyska är en liten ögla där haken häktas fast för att hålla samman t ex ett klädesplagg. Bla- kan vara ett förmildrande eller förstärkande nonsensprefix. ”Maude låg på rygg och Elsie satt nerhukad över henne med ansiktet mot Maudes fötter och med munnen klistrad vid Maudes hyska.” (Miller 1958) ”Då ska jag nypa henne i hyskan, sa Pyret.” (Göring 1962) 2 Från bl a Göteryd (Sml) kommer  ”han har hettat hyskan”, något som troligen anspelar på att man förr hängde en hyska och en hake över sängkammardörren för att motverka ofrivillig barnlöshet.

hysken, hysikke

(åld) avträde, dass. Orden är lån från lågtyskan och står för avträde. Hellquist (1980) har Hyskengatan i Kalmar från 1400-talet och pekar på den danska motsvarigheten Hyskenstræde i Köpenhamn. I Danmark var, enligt Grieg (1853—1856), ”hysken, en förvanskning av tyska Häuschen, litet hus, ett vanligt ord och i bruk redan på 1500 och1600-talen då man hade en hel räcka med härliga namn på dass och avträden och inte var så pryd som vi är idag med alla våra omskrivningar i stil med toilette, Do och X”. Skånskan har hyssket; ”lilla huset”, dasset. Se även hisken.

hystera

(grek) livmoder*. Därav sjukdomen hysteri som ansågs bero på rubbningar i livmodern. Enligt den grekiske läkaren Hippokrates (460—370 f Kr), kallad läkekonstens fader, var det viktigt för en kvinna att få in sperma i slidan. Det underlättade bl a för mensblodet att komma ut. Om inte livmodern fuktades av sperma tillräckligt ofta kunde kvinnan drabbas av hysteri, andnöd eller svimma. Bara genom att ha regelbundna samlag med en man kunde en kvinna hålla sig frisk. ”Och i de fall de lidande kvinnorna inte hade någon make som kunde hjälpa dem på vägen — till exempel änkor eller nunnor — och då onani ansågs vara farligt, fult och fel, så kunde en barnmorska eller någon annan läkekunnig gripa in med direkt massage av könsorganen. Syftet var att framkalla så kallad hysterisk paroxysm, dåtida läkarprosa för orgasm.” (Englund 2003)

hyv

(sl) havande*. Byrman (1989) menar att ordet är norrbottensslang från Kalix i  ”hon är på hyven” och ”han har gjort henne på hyven”. Hiva, hyva; (dial) slänga, kasta, hissa upp. Se också hiv.

hyvare, yvfare

även husare, huckare. Runkare, onanist. Orden förekommer i Djos Per Anderssons förbrytarordlista från 1840-talet, redigerad och kommenterad av Olof Gjerdman i Svenska landsmål och svenskt folkliv (1950). Denna förbrytarordlista har under åren varit föremål för tre avskrifter och Gjerdman kommenterar: ”De tre avskrifternas inbördes, som det kan tyckas, oförenliga skrivningar av ordet, om det nu i alla fallen är fråga om samma ord, gör en tolkning svår ...”

hyvel

(sl) kuk. Tysk slang har Hobel; kuk.

hyvelbänk

(sl) ”lectus coeuntium”; samlagssäng, enligt Thesleff (1912).

hyvla, hyvla över, hyvla på

(sl) 1 ett snabbt, hårt och känslolöst knull. ”Då slutade jag upp med fejkandet och lät min man ’hyvla på mig’ som han ville” . (Alakoski/Mogensen 2008) ”Och han hyvlade min planka så att jag totalt tappade andan.” (Salten 2009) Tysk slang har hobeln; knulla. 2 runka, onanera.

TILLBAKA TILL TOPPEN